Den
babyloniska kalendern
ar den forsta riktiga
kalender
vi kanner till. Babylonierna observerade himlakroppar metodisk och kalendern kom till
3000 f.Kr
och var en
lunisolarkalender
. Kalendern hade tolv manader med 30 dagar i varje manad. Senare andrades detta till tolv manader med 29 och 30 dagar samt ibland en extramanad sa att arstiderna foljdes.
Den babyloniska kalendern i solarsversion,
Anno Graecorum
makedonska varianten, anvandes fran
Seleukos Is
atererovring av Babylon 312/11 f.Kr. vilket ansags av Seleukos och hans hov utgjorde grundandet av Seleukiderriket och sa ocksa dess tidrakning, som tillampade babyloniska kalendern for manadsberakningen. Manadsnamnen oversattes till grekiska.
Den
judiska kalendern
bygger i princip pa
Anno Graecorums
babyloniska variant med babyloniska manader. Anno Graecorum, babyloniska varianten, anvandes ocksa for arsangivelser av judar fram till
Anno Mundi
Livryat haOlam
officiellt borjade anvandas fran 1178 e.Kr. Darav infaller judiska nyaret den forsta dagen den 7e manaden pa aret.
Den judiska kalendern med sina babyloniska manader ar en av staten Israels officiella kalendrar vid sidan om den gregorianska kalendern.
| Namn
|
Gudom
|
Manader
|
| Nisanu
|
Anu
och
Bel
|
mars/april
|
| Ayaru
|
Ea
|
april/maj
|
| Simanu
|
Nanna
|
maj/juni
|
| Du'uzu
|
Adar
|
juni/juli
|
| Abu
|
Aru
|
juli/augusti
|
| Ululu
|
Istar
|
augusti/september
|
| Tashritu
|
Shamash
|
september/oktober
|
| Arakhsamna
|
Marduk
|
oktober/november
|
| Kislimu
|
Nergal
|
november/december
|
| Tebetu
|
Papsukkal
|
december/januari
|
| Shabatu
|
|
januari/februari
|
| Adaru
|
Erra
|
februari/mars
|
| Makarusa
|
Ashur
|
extramanad
|
Omkring
500 f.Kr.
infordes en ren
lunarkalender
, dar varje manad borjade pa den forsta synliga nymanen.
