B'rit mila
(
hebreiska
: ??????? ?????? [b?r?t m?l?]), aven kallad
bris
(uttalas med kort [i]) bland
ashkenaziska judar
och
sefardiska judar
, ar den
omskarelse
som enligt
judisk
tro ska aga rum pa varje judiskt gossebarn pa hans attonde levnadsdag
[
1
]
i enlighet med pabudet i
Torah
(Genesis 17:11-14).
Brit
star for forbund och
mila
star for omskarelse; dessa tva
hebreiska
ord betyder tillsammans "
omskarelsens forbund
". Omskarelsen ar en symbol for forbundet mellan Abrahams folk och Gud. I Forsta moseboken 17: 10-12, star det: "
Och detta ar det forbund mellan mig och er och din sad efter dig, som ni skall halla: allt mankon bland er ska omskaras, nar det ar atta dagar gammalt
". Skulle ett barn inte vara tillrackligt friskt for att kunna genomga ingreppet, gors ett undantag och man vantar tills barnet ar starkt nog att klara av det. Den forste som omskars var patriarken
Abraham
. Omskarelsen symboliserar forbundet mellan Gud och Israels barn (
judarna
).
Omskarelsen utfors av en specialist som kallas for
mohel
. Omskarelsen kan genomforas nar som helst pa aret i till exempel
synagogan
, hemmet eller pa sjukhus. Det ar vid omskarelsen som pojkarna far sitt hebreiska namn. Detta namn anvands senare i livet vid religiosa ceremonier som vid Torah-lasning och ingaende av aktenskap. Omskarelsen ar en betydelsefull ceremoni och firas framst inom familjen. Om kvinnor och barn ar med under omskarelsen varierar. Kvinnlig omskarelse har aldrig existerat i
judendomen
da varje flicka automatiskt fods in i religionen och forbundet.
Torah
ar ocksa tydlig i sin uppfattning att omskarelsen enbart omfattar man. Idag blir nastan alla judiska pojkar omskurna. Inom bade
ortodox judendom
och
konservativ judendom
ar omskarelse ett krav for den man som vill konvertera. I Sverige ar varje verksam mohel utredd och godkand av
Socialstyrelsen
.
- Groth, Bente. 2002. Judendomen, kultur, historia, tradition. Stockholm: Natur och kultur
- Forsta mosebok 17: 10-12