Axel Fridell
Fodd	6 november 1894 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ] Falu Kristine forsamling [ 1 ] , Sverige
Dod	26 maj 1935 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]  (40 ar) Klara forsamling [ 1 ] , Sverige
Medborgare i	Sverige [ 4 ]
Utbildad vid	Wilhelmsons malarskola [ 1 ] Kungliga Konsthogskolan [ 1 ]
Sysselsattning	Malare [ 1 ] , grafiker [ 5 ] , tecknare [ 5 ]
Redigera Wikidata

Johan Axel Fridell , fodd 6 november 1894 i Falun , dod 26 maj 1935 i Stockholm , var en svensk konstnar .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Axel Fridell var son till mobelsnickaren Per Johan Fridell och dennes hustru Johanna Karolina Soderberg. Han arbetade forst som springpojke och senare i Falu koppargruva . Under tiden vid gruvan borjade han studera konst vid aftonskola, och fick som kurskamrater bland andra Hans Norsbo och Bertil Bull Hedlund .

Fran 1909 borjade han pa egen hand utbilda sig till konstnar. Tidigt fick han stod fran Anshelm Schultzberg och Gustaf Ankarcrona . Fridell var en stor beundrare av Ankarcrona och besokte honom flera ganger. 1913 flyttade Fridell till Stockholm dar han studerade vid Wilhelmsons malarskola . Pa inradan av Schultzberg sokte han till Konsthogskolan dar Axel Tallberg kom att bli hans larare i grafik, och inspirera Fridell sjalv att borja arbeta inom grafikens rar.

Under sitt forsta ar i Stockholm bodde han tillsammans med Helge Zanden , 1914 aterupptog han har kontakten med Bertil Bull Hedlund och David Tagtstrom , som studerat i Paris men tvingats hem sedan forsta varldskriget utbrutit. I sallskap med Bertil Bull Hedlund borjade han nu att forsumma studierna for uteliv i Stockholm pa Novilla , Berns och Hamburger Bors . Det ledde till att Bertil Bull Hedlund och Axel Fridell 1916 relegerades fran Konsthogskolan. Genom sina kontakter med Axel Tallberg fick han dock mojlighet att fortsatta trycka grafiska blad vid konsthogskolan. ^{[ 6 ]}

Sin forsta utstallning hade Axel Fridell 1914 tillsammans med Bertil Bull Hedlund i en bokhandel i Falun julen 1914. Den innebar ingen storre framgang. Varen 1915 holls en utstallning pa biblioteksgatan i Stockholm med verk av Fridell, Hilding Linnqvist , Axel Nilsson och David Tagtstrom. 1917 stallde han ut tillsammans med Ruben Nordstrom i en lokal i Birger Jarlspassagen varvid han uppmarksammades av August Brunius . Det innebar att efterfragan pa Fridells grafik okade, sarskilt hans torrnalsgravyrer . 1918 deltog han tillsammans med Tagtstrom och Eric Detthow i en utstallning pa Konstakademin.

Under de foljande aren minskade hans produktivitet i takt med att utelivet upptog allt mer av hans tid. 1921 reste Fridell till Italien, dar han sarskilt besokte Florens , San Gimignano och Venedig . Efter aterkomsten till Sverige bosatte sig Fridell i Falun. 1923 reste han dock ater utomlands och slog sig ned i Paris, dar han stannade till 1925. Efter aterkomsten till Sverige slog han sig pa nytt ned i Stockholm. Samma ar larde han kanna Thorsten Laurin , vilken kom att influera Fridell genom att intressera honom for den engelska grafiken. ^{[ 6 ]}

Forutom grafik malade han aven i olja, bland annat sjalvportratt, interiorer med figurer samt landskap med motiv fran Stockholmstrakten eller Falun, ofta latt och luftigt hallna och i en blond och ljus kolorit .

Nar Fridell dog hade han pa knappt tva decennier hunnit na samma konstnarliga hojder som det tagit till exempel Anders Zorn en hel mansalder att na. Dodsorsaken var spridd lungcancer. ^{[ 7 ]} Han dog pa S:t Eriks sjukhus i Stockholm pa sondagseftermiddagen den 26 maj 1935 och ar begravd pa Norslunds kyrkogard i Falun.

