Basinkomst , aven kallat medborgarlon eller grundinkomst , ar en ide om att samhallet garanterar alla medborgare en ovillkorlig ekonomisk grundtrygghet som det gar att leva enkelt pa. Medborgarna, eller invanarna, far garantin helt ovillkorligt och det ar en ”lika till alla”-princip som galler (det vill saga lika till alla vuxna eller atminstone alla vuxna i arbetsfor alder). Det kan ske i form av lika utbetalningar till alla eller en garanterad inkomst nar man tjanar under en viss summa eller saknar traditionell arbetsinkomst. Basinkomst ar tankt som ett nytt valfardssystem med enkelhet och transparens utan byrakrati, overvakning och kontroll ^{[ 1 ]} eller fattigdomsfallor . Systemet antas ge incitament till arbetsdelning, men ocksa underlatta for dem som vill byta jobb, smaforetagare och ideellt arbetande . Dessutom antas basinkomst bidra till demokratins och kulturlivets vitalisering och en socialt hallbar utveckling. Forsoksverksamheter och etablerade varianter har forekommit sedan 1970-talet, i lander som USA, Kanada, Finland, Indien, Kenya och Uganda, med positiva resultat. Villkorslosa utbetalningar till alla medborgare har forekommit i USA under covidpandemin 2020-21.

Basinkomst skulle kunna tankas bidra till en omsesidig tillit mellan makthavare och medborgare, med mindre fattigdom, ^{[ 2 ]} utanforskap, ohalsa, kriminalitet, barnarbete och prostitution, sarskilt i regioner dar dessa problem ar stora. ^{[ 3 ]} I debatten foreslas olika former av finansiering, de flesta forutser att existerande villkorliga bidrag med tillhorande kontrollbyrakrati, som forsorjningsstod , och grunden i arbetsloshetsersattningen tas bort och ersatts av basinkomsten. ^{[ 4 ]} Basinkomsten ska ocksa galla om sjukforsakringen blir for lag eller forsvinner. De storleksordningar det talas om i Sverige (2020) kan ligga mellan 8 000 och 12 000 i manaden.

Basinkomst som ide har forekommit sedan 1700-talet och har i modern tid foresprakats av manga nobelbelonade ekonomer fran hoger till vanster ( Milton Friedman , Joseph Stiglitz med flera) och tankare som arbetskritikern Bertrand Russell och Martin Luther King . Carole Pateman och Nancy Fraser har argumenterat for att basinkomst ar mycket bra for kvinnor ur ett feministiskt perspektiv. ^{[ 5 ]}

Till den vanligaste kritiken mot basinkomst hor invandningar om att "det blir for dyrt". ^{[ 6 ] [ 7 ] [ 8 ]}

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Den aldre historien [ redigera | redigera wikitext ]

Tidiga tankare som berort tanken var Aristoteles , Thomas More och Juan Luis Vives . Det forsta konkreta forslaget pa basinkomst, inklusive finansiering, stod Thomas Paine for i boken Agrarian Justice (1796). I Paines variant finansierades basinkomsten, som skulle utga i form av en klumpsumma i samband med myndighetsdagen, av en skatt pa arv . Enligt Paine var det orattvist att vissa foddes rika (med tillgang till bordiga marker som de fick i arv), medan andra foddes fattiga.

1920?1980 [ redigera | redigera wikitext ]

Under mellankrigstiden forekom en debatt om basinkomst i Storbritannien och i viss man ovriga anglosaxiska lander, vilket utforligt har dokumenterats av historikern Valter Van Trier i boken Every One A King . Framtradande under 1920- och 1930-talen var bland andra Major C. H. Douglas , som grundade den sa kallade social credit -rorelsen. Under 1940- och 1950-talen var debatten i huvudsak sval. Dock med ett betydande undantag. Juliet Evangeline Rhys-Williams, en framtradande brittisk skribent och politiker, argumenterade under denna period for att skatte - och bidragssystemen borde integreras for att darigenom mojliggora minskade bidragsfallor och fattigdom. Hon myntade begreppet negativ inkomstskatt for att lattare kunna forklara detta.

