Riseberga bonhus
byggdes ar 1855.
Ett
bon(e)hus
ar ett
kapell
anvant for
gudstjanster
och bonemoten, framforallt inom
vackelserorelserna
. Grundorden var fran borjan alldagliga sasom hus, sal och lokal, till exempel bonhus, bonsalen,
[
1
]
stora salen och moteslokalen. Vissa grupperingar hade ju sammankomster, sa kallade
konventiklar
, i andra lokaler an i kyrkan sasom exempelvis i hemmen.
[
2
]
I exempelvis
Norge
sager man istallet "bedehus". Inom en del sammanhang ersatter samlingarna i bonhusen helt gudstjanstbesok i
Svenska kyrkan
, medan de i andra sammanhang anvands som komplement. Det ar framst hos
Evangeliska fosterlandsstiftelsen
i
Norrland
som begreppet har anvants. Aven de flesta
laestadianska
foreningar har ocksa eget bonhus, dar man regelbundet haller sammankomster.
Missionshydda
eller bara Hyddan, har tidigare beskrivit en liknande lokal. Inom
Svenska missionskyrkan
och nagra andra samfund, har liknande lokaler benamnts
missionshus
. Numera anvands alltmer begreppet
kyrka
aven for smarre kristna lokaler.