Pa Dalarnas museum i Falun finns stora samlingar av Fridells verk och han finns representerad vid Nationalmuseum ^{[ 8 ]} i Stockholm, Varmlands museum, Kalmar konstmuseum ^{[ 9 ]} , Norrkopings konstmuseum ^{[ 10 ]} och Goteborgs konstmuseum . ^{[ 11 ]}

Grafikern [ redigera | redigera wikitext ]

Det var som grafiker Fridell gjorde sin viktigaste insats och han raknas till en av vara framsta grafiker. Han arbetade vanligen i torrnal men aven med etsning . Hans stora laromastare pa detta omrade var Rembrandt , James McNeill Whistler , Charles Meryon och Seymour Haden .

Under de tidiga aren, kring 1917, arbetade Fridell i en ganska luftig grafikteknik med kraftiga draggningar, tunna torrnalslinjer och effekter med fargplumpar. Denna teknik syns bade i portratten och landskapsbilderna fran denna tid.

I mitten av 1920-talet anlade Fridell en ny stil, med mera genomarbetade platar. Flera av stockholmsbilderna fran denna tid, till exempel Stadshuset i Stockholm II (1926, Haskel 223), hor till denna kategori.

Den forsta englandsresan agde rum under aren 1926?1928, och under denna tid fann Fridell sin mogna stil. De engelska dimmorna och stamningarna i London for ovrigt gjorde att bilderna fick ett hemlighetsfullt skimmer over sig. Likval ar bilderna genomarbetade och detaljerade. Speciellt intresserade sig Fridell for motiv kring Themsen och de stora parkerna. Ett av de mest storartade bladen fran detta londonbesok ar Old studio (1927, Haskel 253).

Fridell langtade utomlands igen. Nasta resa under 1930 stalldes framfor allt till Nederlanderna och Frankrike. Aven i Paris fann Fridell stamningen vid floden, i detta fall Seine , spannande. Flera stora blad kommer fran denna resa, till exempel det morka Quai de Montebello I (1930, Haskel 300), dar Fridell avbildat kajernas manniskor pa ett dystert satt. Bladet Flickan i fonstret II (1930?1932, Haskel 308), paborjades aven i Rotterdam under denna resa.

Ater i Stockholm producerar Fridell fina blad fran sin atelje vid Stadsgarden , till exempel torrnalen Stadsgarden (1931, Haskel 330), dar han kanske forsoker men inte till fullo uppnar stamningarna fran London.

Den sista utlandsresan gar till London 1933 och Paris 1934. Nu tillkommer Fridells kandaste blad, Mr Simmons (Tidningslasaren) (1933, Haskel 365), som gavs ut pa frimarke 1974 nar Publicistklubben firade sitt 100-arsjubileum. Bladet Glebe Place (Haskel 364), med en skum och mystisk forgrund, harstammar ocksa fran londonbesoket 1933. Fran parisbesoket 1934 kommer nagra fina studier av broar, bland annat Le Pont Marie (Haskel 371).

I Fridells grafiska produktion ska aven namnas de manga portratt han utforde, bland annat av Selma Lagerlof , Gustaf V , hustrun Ingrid och ett antal sjalvportratt. Ett av de basta portratten ar av konstnarskollegan Olof Hjort ( Dalmasen , 1933, Haskel 350).

Fridell ar den konstnar som fatt flest grafiska blad (26 st.) utgivna i Foreningen for Grafisk Konsts arliga grafikportfoljer, mellan aren 1915 och 1962.

Minnesutstallning [ redigera | redigera wikitext ]

En minnesutstallning over Axel Fridell holls pa Nationalmuseum under hosten 1936. Den flyttade till Falun efter nyaret 1937.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Karl Asplund : Axel Fridell . Nordstedts 1947.
• Karl Haskel : Axel Fridell - Bilder I-II . Foreningen for Grafisk Konst 1986 och 1989. Del I innehaller en forteckning over Fridells grafiska verk.
• Bondjers, Rune (1990). Falugrafikerna . Hedemora: Gidlunds och Dalarnas museum. sid. 33-71. Libris 7668510 . ISBN 91-7844-138-2  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Axel Fridell .
  Bilder & media
• Fridellsallskapet