Rhys-Williams ideer forebadade den amerikanska debatten, inte minst bland ekonomer, under 1960- och 1970-talen. Den amerikanska debatten engagerade ett flertal mycket valrenommerade ekonomer, daribland James Tobin , Paul Samuelson och John Kenneth Galbraith . Tillsammans med omkring 1200 andra ekonomer skrev de ett dokument eller en appell till USA:s kongress dar de foreslog basinkomst i form av negativ inkomstskatt, som gick igenom i representanthuset men foll i senaten. Under 1960- och 1970-talen genomfordes aven fyra storskaliga experiment med negativ inkomstskatt under ledning av Richard Nixon. Experimenten visade bland annat att mycket fa heltidsarbetare jobbade mindre. Att forsoken inte foljdes upp berodde vasentligen pa en okad skilsmassofrekvens i det progressiva Seattle ^{[ 9 ]} , nagot som vid senare studier av materialet visat sig felaktigt. Ett forsok med negativ inkomstskatt i Canada pa 1970-talet har utvarderats pa senare tid och befunnits visa pa manga forbattringar.

1980-talet och framat [ redigera | redigera wikitext ]

Folkomrostningen om basinkomst i Schweiz 2016 var en stor handelse i basinkomstvarlden. Flera stora medier, runtom i varlden, uppmarksammade det hela. Resultatet blev dock som vantat ett klart nej till det foreslagna tillagget till konstitutionen. Ett tillagg som i korthet, enligt planen, skulle garantera ovillkorlig basinkomst till samtliga medborgare pa en hog niva. ^{[ 10 ]}

Andrew Yangs kampanj for basinkomst, eller "Freedom Dividend ^{[ 11 ]} ", i det amerikanska presidentvalet 2020, har lett till ett starkt uppsving for debatten i USA

Foresprakande organisationer och politiska partier [ redigera | redigera wikitext ]

Sedan borjan av 1980-talet har navet for den akademiska debatten om medborgarlon varit de konferenser som anordnats av BIEN, Basic Income Earth Network , tidigare Basic Income European Network. En av de mest drivande i BIEN har genom aren varit den belgiske filosofen Philippe Van Parijs som skrivit flera bocker, bland annat Real Freedom for All: What (if Anything) can Justify Capitalism? (1995). Vid sidan om BIEN har det aven uppkommit ett flertal nationella natverk och organisationer, som svenska Basinkomst.nu ^{[ 12 ]} . Partier och partigrupper som visat ett sarskilt intresse for iden ar framst grona partier och piratpartier, men det finns aven vansterpartier och liberala partier som visat intresse.

Nationella och delstatliga system samt pilotprojekt [ redigera | redigera wikitext ]

Genom Alaskas Permanenta Fond far alla vuxna medborgare i Alaska sedan 1982 en lag och regelbunden basinkomst. Nivan varierar men har de senaste aren legat pa omkring 1 000 dollar per ar.

Iran inforde en nationell basinkomst hosten 2010 istallet for de subventioner av bransle och andra fornodenheter som landet haft i artionden for att minska fattigdomen. ^{[ 13 ] [ 13 ]}

Brasiliens valfardsprogram Bolsa Familia ar ett fattigdomslindrande system som liknats vid basinkomst. Det finns dock vissa villkor med detta bidrag, forutom att det bara ges till fattiga familjer. Daribland att barnen i familjen maste ga i skolan.

Ett basinkomstliknande forsok har genomforts i Finland ^{[ 14 ] [ 15 ]} 2017-18. ^{[ 16 ]}

Pilotprojekt pa byniva har genomforts i Namibia och Indien . Pilotforsok pagar aven i Nederlanderna och Frankrike ^{[ 17 ]} . I Ontario, Kanada, paborjades ett pilotforsok med 4 000 personer under 2018, men forsoket avbrots dock redan efter nagra manader. ^{[ 18 ]}

Organisationen Give Directly genomfor basinkomstprojekt i flera afrikanska lander med kontrollgrupper och noggranna utvarderingar och nar goda resultat.

