Berghona Status i varlden: Livskraftig  (lc) [ 1 ]
Systematik
Doman	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggstrangsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Faglar Aves
Ordning	Honsfaglar Galliformes
Familj	Fasanfaglar Phasianidae
Slakte	Alectoris
Art	Berghona A. chukar
Vetenskapligt namn
§ Alectoris chukar
Auktor	( Gray , 1830)
Utbredning

Berghona ^{[ 2 ]} ( Alectoris chukar ) ar en honsfagel i familjen fasanfaglar som forekommer i vastra Asien och allra ostligaste Europa men som ocksa ar inplanterad pa flera stallen runt om i varlden. ^{[ 3 ]}

Utseende [ redigera | redigera wikitext ]

Berghonan tillhor en grupp med narbeslaktade och mycket likartade honsfaglar i slaktet Alectoris som avloser varandra geografiskt, i Europa representerade i ovrigt av stenhona ( Alectoris graeca ), rodhona ( Alectoris rufa ) och klipphona ( Alectoris barbara ). Alla ar 32?36 centimeter langa satta faglar med ljust ansikte, nagon form av ansiktsmask och morkt halsband. De har aven roda fotter, gratt brost, rostbeige buk, lodratt randiga flanker samt rostfargade yttre stjartpennor som konstrasterar mot brungra rygg och overgump. ^{[ 4 ]}

De ar alla sallskapliga men vaksamma och springer helst undan vid storning. Flykten ar lag med snabba vingslag och stela glid. ^{[ 4 ]}

Berghonan ar mest lik stenhonan , men skiljer sig fran denna genom gulaktig haklapp istallet for vit, inget svart innanfor fastet pa overnabben, brett och diffust ogonbrynsstreck (smalt och skarpt pa stenhonan) och ett brunt streck bakat fran ogat. ^{[ 4 ]}

Laten [ redigera | redigera wikitext ]

Berghonans revirlate ar en varierad rytmisk hes ramsa i galopptakt, exempelvis "ga ga ga ga ga tja-tjackera-tjackera-tjackera...". ^{[ 4 ]}

Utbredning och systematik [ redigera | redigera wikitext ]

Berghonan avloser stenhonan osterut och forekommer fran ostra Medelhavsomradet osterut till Mongoliet . Den hackar pa steniga alpsluttningar ovan tradgransen men aven pa lagre niva i odlingsbygd och i okenartade bergstrakter. ^{[ 4 ]} Den delas in i hela 14 underarter med foljande utbredning: ^{[ 3 ]}

• Alectoris chukar cypriotes (inklusive kleini ) ? sydostra Bulgarien till sodra Syrien , Kreta , Rhodos och Cypern
• Alectoris chukar sinaica ? norra Syriska oknen soderut till Sinaihalvon
• Alectoris chukar kurdestanica ? bergstrakter fran Kaukasus till Iran
• Alectoris chukar werae ? ostra Irak och sydvastra Iran
• Alectoris chukar koroviakovi (inklusive shestoperovi ) ? Iran till Pakistan
• Alectoris chukar subpallida ? Tadzjikistan ( Kyzyl Kum - och Kara Kum -bergen)
• Alectoris chukar falki ? norra och centrala Afghanistan till Pamir och vastra Kina (vastra Xinjiang )
• Alectoris chukar dzungarica ? nordvastra Mongoliet till ryska Altaj och ostra Tibet
• Alectoris chukar pallescens ? nordostra Afghanistan till Ladakh och vastra Tibet
• Alectoris chukar pallida ? nordvastra Kina (Tarimbackenet i vastra Xinjiang)
• Alectoris chukar fallax ? nordvastra Kina (ostra och sodra Tien Shan -bergen i Xinjiang)
• Alectoris chukar chukar ? ostra Afghanistan till ostra Nepal
• Alectoris chukar pubescens ? Inre Mongoliet till nordvastra Sichuan och ostra Qinghai
• Alectoris chukar potanini ? vastra Mongoliet

Umderarten fallax inkluderas ofta i pallida . ^{[ 5 ]}

Arten har inplanterade mer eller mindre sjalvuppehallande bestand i Norge , Frankrike , Spanien , Portugal , Tyskland , Italien , Nordmakedonien , Bahrain , Sydafrika och Nya Zeeland samt pa oarna Sankta Helena , Ascension , Tristan da Cunha och i ogruppen Hawaiioarna . ^{[ 1 ]}

Fynd har gjorts i Sverige, ^{[ 6 ]} , men det anses inte sannolikt att den natt landet pa naturlig vag.

Ekologi [ redigera | redigera wikitext ]

Berghonam forekommer i liknande miljo som sin nara slakting stenhonan , det vill saga sydvanda steniga bergssluttningar med lag vaxtlighet, men finns aven pa lagre niva vid odlingar, impedimentmark och betesomraden. ^{[ 4 ]} I Medelhavsomradet lagger den sina sju till tolv agg mellan mitten av april och maj, i en uppskrapad grop ibland fodrad med gras eller lov. Den lever av insekter och vaxter som rotter, grasskott, sad, lov, knoppar, blommor och bar. ^{[ 1 ]}

Status och hot [ redigera | redigera wikitext ]

Arten har ett stort utbredningsomrade och en stor population med stabil utveckling. ^{[ 1 ]} Utifran dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC). ^{[ 1 ]} Fagelns varldspopulation har tidigare uppskattats till tva miljoner individer, men med tanke pa att antalet hackande par enbart i Europa, som endast utgor 10% av utbredningsomradet, uppgar till hela 488.000-1.680.000 ar det totala antalet individer troligtvis mycket hogre. ^{[ 1 ]}

Namn [ redigera | redigera wikitext ]

Fagelns vetenskapliga artnamn kommer fran ljudharmande Chukor , fagelns namn pa Hindi . ^{[ 7 ]}

I kulturen [ redigera | redigera wikitext ]

Berghonan ar nationalfagel i bade Irak och Pakistan . ^{[ 8 ] [ 9 ]}

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror berghona .
  Bilder & media
• Wikispecies har information om Alectoris chukar .
  Artforteckning
• Bilder och filmer pa Internet Bird Collection
• Laten pa xeno-canto.org