Uppslagsorden ”skit” och ”bajs” leder hit. For andra betydelser, se skit (olika betydelser) och bajs (olika betydelser) .

Avforing ar den solida substans som aterstar av fodan efter att den passerat genom en organism , som absorberat delar av dess naringsinnehall. Utsondrandet av denna substans kallas defekation . ^{[ 1 ] [ 2 ]} Avforing kallas aven faeces (latin) och exkrement . ^{[ 1 ] [ 2 ]} Spillning ar en vanlig benamning pa djurs avforing. ^{[ 1 ]}

Klassifikation [ redigera | redigera wikitext ]

I en del lander, bland annat Sverige, anvands inom aldreomsorgen och sjukvarden termerna A (stor) och a (liten) for att ange avforingens kvantitet. Denna dokumenteras sedan pa en sa kallad avforingslista. ^{[ 3 ]} Dock anvander vissa vardinrattningar sifferbeteckningar dar 1 star for liten, 2 for mellan och 3 for stor. For att ytterligare precisera kvantiteten anvands ocksa ibland plustecken respektive minustecken , som kombineras med siffrorna. Ibland anvands aven termerna D (stor) och d (liten) for sarskild klassifikation av los avforing.

Avforing kan ocksa klassificeras utifran hur hard eller los den ar, pa en sjugradig skala, Bristol Stool Scale , vilken bland annat anvands inom sjukvarden.

Bestandsdelar [ redigera | redigera wikitext ]

Avforing hos samtliga arter med ett fungerande matspjalkningssystem bestar i huvudsak av amnen som avsedd art ej kan tillgodogora sig. Hos manniskan bestar avforingen av stora och ospjalkade molekyler sasom cellulosa , hemicellulosa , pektin samt lignin . I avforingen finns dessutom vatten , bakterier , oorganiska amnen sasom kalcium och fosfat , samt en liten mangd fett . ^{[ 1 ]}

Hos daggdjur som manniskan finns det bakterier i avforingen, som trivs i den naringsrika miljon i tjocktarmen . Dessa bakterier producerar bland annat en del B-vitaminer och vitamin K . De ar aven en del av kroppens immunforsvar . ^{[ 4 ]}

Vanligtvis ar mangden avforing mellan 75ml och 250ml per dag. Den gulbruna fargen kommer fran gallfargamnens nedbrytningsprodukter, och lukten fran aromatiska aminer , sasom skatol och indol . ^{[ 1 ]} Vid sjukdom kan fargen pa avforingen andras till exempelvis gra eller svart. Mork avforing kan aven orsakas av stort intag av blodmat. ^{[ 2 ]}

Djurs avforing [ redigera | redigera wikitext ]

Vissa djur ater regelmassigt sin egen, sina artfranders eller andra arters avforing; detta kallas koprofagi . Manga djur, speciellt insekter och skalbaggar lever av fekalier.

Guano kallas de stora mangder avforing som bildas av faglar i omraden med stor biomassa i havet pa grund av uppvallningar . Guano ingar som en viktig del i jordbruk som godning.

Fossilerad avforing kallas koproliter .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Urin
• Urinering
• Godsel
• Koprofili
• Koprofagi
• Koprolali
• Forstoppning
• Diarre
• Fekalom
• Mekonium

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Olav, Sand; Sjaastad, V. Øystein; Haug, Egil; Bjalie, Jan G.; Bolinder-Palmer (oversattning); Gronwall, Karin (oversattning); Olsson, Kristina (oversattning) (2006) Manniskokroppen: Fysiologi och anatomi . Andra upplagan. Liber ISBN 978-91-47-08435-7

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Avforing .
  Bilder & media