- For andra betydelser, se
Bors (olika betydelser)
.
|
|
Den har artikeln
behover
kallhanvisningar
for att kunna
verifieras
.
Motivering:
Artikeln behover fler kallor och kallhanvisningar, sarskilt under rubrikerna "Robothandel", "Borsen annullerar avslut" och "Fejkad orderlaggning".
(2020-03)
Atgarda genom att lagga till palitliga kallor (
garna som fotnoter
). Uppgifter utan kallhanvisning kan
ifragasattas
och tas bort utan att det behover diskuteras pa
diskussionssidan
.
|
Nasdaq
i
New York
, en av varldens storsta borser.
En
bors
ar en
marknadsplats
dar man koper och saljer olika saker till marknadspris. De vanligaste ar borser for
aktier
och andra finansiella instrument men det finns aven andra exempel, sasom
derivatbors
,
elbors
,
ravarubors
och
oljebors
med flera. For att mojliggora handel anvands en
maklare
som maklar transaktioner, ofta kallad for borsmaklare.
Aktiebolag
kan notera sina aktier pa en aktiebors for att saljare och kopare skall kunna gora affarer pa ett kontrollerat vis och med viss
likviditet
. Noterade bolag kallas borsbolag eller borsforetag.
[
1
]
En aktieagare som vill salja aktier lagger en sa kallad
saljorder
pa aktieborsen. Man anger hur manga aktier man vill salja och till vilket pris man ar beredd att salja dem.
Saljordern laggs sedan in i borsens system och darmed kan information om att den aktuella posten ar ute till forsaljning distribueras till alla som ar intresserade.
Pa samma satt lagger en kopare in en
koporder
och anger pa sa satt att man vill kopa ett visst antal aktier till ett visst pris.
Den lagsta kurs en saljare ar beredd att salja for respektive den hogsta kurs en kopare ar beredd att betala kallas aktieaffarens
limit.
Saljarnas och koparnas order sammanstalls i ett sa kallat
orderdjup
, som visar hur manga aktier som ar till salu (samt till vilka priser) respektive hur manga som kan kopas upp av koparna (samt till vilka priser). Saljorder matchas mot koporder, och om nagon vill kopa till det pris saljaren begar blir det affar och aktierna byter agare.
I Sverige finns tva aktieborser
[
kalla behovs
]
som drivs som reglerade marknader,
Nasdaq OMX Stockholm
for etablerade bolag och
NGM Equity
for tillvaxtbolag. Utover reglerade marknader finns i Sverige ett flertal MTF:er (Multilateral Trading Facilities) och andra marknadsplatser som erbjuder alternativa marknader for aktier sasom Spotlight (fore detta
Aktietorget
) och Alternativa aktiemarknaden. Tidigare fanns aven
Burgundy
.
Att noteras pa aktiebors innebar att aktiebolag genomgatt en omfattande granskning under den sa kallade noteringsprocessen. Medan granskningen pagar placeras en borskandidat pa
observationslistan
.
Termen bors eller aktiebors ar en skyddad beteckning, och i Sverige bor ordet bors anvandas endast for de foretag (
banker
och vissa
finansinstitut
) som fatt
Finansinspektionens
(FI) auktorisation att bedriva borsverksamhet. Borserna bor skiljas fran olika typer av aktielistor eller MTF, dar bolagen endast listas. Exempel pa
aktielistor
i Sverige ar
First North
, NGM Nordic MTF, Spotlight (fore detta
Aktietorget
) och
Alternativa listan/Pepins Group
dar bolag endast listas.
| Orderdjup AB Bolaget
|
| Salj, antal
|
Salj, kurs
|
Kop, kurs
|
Kop, antal
|
| 5000
|
37,50
|
37,00
|
900
|
| 1000
|
38,00
|
36,50
|
400
|
| 1200
|
39,00
|
36,00
|
1100
|
| 1500
|
39,50
|
35,00
|
1500
|
I exemplet ovan ser vi ett orderdjup. Pa den oversta raden finns den saljare respektive kopare som ligger narmast varandra i begart pris. Saljaren vill salja 5000 aktier i AB Bolaget och begar 37,50 per aktie. Koparen ar beredd att kopa 900 aktier for 37,00 per aktie.
