Belagringen av Silistra
utkampades den
5 april
till den
24 juni
1854
mellan
Osmanska riket
och det
ryska kejsardomet
under
Krimkriget
. Belagringen borjade framgangsrikt for ryssarna men fick overges nar
Osterrike
hotade att bista de osmanska styrkorna.
I oktober 1853 brot ryska armeer in i de osmanska omradena pa
Balkan
i syfte att tranga fram till
Konstantinopel
. De osmanska trupperna gick till motanfall och blodiga strider utkampades. Efter en period av relativt lugn aterupptogs krigshandlingarna nar en rysk arme pa 45 000 man under befal av
Aleksandr Luders
gick over de
bessarabiska
gransen till
Dobrudzja
. I borjan av
april
hade ryssarna natt resterna av
Trajanus
mur cirka 4 mil fran staden
Silistra
. Samtidigt hade den ryska huvudstyrkan under
Michail Gortjakov
korsat floden
Donau
och avancerade mot staden.
Staden Silistra forsvarades av en osmansk styrka pa 20 000 man medan
huvudcitadellet
bemannades av ytterligare 12 000 turkiska soldater. Forsvarsverken bestod forutom citadellet av ytterligare 10 mindre
befastningar
.
Den ryska fortruppen under general Schilder nadde fram till Silistra den 5 april 1854 och borjade omgaende grava
skyttegravar
. Den ryska styrkan var dock for liten for inringa staden och de osmanska trupperna lyckades halla forsorjningsvagarna oppna utan storre problem. Den 22 april anlande faltmarskalk
Ivan Paskevitj
med ryska forstarkningar och avloste Schilder som befalhavare for belagringsstyrkan.
I borjan av maj hade ryssarna transporterat fram over 200
kanoner
till krigsskadeplatsen och inledde ett bombardemang av fastningen. De
28 maj
stormade ryssarna
skansen
Arab Tabia som erovrades efter hart motstand fran forsvararna. Men de ryska trupperna som besatte Arab Tabia fick inte tillrackligt stod fran den ovriga armen och tvingades att dra sig tillbaka fran skansen. Den
10 juni
lamnade Paskevitj armen och avlostes som befalhavare av Gortjakov. Den
20 juni
atererovrades Arab Tabia vilket gjorde vagen oppen for ett anfall mot huvudcitadellet. Den ryska turen skulle dock inte halla i sig. Endast tva timmar fore det tankta anfallet fick Gortjakov order om att hava belagringen och dra sig tillbaka norr om Donau. Osterrikarna hade skickat ett ultimatum och hotade att stodja det osmanska riket om inte ryssarna omgaende drog sig tillbaka fran Donaufurstendomena. Tsaren som var radd att Osterrike skulle blanda sig i kriget drog omedelbart tillbaka sina armeer.
De ryska forluster under belagringen uppgick till cirka 400 stupade och 1.783 sarade. Osmanernas forluster var betydligt lattare med 28 stupade och 74 sarade. Det ryska tillbakadragandet kunde ha avslutat kriget 1854 men trupper fran
Storbritannien
och
Frankrike
landsteg samma ar pa
Krim
vilket ledde till ett mycket langre krig som skulle kosta hundratusentals liv.
