Den har artikeln har kallor , men den behover fler fotnoter for att kunna verifieras . (2014-09) Hjalp garna Wikipedia med att lagga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken pa diskussionssidan . Material som inte verifieras kan tas bort.

Bertil Ohlin   KmstkNO , LVA , LIVA
Sveriges handelsminister
Tid i befattningen 1944–1945
Monark	Gustaf V
Statsminister	Per Albin Hansson
Foretradare	Herman Eriksson
Eftertradare	Gunnar Myrdal
Ledamot av Sveriges riksdag
Mandatperiod 1938?1970
Valkrets	Stockholms stad
Folkpartiets partiledare
Tid i befattningen 1944–1967
Foretradare	Gustaf Andersson
Eftertradare	Sven Weden
Fodd	Bertil Gotthard Ohlin 23 april 1899 Klippan , davarande Kristianstads lan
Dod	3 augusti 1979 (80 ar) Valadalen i Jamtlands lan
Gravplats	Norra begravningsplatsen [ 1 ] [ 2 ] kartor
Politiskt parti	Folkpartiet
Alma mater	Lunds universitet , Handelshogskolan i Stockholm och Harvard
Yrke	Professor i nationalekonomi vid Handelshogskolan i Stockholm 1929?1965
Barn	Hellen Ohlin, Tomas Ohlin , Anne Wibble

Bertil Gotthard Ohlin [?bæ?il u?liːn] , fodd 23 april 1899 i Klippan i Skane , dod 3 augusti 1979 i Valadalen i Jamtlands lan (skriven i Kungsholms forsamling i Stockholm ), var en svensk nationalekonom , professor och politiker ( folkpartist ). Ar 1977 fick han Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (delat med James Meade ). Hans viktigaste nationalekonomiska bidrag ar det sa kallade Heckscher-Ohlin-teoremet .

Ohlin var partiordforande for Folkpartiet fran 1944 till 1967. Under en stor del av denna tid var han att betrakta som oppositionsledare . Han ledde Folkpartiet till betydande opinionsmassiga framgangar under 1940- och 1950-talet. Under Ohlins partiledarskap steg stodet for Folkpartiet till sin toppnotering 1952 med 24,4 procent av valjarstodet for att efter rekordvalet plana ut pa en niva strax under 20 procent anda till 1970-talet.

Uppvaxt [ redigera | redigera wikitext ]

Bertil Ohlin var son och det tredje barnet av atta till kronolansmannen, sedermera landsfiskalen Elis Ohlin (1867-1946) och Ingeborg Sandberg (1872-1955). ^{[ 3 ]} Modern var den framtradande gestalten i hans barndom och hon var starkt politiskt engagerad vansterliberal, med Karl Staaff som sin stora idol, och nordist . Ingeborg Sandberg var kusin till den norska statsministern Gro Harlem Brundtlands mormor. ^{[ 4 ]}

Utbildning [ redigera | redigera wikitext ]

Den unge Ohlin pavisade en stor begavning for matematik i skolan och gick gymnasiet pa Nicolaiskolan (fd. Gosslaroverket ) i Helsingborg och traffade da Ruben Rausing , vilket paborjade en livslang vanskap. Under gymnasiearen borjade hans politiska medvetande vakna och Karl Staaff och Arvid Lindman horde till de politiker vars massmoten han narvarade vid.

Ohlin inskrevs efter studenten vid Lunds universitet , dar han avlade filosofie kandidatexamen 1917. Bland hans larare dar fanns Knut Wicksell och Emil Sommarin . Han gick med i Lunds studenters helnykterhetsforbund och var medlem av D.Y.G.

Sedan borjade han vid Handelshogskolan i Stockholm , dar Eli Heckscher sag till att han gick med i den prominenta Ekonomiska klubben. Aven Gustaf Cassel , professor i nationalekonomi och finansvetenskap i vid Stockholms hogskola 1904?1933, blev en viktig person for hans intellektuella utveckling. Ar 1919 avlade han ekonomisk examen vid Handelshogskolan och erholl titeln Diplomerad fran Handelshogskolan i Stockholm (DHS). Darefter blev han invald i Frisinnade ungdomsforbundets styrelse.

