En varldskarta som visar
total fertilitet
, avseende aren 2005-2010.
|
7-8 barn
6-7 barn
5-6 barn
4-5 barn
|
3-4 barn
2-3 barn
1-2 barn
0-1 barn
|
Befolkningspolitik
kallas sammanfattningen av de politiska atgarder genom vilka staten eller den organiserade samhallsmakten soker att reglera folkmangden, och folkmangdens sammansattning.
Under
merkantilismen
forfaktades iden att en stats valmaga kunde matas i, och framjas av, stor befolkningstillvaxt. I Europa vidtog stater manga atgarder for att framja befolkningstillvaxt (sa kallad
natalism
), genom att ge skattelattnader till stora barnfamiljer, uppmuntra till aktenskap i ung alder, med mera.
Adam Smith
vande sig mot den forda befolkningspolitiken, och forordade att staten endast skulle ingripa i rattsligt hanseende i manniskors liv, och for tillforsakra manniskor att
naturratten
upprattholls. Boken
Kris i befolkningsfragan
fran 1934 problematiserade de laga fodelsetalen i Sverige.
1798 utkom
Robert Malthus
med
An Essay on the Principle of Population
, som ater forfaktade iden om att politiken borde ingripa i befolkningen, nar han havdade att manniskor har en benagenhet att foroka sig i storre utstrackning an tillgangarna och underhallsmedlen tilltog. Under 1900-talet blev
nymalthusianismen
vedertagen i stora delar av varlden, och tog sig yttringar i befolkningspolitiken genom bland annat
Sex- och samlevnadsundervisning
, framjande av bruk av
preventivmedel
och
abort
,
Kinas
ettbarnspolitik
, med mera (sa kallad
antinatalism
). Begreppet
overbefolkning
blev vanligt forekommande pa 60-talet, men diskuteras idag relativt sallan.
Befolkningsstatistik
ar en av befolkningspolitikens vetenskaper.
- Nordisk familjebok, uggleupplagan, band 2. Armatoler - Bergsund, Stockholm 1907