Finansiering [ redigera | redigera wikitext ]

I lander med utbyggda valfardssystem, bidrag och socialforsakringar , ar en grundide att manga av dessa system kan avskaffas eller bantas i samband med inforandet av basinkomst. Olika forskare, debattorer, partier och tankesmedjor har foreslagit bland annat foljande for finansiering utover detta:

Basinkomst i olika lander och regioner i varlden [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Fordelningspolitik
• Global basinkomst
• Arbetskritik

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Adler-Karlsson, Gunnar, ?Towards a world citizen income“, 4p., Paper presented at the 3rd BIEN Conference: Florence, 19-20 Sept. 1990
• Bregman, Rutger Utopia for realister : hur medborgarlon, oppna granser och 15 timmars arbetsvecka kan bli verklighet , Natur & kultur (2018), ISBN 978-91-27-15288-5 ( Libris )
• Brittan, Samuel. 1995. Capitalism with a Human Face, Aldershot: Edward Elgar.
• Christensen, Erik. "Citizen's Income as a Heretical Political Discourse: The Danish Debate about Basic Income", in Inclusion and Exclusion: Unemployment and Non-Standard Employment in Europe (Jens Lind & Iver Hornemann Møller eds.), Aldershot (UK): Ashgate, 1999, 13-34.
• de Roo, Alexander (ed.). 1987. The guaranteed basic income and the future of Social Security (Part two). GRAEL, Rainbowgroup, European Parliament, Brussels, 11-12 June 1987, 78 p.
• Duchatelet, Roland An economic model for Europe based on consumption financing on the tax side and the basic income principle on the redistribution side, paper presented at the 5th BIEN Congress (London, September 8?10, 1994), 7 p.
• Ekstrand, Lasse. 1995. Den befriade tiden. Om arbete och medborgarlon. Korpen.
• Ekstrand, Lasse. 1996. Arbetets dod och medborgarlon. En essa om det goda livet. Korpen
• Fitzpatrick, Tony. 1999. Freedom and Security. An Introduction to the Basic Income Debate. London: Macmillan ( http://www.macpress.com ) & New York: St Martin's Press, 234p., ￡ 45.00, ISBN 0-333-72194-2 .
• Jansson, Per, 2003. Den huvudlosa iden. Medborgarlon, valfardspolitik och en blockerad debatt. Lund: Arkiv forlag .
• MEADE, James E. 1995. Full Employment Regained? An Agathotopian Dream. University of Cambridge, Department of Applied Economics, Occasional Papers 61, Cambridge: Cambridge University Press, 94p.
• Parker, Hermione. 1989. Instead of the Dole. London: Routledge & Kegan Paul, 1989, 384p., ￡22.95 (paperback), ￡40 (hardcover).
• Van Parijs, Philippe (ed.). 1992. Arguing for Basic Income: Ethical Foundations for a Radical Reform. London: Verso (6 Meard Street, GB-London W1V 3HR), 288 p., ￡12.95 (in paperback), ISBN 0-86091-586-7 .
• Van Parijs, Philippe. Real Freedom for All. What (if anything) Can Justify Capitalism?, Oxford, Clarendon Press ("Oxford Political Theory"), 1995, xii + 336p, ISBN 0-19-827905-1 , ￡ 25 (hardback).
• White, Stuart, Reciprocity Arguments for Basic Income, paper presented at BIEN'S 6th Congress, Vienna, 12-14 september 1996.
• Widerquist, Karl. 1999. ?Reciprocity and the Guaranteed Income, Politics and Society 33 (3), September 1999.
• Van Parijs, Philippe och Yannick Vanderborght. 2017. Basic Income - A radical proposal for a free society and a sane economy. Harvard University Press.

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• BIEN (engelska)
• BIEN News (fran 1988 och framat) (engelska)
• USBIG (engelska)
• CISC (engelska)
• Statsvetaren Simon Birnbaums avhandling
• Basic Income Studies (tidskrift) (engelska)
• basinkomst.nu