Nyfiken bland annat pa fabianismen och pa den liberale ekonomen John Maynard Keynes ideer reste Ohlin pa studieresa till Cambridge och Harvard . Dar tog han en Masterexamen vid Harvard 1923. Efter hemkomsten disputerade han vid Stockholms hogskola for professor Gustaf Cassel 1924 pa avhandlingen Handelns teori ( Handelshogskolan i Stockholm borjade inte promovera doktorer forran 1946 ) Efter disputationen blev han docent .

Karriar [ redigera | redigera wikitext ]

Mellan 1924 och 1929 var Ohlin professor i statsvidenskab vid Kopenhamns universitet , och blev dansk medborgare 1925. Under aren i Kopenhamn befaste han sin stallning i den aktuella debatten, genom ett flertal artiklar om liberalismens framtid och problem med socialismen . Nar Keynes publicerade The end of Laissez-faire 1926, blev det borjan till en vandpunkt for den dittills nyklassiske Ohlin, som ideologiskt stod till vanster bland liberalerna och kunde sympatisera med socialdemokratin . I sitt avskedsanforande i Kopenhamn overraskade han genom att peka pa fattigdomen bland de grupper som normalt inte innefattades i politikens malgrupper, namligen smabrukare, smaforetagare, ankor, pensionarer, ”det glomda Sverige”.

Sedan atervande han till Stockholm , dar han var professor i nationalekonomi vid Handelshogskolan i Stockholm aren 1929?1965, och blev ater svensk medborgare 1931. Han gifte sig 1931, med filosofie kandidaten Evy Kruse (1908?1990), dotter till medicine licentiaten Charles Kruse och Elsa Sandberg; genom sina modrar var de slakt. Tillsammans fick de tre barn, bland annat dottern, Anne Wibble , Sveriges finansminister 1991?1994.

Nar Ohlin aterkom till Stockholm hade hans jamnarige, socialdemokraten Gunnar Myrdal , blivit "i ropet" i de nationalekonomiska kretsarna vid Handelshogskolan i Stockholm . Gunnar Myrdal var professor i nationalekonomi vid Stockholms Hogskola 1933?1947 ^{[ 5 ]} . Trots att de tillhorde olika partier skulle de framgent betraktas som ett vetenskapligt par, och de bildade stommen i den sa kallade Stockholmsskolan . Fran denna tid borjade han aven ha personliga kontakter med Keynes, till vilken han stallde sig nagot tvehagsen, da hans beundran ibland overskuggades av hans tavlingsinstinkt. Hans stod for Keynes' stabiliseringspolitiska teorier ledde emellertid till en brytning med Heckscher 1935.

Under 1930-talet och framat ingick Ohlin som sakkunning i flera kommissioner for svenska staten samt for Nationernas forbund , dar han var ledare for dess kommission angaende den varldsekonomiska depressionen efter Wall Street-kraschen 1929. Ar 1934 blev Ohlin utsedd till ordforande for det nybildade Folkpartiets ungdomsforbund , vilket han var fram till 1939. Fran 1937 blev han alltmera inriktad pa sin politiska roll. Ar 1938 valdes han in i forsta kammaren , och en kort tid 1944?1945 var han ocksa handelsminister i samlingsregeringen. Ohlin var tidvis kritisk mot samlingsregeringens eftergifter till nazisterna, sarskilt gallande censuren av pressen. ^{[ 6 ]} Han medverkade vid flera tillfallen pa den antinazistiska och mot samlingsregeringen kritiska Tisdagsklubbens moten. ^{[ 7 ] [ 8 ]}

Ar 1944 valdes han till partiordforande for Folkpartiet. Efter samlingsregeringens upplosning 1945 fortsatte han som riksdagsledamot i andra kammaren , och 1949 blev han medlem av Europaradet .

