Bebop

	Bebop
Stilursprung	Swing , Kansas City jazz
Kulturellt ; ursprung	1940-talets USA
Instrument	Saxofon , trumpet , trombon , piano , bas , trummor
Paverkat	Cool jazz , hardbop , avantgardejazz , postbop

For seriefiguren Bebop fran Teenage Mutant Ninja Turtles , se Bebop och Rocksteady .

Bebop , aven kallad rebop eller bara bop , ar en rytmisk och rapp form av jazz med ursprung fran 1940-talet . Till tongivande musiker hor bland andra Charlie Parker , Thelonious Monk och Dizzy Gillespie . Med bebopen slutade jazzen att, sasom under swingeran , vara dansmusik och overgick till att lampa sig battre for enbart lyssning. Bebop utvecklades under 1950-talet till cool jazz och hardbop .

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

I och med uppkomsten av inspelningar, och saledes den kommersiella musikbranschen pa 1920-talet, borjade ett forum med jazz-entusiaster formas under 1930-talet. Dessa sag jazzmusiken som en serios amerikansk konstform under fortryck av bade for lite uppmarksamhet och den vaxande kommersiella industrin. De ville bevara den jazz de kallade akta som de kande fran 1920-talet och detta ledde till skapandet av jazzkonstmusikvarlden, som i sin tur delades in i tva grupper: traditionell jazz och modern jazz. De moderna stodde en fortsatt kultivering av jazzmusiken av professionella musiker. Bebopen blev en liten revolution saval som en evolution inom den moderna jazzen. ^[
1
]

Under hosten 1941 gick USA tillbaka till en krigsekonomi dar beskattning infordes som gjorde det dyrt att satta upp live-spelningar. Darfor drevs musiker till att forma mindre grupper och upptrada pa obekvama stallen, sasom klubbar istallet for stora arenor. Ur dessa sma jamgrupper bildades bebopen. ^[
2
] De som framst brukar tillskrivas skapandet av bebopen ar altsaxofonisten Charlie Parker och trumpetaren Dizzy Gillespie . ^[
3
]

Allteftersom stilen borjade utformas mer och mer blev det en standardiserad sattning, oftast kvarttetter eller kvinttetter, bestaende av piano , bas , trummor , saxofon och/eller trumpet .

Trumslagarna borjade i storre utstrackning anvanda sig av hi-hat och ride- cymbaler framfor bastrumman , vilket ledde till att basen fick sta for pulsen genom att spela nastintill uteslutande fjardedelsnoter i form av "Walking Bass". Det har gjorde att pianisten kunde spela med ett mjukare anslag da den inte behovde halla pulsen med vansterhanden och inte heller ansvara for grundtonen. ^[
3
]

Kannetecken [ redigera | redigera wikitext ]

Bebopen byggde ofta pa samtida popularlatar och deras ackordsfoljder. Oftast inneholl kompositionerna snabba tempon och komplexa attondelsmelodier utover huvudmelodin. Improvisationerna byggde pa ackordstoner. Det ar ocksa ifran den har stilen som "trading fours" kommer, vilket innebar att solisterna turas om att spela 4-takters improvisationer var, ibland med varandra och ibland med trumslagaren. ^[
3
] Ofta anvandes 32-taktsform och 12-taktsbluesen for att forma grunden for bebop-kompositioner. Ett latexempel ar Charlie Parkers och Dizzy Gillespies "Thriving on a Riff" (senare kallad "Anthropology") som bygger pa ackordsfoljden och melodin fran George Gershwins komposition "I Got Rhythm" fran 1930 . ^[
4
]

Kanda namn inom bebop [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

^ Lopes Paul. The Rise of a Jazz Art World
^ Morton Brian; Cook Richard. The Penguin Jazz Guide: The history of music in the 1001 Best Albums
^ [ a b c ] ”Brief History of Bebop” . http://www.jazzquotations.com/2010/05/brief-history-of-bebop.html . Last 3 februari 2015 .
^ Gitler Ira. The Masters of Bebop: A listener's guide

[1] Lopes Paul. The Rise of a Jazz Art World

[2] Morton Brian; Cook Richard. The Penguin Jazz Guide: The history of music in the 1001 Best Albums

[bebophist1-3] [ a b c ] ”Brief History of Bebop” . http://www.jazzquotations.com/2010/05/brief-history-of-bebop.html . Last 3 februari 2015 .

[4] Gitler Ira. The Masters of Bebop: A listener's guide

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]