Saljarens begarda pris kallas for
saljkurs
och koparens erbjudna pris kallas for
kopkurs
. Skillnaden mellan dessa kallas med ett engelskt
lanord
for
spread
, spridning.
Ar spridningen stor ar sannolikheten for affar lag. Ar spridningen liten ar sannolikheten storre for att nagon av koparen eller saljaren justerar sitt bud for att det skall bli affar. Den kurs som affaren sker till kallas for
avslutskurs
eller
senast betalt
.
Detta ar skalet till att det finns tre olika kurser nar man tittar pa en kurslista: Kop, Salj och Senast betalt. Antalet aktier som har bytt agare under en handelsdag kallas for
volym
.
Idag forekommer en stor del av borshandeln i form av datoriserad robothandel. Denna robothandel pa borsen sker blixtsnabbt och stora order pa miljonbelopp kan laggas och tas bort pa nagra millisekunder utan att nagon transaktion hinner ske. Detta gors for att aktorer pa marknaden vill kunna paverka aktiekurserna i positiv eller negativ riktning utan att ett avslut hinner ske. Under augusti manad 2011 skedde ett kraftigt borsfall pa Stockholmsborsen, som av manga privatplacerare
[
kalla behovs
]
anses bero pa just robothandeln pa Stockholmsborsen. Denna blixtsnabba robothandel har gjorts mojlig genom att bland annat servrar kan sta i narheten av borsens servrar och pa sa satt har det fysiska avstandet kunnat minskas.
Bland annat skriver Bob Lee, som vill att robothandeln forbjuds: - "Robothandeln tar ingen hansyn till ekonomisk realitet".
[
2
]
Aven tidigare
finansministern
Anders Borg
har uttalat sig kritiskt mot robothandeln, da manga privata placerare forlorar pengar pa denna handel.
Claes Hemberg
, davarande sparekonom pa
Avanza
har aven han riktat kritik mot robothandeln: -"De anonyma borsrobotarna skapar en luftbors med stora svangningar" och kraver i ett debattinlagg i Dagens industri att en oberoende utredning av vad robothandeln for med sig genomfors.
OMX-Nasdaq har idag inget sjalvreglerande system for att motverka robothandel, som de anser vara positiv for borsens omsattning. Idag star robothandeln for 45 % av all handel pa Stockholmsborsen och praglas av korta placeringar baserat vinster som genereras vid kursrorelser.
[
kalla behovs
]
Detta kan likstallas med extremt snabba daytraders pa millisekundsniva.
Robothandeln har aven aktualiserats i amerikanska medier och forfattaren
Michael Lewis
pastar i en ny bok att hela aktiemarknaden ar riggad av hogfrekvenshandlare. Hans bok "Flash Boys" fran 2014 handlar om just hogfrekvenshandel eller robothandel som den ibland ocksa kallas.
Ibland skenar robothandel pa borsen och enligt Bloomberg News i maj 2010 kommer Nasdaq OMX att annullera avslut i 286 papper som foll eller steg mer an 60 procent. Detta har satt trovardigheten for Stockholmsborsen i en annan dager.
Att fejka orderlaggning ar ingen nyhet. Den forste och mest kande som anvande denna teknik var den privata dagshandlaren Paul Rotter (fodd i Tjeckoslovakien, uppvaxt i Tyskland). Under slutet av 1990-talet blev han okand bland de institutionella handlarna for att lagga upp stora order pa Eurex obligationsmarknaden, for att nagra sekunder senare dra tillbaks dem. Denna teknik forvillade bade de manuella handlarna samt datiden automatiska handelssystem. Det spekuleras i att han kunde tjana over 100 miljoner kronor per ar genom sitt satt att handla. Tack vare sin privata status var Paul aven okand for de stora institutionella handlarna och kallades i branschen for "The Flipper".