Vid sidan av politiken fortsatte han alltjamt med sin akademiska garning, och hade ett flertal gastprofessurer i USA, vid Sorbonne , Cambridge och Oxford . For allmanheten var han framst kand som opinionsbildare under sin langa tid som ordforande for oppositionspartiet Folkpartiet 1944?1967. Pa grund av hans nara samarbete med tunga namn inom regeringspartiet, fick han ocksa gehor i manga fragor. Folkpartiet det storsta borgerliga partiet under Ohlin, och hade 58 mandat 1956.

Ar 1958 forsokte Gustaf VI Adolf fa Ohlin och Jarl Hjalmarson att bilda regering, da folkpartiet, hogerpartiet och centerpartiet hade majoritet i andra kammaren men forsoket misslyckades. Samma ar utlystes nyval med anledning av tjanstepensionsfragan . I valet forlorade Folkpartiet 20 mandat, och Hogerpartiet blev det storsta oppositionspartiet. Det var ett stort misslyckande for Ohlin.

Mellan 1961 och 1966 var Ohlin ordforande i den svenska delegationen till Nordiska radet . 1967 lamnade han partiledarposten, 68 ar gammal men ingick 1969?1970 i Europarorelsens riksdagsgrupp.

Han var ordforande for Kommitten for Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1969?1974. Ar 1977 erholl han Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne for sina insatser vad galler utrikeshandelsteori och utvecklingen av makroteorin ^{[ fortydliga ]} .

Ohlin ar begravd pa Norra begravningsplatsen i Stockholm. ^{[ 9 ]}

Nationalekonomi [ redigera | redigera wikitext ]

Bertil Ohlins framsta bidrag i nationalekonomi ligger inom den neoklassiska skolan med Heckscher-Ohlin-teoremet som han presenterade i sin doktorsavhandling Handelns teori, framlagd vid Stockholms hogskola for professor Gustaf Cassel 1924 och i Interregional and International Trade (1933). Hans bidrag var en vidareutveckling av den teori Eli Heckscher lade fram i artikeln Utrikeshandelns verkan pa inkomstfordelningen (1919). Dess vikt ligger i att forklara hur utrikeshandel och produktion forhaller sig till produktionsfaktorer inom ett omrade.

John Maynard Keynes ' The end of Laissez-faire innebar for Ohlin att han hade ramverket for att overge den fria ekonomin, och kunde i stallet fororda en aktiv ekonomisk politik, genom vilken sociala och finansiella mal kunde uppnas. Ohlins konjunkturteori , framlagd i hans statliga utredning Penningpolitik, offentliga arbeten, subventioner och tullar som medel mot arbetsloshet (1934) spann vidare pa Gunnar Myrdals och Erik Lindahls arbeten inom Stockholmsskolan . I denna foresprakar han offentliga arbeten, om sa finansierade med statliga lan, som en vag ur den ekonomiska krisen. De statliga lanen skulle kunna aterbetalas vid hogkonjunktur menade Ohlin, och en sadan skulle tvingas fram genom att efterfragan pa varor skulle oka om fler hade arbete. Detta blev det koncept som Sverige foljde under stor del av aterstoden av 1900-talet.

Ohlins och Stockholmsskolans teori om hur sysselssattningen skulle losas har manga beroringspunkter med den Keynes lade fram i General Theory . Fragan om vem som var forst med de gemensamma grunddragen, och huruvida det varit konkreta paverkansstrommar, ar omtvistad men har blivit mindre aktuell sedan Keynes' teori tappat i popularitet.

Politik [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1934 blev Ohlin vald till ordforande i Folkpartiets ungdomsforbund och 1938 blev han invald i forsta kammaren for Stockholms stads valkrets , dar han satt till utgangen av 1944. Han satt darefter i andra kammaren for samma valkrets fram till 1970. Han blev snabbt en uppburen politiker med sin nationalekonomiska karriar i bagaget och med sin kritik mot partivanners sympatier for en fri ekonomi, vilket han kallade ”direktorsfrihet”. Sitt politiska program kallade han ” socialliberalism ”. Som riksdagsman var han bland annat ledamot av bankoutskottet 1940 och 1941?1944 samt i utrikesutskottet 1946?1968.

