S:t Benedikt av Nursia
S:t Benedikt av Nursia
Helgon, Klostergrundare
Fodd	480 Nursia
Dod	543 Monte Cassino
Vordas inom	vastliga kristenheten
Helgondag	Romersk-katolska kyrkan : 11 juli
Skyddshelgon  for	Europa , bonder , djurskotare , lantarbetare

Benedikt av Nursia , fodd ar 480 i Nursia (det nuvarande Norcia i Umbrien), dod 543 , kan med goda skal anses vara det vasterlandska munkvasendets grundlaggare, och han ar Benediktinorden grundare. Fromma foraldrar inforde honom tidigt i Bibelns kannedom och gjorde honom fortrogen med de gamla asketernas liv och skrifter. Sina egentliga studier bedrev han i Rom . Benedikt vordas som helgon inom romersk-katolska kyrkan , och utsags till Europas skyddshelgon av paven Paulus VI ^{[ 1 ]} .

Kallelsen [ redigera | redigera wikitext ]

Det sedefordarv, som dar var radande, vackte snart hans avsky. Redan vid 14 ars alder lamnade han Rom och begav sig ut i ensamheten. Under de strangaste forsakelser tillbringande han tre ar i en otillganglig klipphala i narheten av nuvarande Subiaco ? klipphalan kan beskadas ? och agnade sig dar uteslutande at bon och fromma betraktelser. Munkarna i det narbelagna klostret Vicovaro valde honom till sin abbot . Motvilligt mottog han deras anbud . Hans stranga fordringar gjorde honom dock foga behaglig i deras ogon, och det drojde inte lange, forran han ater utbytte klostermurarna mot ensamheten i oknen. Dar uppsoktes han snart av stora manniskoskaror, som lockades dit av ryktet om hans helighet.

Manga stannade hos honom for att fa avnjuta hans rad och undervisning. For att battre kunna ordna denna undervisning och halla tillborlig uppsikt over sina larjungar anlade han efter hand i narheten av Subiaco tolv sarskilda kloster med varsin abbot i spetsen och overtog sjalv i egenskap av overabbot ledningen av det hela.

Stridigheter med en narboende prast vid namn Florentius formadde honom emellertid att ( 528 ) lamna Subiaco. Atfoljd endast av nagra fa fortrogna begav han sig till Kampanien (nuvarande Terra di Lavoro ). Pa ruinerna av det gamla slottet Castrum Casinum anlade han 529 klostret Monte Cassino , alla benediktinklosters stamort.

Ordensregler [ redigera | redigera wikitext ]

Den ordensregel eller levnadsordning, som han dar utarbetade och foreskrev sina munkar , blev snart bestammande for hela vasterlandets munkvasende. Denna den heliga Benedikts regel gar huvudsakligen ut pa att framja en allvarlig praktisk kristendom . Framfor allt skulle strang ordning och tukt iakttagas. Ingen skulle upptas i orden utan att forst ha genomgatt ett ars provning ( novitiat ). Darefter skulle den intradande ge edlig forsakran att stanna i klostret under hela sitt liv och punktligt lyda sina forman, framfor allt abboten sasom Kristi stallforetradare. Likaledes maste han utlova forsakelse av all jordisk egendom samt iaktta standig kyskhet .

Munkarna skulle sysselsatta sig med andaktsovningar och undervisning av unga, men ocksa med akerbruk och hantverk och sa ata sitt eget brod . Dartill kom ? i synnerhet sedan Cassiodorus (dod 562 ) intratt i orden ? vetenskapliga studier, for vilka benediktinerna sedan gammalt gjort sig kanda och av vilka den larda varlden an idag njuter frukterna.

Paven Gregorius den store gjorde aven missionsverksamheten till ett av ordens huvudmal. Forst genom dessa bagge uppgifters forbindelse med den ursprungliga ordensregeln blev benediktinorden vuxen sin varldshistoriska kallelse sasom civilisationens befordrarinna. I 14 ar ? intill sin dod 543 ? fortfor Benedikt att foresta klostret Monte Cassino. Gregorius den store har (i andra boken av sina Dialoger ) utforligt skildrat hans av legenden rikt utsmyckade liv och verksamhet.

I Rom kan man i den lilla kyrkan San Benedetto in Piscinula i Trastevere besoka den klostercell som for en tid utgjorde Benedikts bostad.

Gravplats [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt medeltida kallor skall hans kvarlevor ha forts till klostret Fleury nara Orleans (nuvarande St Benoit sur Loire ). Det motsags av att man efter andra varldskriget nar man ateruppbyggde klostret efter att det hade totalforstorts genom bombning aterfann en grav som anses vara Benedictus grav. ^{[ 2 ]}

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Benedikt af Nursia i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Benedikt av Nursia .
  Bilder & media