Bagdadbatteriet ar namnet givet till en av fyra keramiska krukor som hittades tillsammans. Krukan som gavs namnet Bagdadbatteriet hade till skillnad fran de andra krukorna en kopparcylider i sig, i vilken en stav av jarn fanns. De fyra krukorna hittades 1936 vid en utgravning i Khujut Rabula utanfor Bagdad . Platsen for fyndet ligger i narheten av den historiska huvudstaden Ktesifon for de partianska (150 f.v.t. ? 223 e.v.t.) och sasanidiska (224 ? 650 e.v.t.) rikena, och antas ha skapats under nagon av dessa tidsperioderna.

Syftet med krukorna ar okant an idag. Wilhelm Konig , chef over Iraks nationalmuseum, antog vid tiden for fyndet att det kunde rora sig om en mojlig forhistorisk galvanisk cell , anvand for elektroplatering eller nagon form av elektroterapi . Det finns dock inga andra kanda foremal fran tiden for krukorna som pavisat kunskap om samtida galvanoplastik, och pastaenden darom avvisas bland arkeologer. Inom vetenskapliga kretsar antas karlen anvants som forvaring for heliga textrullar, da det i en av krukorna fanns sadana.

Inom pseudovetenskapliga , pseudohistoriska och pseudoarkeologiska kretsar pastas att fyndet ar ett batteri. Bland annat Erich von Daniken har kopplat samman batteriet och de andra krukorna med pseudovetenskapliga teorier om " Ljuset i Dendera ", som pastas visa att antikens egyptier hade glodlampor for att lysa upp kryptor. Alla forsok att replikera det sa kallade batteriet har emellertid kravt att konstruktionen byggts annorlunda for att den skulle kunna generera strom.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Det var den tyske arkeologen Wilhelm Konig som 1938 konstaterade att foremalen fran utgravningarna skulle kunna vara en galvanisk cell . Sedermera fann han flera andra liknande foremal fran tidigare utgravningar, vilka arkiverats och satts i forvar pa museet i Berlin . Resultaten publicerades forst 1940 och mottes med stor skepsis. Efter andra varldskrigets slut fick artefakterna okat intresse bland arkeologerna. Det skall dock noteras att dagens galvaniska celler harstammar fran upptackter gjorda pa 1700-talet av Alessandro Volta .

Konstruktion [ redigera | redigera wikitext ]

Foremalet ar en cylinderformad kopparflaska, 9,8 cm lang och 2,6 cm i diameter. Holjet, som kunde fungera som ena elektroden , bestar av tunn kopparplat , som bojts och lotts samman. Lodtennet ar en legering av 60 procent tenn och 40 procent bly . Innerst finns en jarnstav som isoleras fran kopparcylindern med asfalt , en mojlig elektrod. En tidig kopia gjordes av F.M. Gray vid General Electric , och han fann att kopparsulfat var en utmarkt elektrolyt ? man kunde ha anvant en syra sasom vinager eller vin . Repliker som konstruerats i modern tid genererar en spanning pa 0,8?0,9 volt.

Ett problem ar att den ena polen inte ar synlig pa utsidan av fyndet. Som det ar konstruerat sa gar det inte att anvanda som ett batteri, utan alla rekonstruktioner har modifierat designen.

Syftet [ redigera | redigera wikitext ]

Anvandningsomradet ar omtvistat och osakert. En anvandning kan ha varit elektrodeposition av metaller, till exempel elektroplatering dar man overtacker metallforemal med ett tunt guldlager. Nagra sadana platerade foremal har inte patraffats, och metoden blev vad vi vet kand forst pa 1830-talet. En annan hypotes, dels baserad pa att kineser fortfarande anvander elektricitet i akupunktur , dels de bevarade skrifter som namner att greker anvande elektriska alar for att stilla smarta, ar att kopparflaskan anvants i medicinskt syfte ? trots att datiden anvande andra, mer effektiva, smartstillande medel, som cannabis , opium och vin . Annu en teori foreslar att det laddade batteriet forvarats inuti en idol (staty) av en gudom, varpa idolen blev elektrifierad och kan pa sa vis ha blivit formogen att ge besokare som rorde vid den sma stotar.

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Riddle of 'Baghdad's batteries' BBC News, 27 februari 2003
• Iranian Student Replicates Ancient Battery Fars News Agency, 10 februari 2009
• The Museum of Unnatural Mystery: Bagdad Battery