Under 1944 blev han bade Gustaf Anderssons eftertradare som partiledare for Folkpartiet, vilket han var till 1967, och handelsminister i Per-Albin Hanssons samlingsregering , till 1945. Att valet foll pa Ohlin i fraga om partiledarposten syntes vara sjalvklart for partiledningen, och da en folkpartistisk post i regeringen skulle tillsattas, avgick socialdemokraten Herman Eriksson som handelsminister till Ohlins forman. Under densamma tiden kritiserades han for att ha skrivit ledare i Stockholms-Tidningen , som blivit alltmera pronazistisk men detta var stromningar som han motarbetade. ^{[ kalla behovs ]} I egenskap av riksdagsman framforde han ocksa flera ganger onskemal om att samlingsregeringen skulle fordoma de tyska angreppen pa grannlanderna men skulle alltid stalla sig bakom neutralitetspolitiken , aven senare under kalla kriget . Samtidigt var han till skillnad fran flera av sina partikamrater forsvarsvan.

Nar Ohlin tilltradde som partiledare hade han starkt bidragit till framgangen vid det foregaende andrakammarvalet 1944 , genom skriften Efterkrigstidens samhalle . Som minister fick han ta over den redan framforhandlade Rysskrediten men ingen sadan verkstalldes under hans ministertid. Det politiska och ekonomiska laget ledde dock till att han stallde sig bakom Ernst Wigforss bedomning att det var ett intressant forslag. Han deltog aven i beslutet om den sa kallade baltutlamningen .

Efter krigsslutet overlade Per Albin Hansson och Ohlin om mojligheten att bilda en koalitionsregering . Vansterfalangen inom socialdemokratin hade dock en ideologi som Ohlin inte ville stalla sig bakom med en underordnad stallning i regeringen, varfor han valde att i stallet ga i opposition i riksdagen. Som oppositionsledare blev han den starkaste rosten emot Socialdemokraternas planer pa socialisering , och i stallet for planhushallning forordade han en blandekonomi med ett minimum av statlig intervenering i den fria ekonomin, eller "ramhushallning" ^{[ 10 ]} som han sjalv benamnde detta system. Darmed kunde samarbetet med Gunnar Myrdal inte fortsatta, och det utspelades haftiga debatter dem emellan i plenisalen. Hans socialliberala askadning blev mycket popular, och hans parti fick fyra ganger storre mandat andrakammarvalet 1948 an foregaende val. Som riksdagsman i andra kammaren var han ledamot av statsutskottet , forsta sarskilda utskottet, talmanskonferensen och av utrikesutskottet .

Friedrich von Hayeks Vagen till traldom utkom pa svenska 1944, vilket blev ytterligare en vandpunkt for Ohlin. Han hamtade argument och impulser darifran for att konfrontera socialdemokraterna vid forstakammarvalet 1946 , da han framforde att deras ekonomiska politik inte var demokratisk . Till andrakammarvalet 1948 hade han hjalp av Herbert Tingsten , som framforde samma kritik i Dagens Nyheter . Senare under 1950-talet paborjade han en ideologisk debattkrift, Demokratin, ekonomin och tryggheten men den blev ofullbordad. Framat ar 1960 blev han en haftig kritiker till storebrorstendenserna i det socialdemokratiska folkhemmet , och deras maktmonopol. Att starka demokratin var ocksa skalet till att han, i strid emot socialdemokraterna, var en av dem som hardast drev kravet om att forsta kammaren skulle avskaffas.

Ohlins mor hade uppfostrat honom i nordicistisk anda, och dessa rander gick aldrig ur. Som politiker verkade han ofta for samarbete mellan skandinaviska lander, och deltog i Nordiska radet fran starten 1953 till 1970, da han drog sig tillbaka fran politiken.

Blockpolitiken luckrades tillfalligt upp under Ohlins forsta tid som partiledare men vid folkpartiets forlust vid andrakammarvalet 1958 fick socialdemokraterna tillsammans med kommunisterna majoritet i andra kammaren, varmed Ohlins reella inflytande minskade. Hans relation med Tage Erlander var praglad av omsesidig misstro och kantrad av personlig oforenlighet. Ohlins erkant breda kunskaper inom nationalekonomi verkade positivt granskande for den politiska utvecklingen i Sverige men hans akademiska formaga att problematisera ocksa sina egna forslag ledde enligt Claes-Henrik Siven till att han tappade valjarna.

