Berlinblockaden

Ett flygplan landar pa Tempelhof-flygplatsen under blockaden (1948).

Berlinblockaden var Sovjetunionens forsok 24 juni 1948 ? 12 maj 1949 att tvinga vastmakterna att overlamna Vastberlin .

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Blockaden utlostes av att vastmakterna tagit de avgorande stegen mot att bilda en tysk stat av de egna ockupationszonerna ? det som 1949 blev Vasttyskland ? och ersatte dar den 20 juni 1948 den nastan vardelosa gamla tyska riksmarken ( Reichsmark ) med en ny valuta, D-mark ( Deutsche Mark ). Detta gjorde att Sovjetunionen tre dagar senare genomforde en egen valutareform och dessutom forsokte infora den nya osttyska valutan i hela Berlin vilket de vastallierade satte sig emot genom att aven infora D-marken i sina Berlinsektorer.

Att vastmakterna agerade utan att ha stamt av med Sovjetunionen gjorde att Sovjetunionen stangde av tillfartsvagarna till Berlin fran Vasttyskland, varfor det enda sattet att ta sig till Vastberlin blev med flyg. Den 24 juni 1948 avbrots salunda trafiken pa alla vag- och jarnvagsforbindelser och flodbatstrafiken mellan Berlin och Vasttyskland. Laget blev snabbt akut for Vastberlin som inte klarade sin forsorjning utan transporter utifran. For vastmakterna blev Sovjetunionens handlade en overraskning.

Hjalpoperationen, luftbron [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Berlins luftbro

Vastberlin raddades av en omfattande luftbro av framforallt amerikanskt flyg. Operationen leddes av den amerikanske befalhavaren for Vastberlin Lucius Clay , som spelade en avgorande roll for luftbrons tillkomst. Under nastan ett ar fick alla fornodenheter flygas in av vastmakterna. Hjalpen organiserades av general William Tunner . Tva yttre korridorer anvandes for inflygning och med radiomaster kunde flygplanen komma in pa ratt hojd och med ratt mellanrum, tre minuter. Den mittersta korridoren anvandes for aterfard. Flygplanen landade tatt ? under intensiva perioder med ett plan per minut ? och flog dygnet runt. Man flog in livsmedel och drivmedel: ost, fisk, vetemjol, korn, jast, mjolk, kaffe, fett, kott, potatis, socker, gronsaker, kol, bensin och salt.

Under de forsta sex manaderna av luftbrotrafik flog de brittisk-amerikanska planen over 55 miljoner kilometer (1 370 varv runt jorden), och fraktade 7 128 ton gods per dag. Totalt uppskattas 277 728 flygningar ha gjorts fran USA och Storbritannien med fornodenheter samt dessutom med komponenter till ett nytt kraftverk, eftersom Sovjet den 24 juni 1948 stangt av kraftverket i ost som forsag staden med el. Avsikten var att svalta ut befolkningen i morker. ^[
1
]

Det var farligt att flyga eftersom det var korta avstand mellan planen och det hande att plan stortade. Den 5 juli 1948 skedde det forsta haveriet da en C-47 stortade mitt i Berlin och tre manniskor omkom.

Russinbombarna [ redigera | redigera wikitext ]

Den 17 juli 1948 borjade piloten Gail Halvorsen att gora sma fallskarmar med russin och choklad som han slappte fran sitt flygplan till Berlins barn. ^[
2
]^[
3
] Detta blev valdigt populart och en konfektyrtillverkare vid namn Hershey’s valde att sponsra med godis. ^[
4
] Aven general Tunner ansag att det var en god ide och sju plan fick i uppdrag att slappa de sma fallskarmarna som packades av frivilliga i Vasttyskland. Darvid skickade man ner 6 000 sma fallskarmar till Berlins barn varje dag. Militart kallades operationen Operation Little Vittles men Berlins barn kallade planen for ”Russinbombare” (tyska: Rosinenbomber ).

Monument [ redigera | redigera wikitext ]

Utanfor Vastberlins gamla huvudflygplats Tempelhof star ett karakteristiskt betong monument , Luftbruckendenkmal , som berlinarna kallar ”Hungerkralle” (hungerklor) och som skall symbolisera det brohuvud som en gang fanns har i form av tata flygtransporter och forsorjde Vastberlins tva miljoner invanare med mat, klader och bransle. Monumentet symboliserar luftbron och de tre flygplatser som anvandes under blockaden: Tempelhof , Gatow och Tegel .