Bonde

For andra betydelser, se Bonde (olika betydelser) .

Bonde ( fornsvenska : boandi , bondi , egentligen particip presens av bua , boa ; 'boende', 'bofast') ar en person som arbetar inom jordbruk . Ordet ar synonymt med orden lantbrukare eller jordbrukare . I vidare mening har det anvants aven om andra pa landsbygden bosatta befolkningen, det vill saga allmogen i stort. Idag inkluderas normalt aven boskapsskotare (person som arbetar inom djurskotsel ) i begreppet. Bonde kan aven syfta pa en person som tillhorde bondestandet . Ordet bonde har i olika tider och situationer antingen anvants som en neutral yrkesbeteckning, ett skallsord eller en hedersbenamning.

Bonders stallning i olika lander [ redigera | redigera wikitext ]

Bondernas stallning har hos olika folk och pa olika tider varit olika. Greker och romare saknade fria jordagare, som sjalva deltog i jordbruksarbetet, och jorden skottes istallet av slavar . Bland germanerna fanns i aldre tider ? vid sidan av halvfria och tralar ? fria jordagare vilka jamte sin familj brukade jorden, men i efterhand tvingades de flesta bland dessa att stalla sig i ett slags skyddsforhallande till sina maktigare likar och nedsjonk sa smaningom sedan uppkomsten av privilegierade klasser framjat fortrycket i samma tillstand som de ofria. Endast pa den skandinaviska halvon , Finland, i Dithmarschen , i England , vid nedre Rhen samt i Schweiz ' och Tyrolens alpdalar kunde sma jordbrukare i massa bevara sin frihet .

Frankrike [ redigera | redigera wikitext ]

I Frankrike foll fjattrarna av dem forst genom Franska revolutionen 1789. Till foljd av att allman rostratt infordes ager bonderna i landet ? vilka forr inte ens ansags vardiga att representeras i tredje standet ? numera, sasom utgorande 7/8 av valmannens hela antal, ^{[
kalla behovs
]} ett alldeles avgorande politiskt inflytande. Nagon bonde torde dock aldrig haft plats i en fransk riksforsamling. ^{[
kalla behovs
]}

Latinamerika [ redigera | redigera wikitext ]

I Latinamerika anvands benamningen campesinos (spanska for person pa landsbygden ), men huruvida det ska anvandas i betydelsen bonde eller lantbrukare ar omtvistat. ^[
1
]

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven: Bondestandet i Sverige

Nar arbetsdelningen i samhallet under tidig medeltid medforde en storre mangd sysselsatta inom icke-agrara naringar som bergsbruk och stadsnaringar, blev det mera nodvandigt med en sarskild beteckning for jordbrukare. Andelen sysselsatta inom jordbruket ar delvis en bedomningsfraga och kan avgoras med storre precision forst for de senaste arhundradena. Det svenska jordbruket utmarktes av binaringarnas stora betydelse. Forutom att bonderna arbetade med forkorning, hemslojd m.m. under den langa vinterperioden hade manga hantverkare i staderna och bergsman egna odlingar. Det har beraknats att narmare 80 procent av befolkningen huvudsakligen var sysselsatta inom jordbruket vid mitten av 1700-talet och nastan samma andel annu hundra ar senare. I slutet av 1800-talet borjade andelen langsamt minska och var omkring 1930 nere i knappt 40 procent. Efter andra varldskriget kom det stora fallet i jordbrukarnas andel av befolkningen. Ar 1985 utgjorde sysselsatta inom jordbruk (inklusive skogsbruk och fiske) cirka fyra procent av hela antalet yrkesverksamma. Ar 2007 var andelen verksamma inom jordbruket cirka 1,5 procent av den totala sysselsattningen i landet. Av dessa var 40 procent kvinnor.

Den moderna utvecklingen har ocksa inneburit att deltidsjordbrukarnas andel okat. Av landets nagot mer an 70 000 lantbruk med over tva hektar ar 2007 kan cirka en tredjedel betecknas som deltidsjordbruk. En viktig faktor som bidragit till att jordbrukarnas andel av totalbefolkningen minskat ar att en rad arbeten avspjalkats fran bondgarden. De fran sysselsattningssynpunkt viktigaste ar mejerihanteringen och slakten.

Tyskland [ redigera | redigera wikitext ]

I Tyskland forsokte bonderna i borjan av 1500-talet med vapen i hand sla sig fram till socialt oberoende (se Bondekrig ). Deras mal vanns icke, men dock skonjdes efter reformationen tecken till en forbattring i deras stallning. Det var forst i senare halften av 1700-talet, och i synnerhet efter franska revolutionen, som emancipationen tog sin borjan pa allvar; livegenskapen upphavdes da i de flesta staterna, och med den blev manga reala onera ^{[
fortydliga
]} som forr utgatt av jorden till nagon "herre", borttagna eller forklarade avlosliga. De flesta nya lagar har tillerkant bonden full aganderatt till jord, och alla tyska landers nya forfattningar har lamnat honom politisk rostratt.

Osteuropa [ redigera | redigera wikitext ]

Ryska bondkvinnor cirka 1910. Tidigt fargfotografi av Sergej Prokudin-Gorskij .

Slaverna hade av gammalt bade livegna jordarbetare och fria jordbrukare, men saval i Polen och Bohmen som i Ryssland miste de smarre bland de senare sin egendom och sin frihet genom uppkomsten av en krigisk privilegierad adelsklass. I sistnamnda land fortsatte likval bonderna, om ock i sjalva verket mycket undertryckta av furstar och adel, att enligt lag aga personlig frihet anda tills Boris Godunov (genom sina ukaser 1592?1601) faste dem vid torvan. Livegenskapen blev under den darpa foljande tiden allt hardare. Efter atskilliga forberedande steg under 1800-talet fick bonderna slutligen 1861 allmant, genom Alexander II personlig frihet, varjamte de mot avloslig grundranta skulle erhalla jord av adeln .

Ordets anvandning [ redigera | redigera wikitext ]

Begreppet bonde har a ena sidan anvants nedsattande som beteckning for vad som ansags vara en lat, obildad och dum arbetarklass pa landet, vilket ar bevarat i uttryck som "bondlurk" och "bondtolp". ^[
2
] A andra sidan anvandes ordet som en hedersbeteckning, fran Peder Manssons berom i borjan av 1500-talet av bonden som "val brukar sin plog och harv" till Erik Gustaf Geijers hyllning av odalbonden i borjan av 1800-talet. Idag anvands bonde som en allman beteckning for jordbrukare vilket bland annat har att gora med att familjejordbruket forblivit den dominerande foretagsformen och med att jordbruket darfor i sin drift bevarar mycket av den forindustriella organisationen . ^{[
kalla behovs
]}