Under 1960-talet blossade det upp en konflikt mellan moderpartiet och ungdomsforbundet under Per Ahlmark och dennes eftertradare Ola Ullsten . Till skillnad fran den konflikt som varit mellan Ohlin och Gustaf Andersson hade den dock ingen ideologisk botten, utan grundade sig i den yngre generationens krav pa foryngring i partiet och en omstrukturering av dess ledning. Genom patryckningar lyckades ungdomsforbundet fa in deras ordforande Ullsten i riksdagen pa Folke Nihlfors plats efter andrakammarvalet 1964 . Denna stromning motarbetades av Ohlin, och var hans forsta erfarenhet av att motarbetas av sina egna. Han avgick som partiledare vid landsmotet i Sundsvall 10?13 juni 1967 men kvarstod som riksdagsman.

Sitt sista stora anforande holl Ohlin vid folkpartiets landsmote 1978 med anledning av lontagarfonderna

Utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

• Kommendor med stora korset av Nordstjarneorden , 4 juni 1965. ^{[ 11 ]}

• Hedersdoktor vid Columbia University
• Hedersdoktor vid Grenobles universitet
• Hedersdoktor vid Arhus universitet
• Hedersdoktor vid Paris universitet
• Ledamot i Kungl. Ingenjorsvetenskapsakademien
• Ledamot i Kungl. Vetenskapsakademien
• Ledamot i Accademia dei Lincei
• Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1977

Ovrigt [ redigera | redigera wikitext ]

Handelshogskolan i Stockholm har namngivit flera salar i sina byggnader efter framstaende akademiker som varit verksamma vid hogskolan och donatorer. En forelasningssal i Handelshogskolan i Stockholms huvudbyggnad pa Sveavagen 65 i Stockholm har givits namnet Ohlinrummet efter Bertil Ohlin.

Handelshogskolan arrangerar under hosten varje ar forelasningar, kallade Ohlin Lectures ( svenska : Ohlinforelasningar ), till Ohlins minne. Forelasarna ar av tradition utlandska professorer som forskar kring ett amne relaterat till Ohlins tidigare forskning. Forelasningarna publiceras darefter i bokform av MIT Press i Cambridge, Massachusetts , USA och London, Storbritannien. Forelasningarna finansieras genom stod fran bland annat Wallenbergstiftelserna ^{[ 12 ]} . 1999 holl hogskolan ett internationellt forskarsymposium for att fira 100-arsjubileet av Ohlins fodelse, dar ett stort antal internationellt ledande nationalekonomer deltog ^{[ 12 ]} .

Den del av Saltmatargatan i Stockholm som ligger norr om Kungstensgatan och vid Handelshogskolans huvudbyggnad andrade 2013 namn till Bertil Ohlins gata . Lotta Edholm , borgarrad och ordforande i utbildningsnamnden i Stockholms stad sedan 2006 samt gruppledare och framsta foretradare for Folkpartiet i staden, ^{[ 13 ]} ledde den officiella invigningen av gatans nya namn, i samband med 2013 ars Ohlinforelasning vid hogskolan. I sitt tal i samband med invigningen sa Edholm "Bertil Ohlin lade grunden till den moderna svenska liberalismen, som forenar tron pa marknadsekonomin med ett starkt socialt engagemang. Hans betydelse for svensk politik stracker sig langt utanfor Folkpartiet. Det ar gladjande att Stockholms stad nu hedrar hans minne pa det har sattet. Bertil Ohlin kunde som fa andra forena en livsbana som bade statsman och forskare. Det kanns darfor sarskilt passande att Bertil Ohlin hedras med en gata vid Handelshogskolan, dar han hade sin civila garning. Som nationalekonom visade Bertil Ohlin pa kraften i frihandel mellan lander med olika forutsattningar. Att han 1977 mottog Nobelpriset i ekonomi var ett erkannande av det genomslag hans forskning fatt varlden over." ^{[ 14 ]}

Handelshogskolan delar ut stipendier till ekonomie masterstudenter som skrivit framstaende masteravhandlingar, bland annat The Bertil Ohlin Scholarship for Distinguished Master Thesis in International Economics ( svenska : Bertil Ohlins stipendium for framstaende masteravhandling i internationell ekonomi ) ^{[ 15 ]} .

