Klassisk batong i tra. Moderna batonger ar teleskopiska och framst gjorda i metall.
Batong
(fran
franska
baton
, kapp, stav) ar ett
slagvapen
, vanligen tillverkat av
hardgummi
med en metallisk karna. Manga varianter av batong finns: teleskopbatong, elbatong och fjaderbatong ar de mest kanda varianterna. Aven den sydafrikanska
flodhastpiskan
ar en variant av batongen. Batong ingar i
polisens
och
fangvardens
bevapning i manga lander. Till exempel i USA sa anvander polis och
militarpolis
batonger i hardtra.
Blydagg (en.
blackjack
) ar ett tillhygge som tidigare anvandes av polis.
[
kalla behovs
]
I regel utgors blydaggen av en pase fylld med
blyhagel
, fast pa ett skaft eller en rem.
En teleskopbatong ar en batongtyp som anvands av polis,
kriminalvarden
, vaktare och
ordningsvakter
i Sverige med flera. For barandet, pa allman plats/utanfor hemmet, kravs en specialutbildning och ett personligt tillstand.
Batongtypen ar byggd pa sa kallad teleskopteknik, vilket vill saga att den ar utfallbar. Den avger ett distinkt ljud nar man slar ut den och ar tillverkad i fjaderstal. Till skillnad fran den aldre gummibatongen som anvandes av svensk polis tidigare, sa ar syftet med teleskopbatongen att sla av muskelfibrerna i overarmar och ben. Den aldre gummibatongen orsakade oftare brutna ben samt stora blodningar i musklerna, vilket resulterade i valdigt lang aterhamtningstid.
En annan fordel med teleskopbatongen ar dess smidighet. Den tar liten plats nar den forvaras i ett balte och bars hela tiden vilket gor den mer tillganglig. Da den bars pa detta vis ar den mindre synlig an de aldre gummibatongerna.
Under kravaller, dar poliser oftast har en skold, kan dock den gamla gummibatongen med stalkarna vara mer onskvard da skolden forsvarar att fa tillrackligt moment i rorelsen for att ge onskad effekt med en teleskopbatong. Andra situationer dar man kan behova den aldre sortens batong ar under vinterhalvaret, da till exempel dunjackor eller annan tjock vaddering kan stoppa effekten av teleskopbatonger.
Det finns ett flertal olika marken pa teleskopbatonger, det enda market som tidigare var godkant av
Rikspolisstyrelsen
for anvandning ar ASP 21/26 tum. Den 1 december 2010 blev aven andra marken godkanda i RPS nya FAP for Ordningsvakter da man inforde ett typgodkannande i stallet for att godkanna ett visst marke, detta innebar att aven tillverkare som ESP, Bonowi och Monadnock blev godkanda.
En fjaderbatong ar en batong bestaende av ett handtag och en fjadrande del. I ursprungslaget ar den helt rak och ca 30 cm lang. Den fjadrande delen ar ca 2 ganger langre an handtaget och kan svikta i samtliga vinklar fran det ursprungliga laget. Existerar aven i teleskoputforande dar en del av den fjadrande delen ligger dold i handtaget.
Genom att hoja batongen redo till slag och genast utfora slaget lagras energi i den
fjadrande
delen av batong och frigors vid anslag mot malet. Detta kan jamforas med
piskans
snart. Den fjadrande delen upplevs som hard nar tillracklig rorelseenergi far verka pa anslagsytan under kort tid (se aven
impuls
). Detta medfor ocksa att batongen kan goras kortare an en utslagen teleskopbatongen med bibehallen anslagskraft.
Batonger raknas som gatustridsmedel enligt
knivlagen
och far ej baras pa
allman plats
. For barandet kravs det att man ar i tjanst, samt i vissa fall en specialutbildning och/eller ett personligt tillstand.
I Sverige anvands teleskopbatonger av polis,
militarpolis
, kriminalvarden,
vaktare
,
skyddsvakter
och ordningsvakter.