Bocker av Bertil Ohlin [ redigera | redigera wikitext ]

• Handelns teori (1924)
• Sæt produktionen i gang (1927)
• Interregional and International Trade (1933)
• Utrikeshandel och handelspolitik , 1:a uppl. 1934, 8 rev. uppl. 1965
• Penningpolitik, offentliga arbeten, subventioner och tullar som medel mot arbetsloshet , Arbetsloshetsutredningen (1927), SOU 1934:12, 1934
• Fri eller dirigerad ekonomi (1936)
• The Course and Phases of the World Economic Depression (1931), svenska : Staterna och varldsekonomin - En diskussion om hogkonjunkturen som grundval for det internationella varuutbytets aterupptagande (1931)
• The Problem of Employment Stabilization (1949)
• Liberal utmaning (1963)
• Obekvama fakta (1971)
• ”Some Comments on Keynesianism and the Swedish Theory of Expansion before 1935” i Keynes, Cambridge and the General Theory (1977), red. Patkin & Leith
• Bertil Ohlins memoarer - Ung man blir politiker (1972)
• Bertil Ohlins memoarer - Socialistisk skordetid kom bort (1975)

Dartill ett flertal artiklar i manga tidningar, utredningar, bocker och tidskrifter, samt politiska anforanden, motioner, med mera.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Bertil Ohlins donationsfond
• Bertil Ohlin-medaljen
• Bertil Ohlininstitutet
• Lista over professorer vid Handelshogskolan i Stockholm

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Birgersson, Bengt Owe (red.); Hadenius, Stig ; Molin, Bjorn ; Wieslander, Hans (1981). Sverige efter 1900: en modern politisk historia . Aldusserien, 0346-5454 (9., bearb. uppl.). Stockholm: Bonnier fakta. Libris 7246785 . ISBN 91-34-48820-0  
• Cunningham Wood, John (1995). Bertil Ohlin - Critical Assessments . Routledge. ISBN 978-0-415-07492-6  
• Eliaesson, Jonas, et al (1984). Handelshogskolan i Stockholm, Stockholm School of Economics, 1909-1984. Stockholm: Handelshogskolan i Stockholm.
• Hadenius, Stig (2003). Modern svensk politisk historia - Konflikt och samforstand (6). Stockholm: Hjalmarsson & Hogberg. sid. 88?100. ISBN 91-89660-04-8  
• Larsson, Sven-Erik (1998). Bertil Ohlin . Stockholm: Bokforlaget Atlantis . ISBN 91-7486-568-4  
• Nilzen, G. (red); Siven, Claes-Henric (1992). Svenskt biografiskt lexikon . Hafte 136, s.95?108.
• Rehnberg, Jonas ( 2009 ). Stockholm School of Economics, The first 100 years . Stockholm : Informationsforlaget . ISBN 978-91-7736-579-2  
• Sandelin, Bo; Trautwein, Hans-Michael; Wundrak, Richard (2001). Det ekonomiska tankandets historia . Stockholm: SNS Forlag. sid. 110?112. ISBN 91-7150-833-3  
• Tvakammarriksdagen 1867?1970 . Stockholm : Almqvist & Wiksell International (1988). Band 1, s. 155.
• Vem ar det 1961 . Stockholm (1960).

Webbkallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Ekonomportratt - Ett personligt portratt av var far, Bertil Ohlin Ohlin, Hellen, Ohlin, Tomas och Wibble, Anne. Ekonomisk Debatt 2002, arg 30, nr 5 451.

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Bertil Ohlin .
  Bilder & media
• Wikiquote har citat av eller om Bertil Ohlin .

  Citat
• Bertil Ohlininstitutets hemsida
• www.nobel-winners.com Bertil Ohlin
• www.nobelprize.org Bertil Ohlins sjalvbiografi
• www.nobelprize.org Bertil Ohlins Nobelforelasning
• Forelasning - The Young Ohlin on the Theory of Interregional and International Trade
• IDEAS/RePEc
• Bertil Gotthard Ohlin (1899?1979) . Library of Economics and Liberty (Andra upplagan). Liberty Fund. 2008 . http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Ohlin.html  
• Siven, Claes-Henric:  Bertil Ohlin i Svenskt biografiskt lexikon (1992-1994)

v   ?   r Liberalism Riktningar Internationella Anarkokapitalism  · Feministisk  · Islamisk  · Klassisk  · Konservativ  · Libertarianism  · Minarkism  · National  · Ny  · Objektivism  · Ordo  · Panarkism  · Social Nationella Amerikansk ( Geo  · Neo  · Paleo )  · Brittisk  · Dansk  · Svensk  · Tysk  · Mer Filosofi Begrepp Frihet ( Handel  · Marknad  · Religion  · Sinne  · Tryck  · Yttrande )  · Jamlikhet ( Mellan konen  · Infor lagen )  · Laissez-faire  · Liberal demokrati  · Marknadsekonomi  · Rattigheter ( Medborgerliga  · Manskliga  · Naturliga  · Negativa och positiva )  · Sekularisering Ideer Den osynliga handen  · Nattvaktarstat  · Principer ( Folksuveranitet  · Icke-aggression  · Skade )  · Samhallskontrakt  · Spontan ordning  · Ursprungspositionen  · Oppet samhalle Verk Om lagarnas anda (1748)  · Nationernas valstand (1776)  · Om friheten (1859)  · Massornas uppror (1929)  · Vagen till traldom (1944)  · En teori om rattvisa (1971)  · Anarki, stat och utopi (1974) Nyckelfigurer Globalt Filosofer Bastiat  · Berlin  · Burke  · Friedman  · Hayek  · Kant  · Locke  · Mill  · Mises  · Montesquieu  · Nozick  · Popper  · Rand  · Rawls  · Smith  · Spencer  · Tocqueville  · Wollstonecraft Politiker Acton  · Cavour  · Gladstone  · Havel  · Jefferson  · Lincoln  · Lloyd George  · Madison  · Roosevelt  · Stahlberg Sverige Filosofer Bard  · Bremer  · Chydenius  · Engellau  · Eskilsson  · Forsskal  · Geijer  · Holmberg  · Munkhammar  · Norberg  · Nordstrom  · Segerfeldt  · Svensson  · Tingsten Politiker Ahlmark  · Berg  · Bratt  · Ekman  · Gripenstedt  · Hesselgren  · Ohlin  · Staaff Organisationer ALDE  · ALN  · IFLRY  · Klassiskt liberala partiet  · LI  · Liberala partier  · Liberalerna  · LYMEC  · Renew  · Timbro Relaterat Anarkism  · Antifascism  · Antikommunism  · Frihetlig socialism  · Kapitalism  · Liberalismens historia  · Liberalkonservatism  · Liberalteologi  · Oberoende liberal  · Praxeologi  · Vansterliberalism

v   ?   r Handelshogskolan i Stockholm Ledning Handelshogskoleforeningen  · Handelshogskolan i Stockholms direktion  · Advisory Board  · Rektor Hogskolor Nordiska detaljhandelshogskolan i Norrtalje  · SSE Riga i Lettland  · SSE Russia i Ryssland Integrerade forskningsinstitut Stockholm School of Economics Institute for Research Anknutna forskningsinstitut CASL  · EHFF  · EIJS  · SCERI  · SHOF  · SIFR  · SITE  · SSES  · IABI (overfort till SU)  · IIB (avvecklat)  · SIAR (ombildat till foretag) Foretag Center for Retailing vid HHS AB  · IFL vid HHS AB  · IFU  · SSE Business Lab AB Student- och alumnforeningar Studentkar  · Karordforande  · Karens kor  · Karens teatergrupp  · Kartidskrift  · Karorkester  · Alumnforening Medlemskap och ackrediteringar APSIA  · EQUIS  · Global Alliance in Management Education (CEMS)  · PIM  · Partneruniversitet Professurer Foretagsekonomi : Bo Rydins och SCA:s professur i foretagsekonomi  · Familjen Stefan Perssons professur i foretagsekonomi  · Familjen Bonniers professur i foretagsekonomi  · Jan Wallanders professur i foretagsekonomi  · KPMG:s professur i foretagsekonomi  · Matts Carlgrens professur i foretagsekonomi  · Olof A Soderbergs professur  · Peter Wallenbergs professur i internationell marknadsforing  · Ragnar Soderbergs professur i ekonomi  · Stockholm stads professur i foretagsekonomi  · Torsten och Ragnar Soderbergs professur i foretagsekonomi  · Ohrlings Pricewaterhousecoopers professur i redovisning och revision  · 1946 ars donationsprofessur i foretagsekonomi  · Nationalekonomi : A O Wallenbergs professur i nationalekonomi och bankvetenskap  · Gosta Olsons professur i finansiell ekonomi  · Handelshogskolans jubileumsprofessur i finansiell ekonomi  · Jacob Wallenbergs professur i nationalekonomi  · Peter Wallenbergs professur i finansiell ekonomi  · Ragnar Soderbergs professur i nationalekonomi  · Tore Browaldhs professur i internationell ekonomi Examina och titlar Ekonomisk examen, DHS (1911-43)  · Ekonomexamen, Civ.ek. (1943-2006)  · Ekonomie kandidatexamen, BSc. (2006-)  · Ekonomie masterexamen, MSc. (2006-)  · Ekonomie licentiat- examen, Ekon.lic. (1943-)  · Ekonomie doktorsexamen, Ekon.dr (1970-) Utmarkelser Ekonomie hedersdoktor  · Ekonomie jubeldoktor  · SSE Research Award  · Gunnar Hedlund Award  · Teacher of the Year  · Soderbergska handelspriset  · Partnerprogrammets forskarpris Personer Ledamoter i Handelshogskoleforeningen  · Ledamoter i Handelshogskolans direktion  · Ledamoter i Advisory Board  · Rektorer och prorektorer  · Professorer  · Adjungerade professorer  · Ekonomie doktorer  · Ekonomie hedersdoktorer  · Ekonomie jubeldoktorer  · Alumner Ekonomipristagare Gunnar Myrdal (delat med Friedrich von Hayek) 1974  · Bertil Ohlin (delat med James Meade) 1977 Historia Knut Agathon Wallenberg (grundare)  · Carl Hallendorff (forsta rektor 1909-1929)  · Stockholmsskolan  · Karhusockupationen  · Foretagsekonomiska institutionen (SU)  · Staffan Burenstam Linder (rektor 1986-1995) Byggnader, arkitekter och skulpturer Brunkebergs hotell (ursprunglig byggnad)  · Axel Nystrom (arkitekt)  · Sveavagen 65 (huvudbyggnad)  · Handelshogskolans bibliotek  · Ivar Tengbom (arkitekt)  · Arch  · Xral  · Studentpalatset Gator och parker Campus Roslagen i Norrtalje  · Campus Sveavagen i Stockholm  · Bertil Ohlins gata  · Hollandargatan  · Kungstensgatan  · Radmansgatan  · Saltmatargatan  · Sveavagen  · Observatorielunden  · Spokparken Finansiarer Handelshogskolan i Stockholms partnerprogram  · SSE Supporters  · Bo Rydins stiftelse  · Familjen Erling-Perssons stiftelse  · Handelsbanksstiftelserna  · Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse  · Knut och Alice Wallenbergs stiftelse  · Ragnar Soderbergs stiftelse  · Stiftelsen Nordiska Detaljhandelshogskolan  · Tore Browaldhs stiftelse  · Torsten Soderbergs stiftelse  · Wallenbergstiftelserna Litteratur Handels: maktelitens skola  · Stockholm School of Economics, The first 100 years Utbildning i Stockholm   Portal:Stockholm