Francois Auguste Ferdinand Mariette , fodd den 11 februari 1821 i Boulogne-sur-mer , dod den 18 januari 1881 i Bulak , var en fransk egyptolog och fornforskare .

Mariette tjanstgjorde 1841?1848 som larare vid Boulognes skola, samtidigt sysslande med smarre litterara och vetenskapliga foretag. De senare, som i borjan berorde den klassiska arkeologin , fick snart egyptologin till mal. En med inskrifter smyckad mumiekista , som fanns utstalld i Boulognes radhus , fangslade tillfalligtvis Mariettes uppmarksamhet och forde honom till undersokningar, som hade till foljd, att han beslot pa allvar agna sig at studiet av den egyptiska forntiden.

Ar 1848 kom han till Paris och antogs dar inom kort till tjansteman vid Louvrens egyptiska fornsakssamling. Ar 1850 anlande Mariette till Alexandria med statsunderstod i andamal att i de egyptiska klostren studera och om mojligt forvarva koptiska och syriska handskrifter . Underhandlingarna darom drog ut pa tiden, vilket medforde att Mariette, hellre an att vara sysslolos, nyttjade sin tvungna vistelse i Kairo till att studera omgivningarna av denna stad.

Besoken i det gamla Memfis nekropol , som var forenade med gravningar , ledde honom till en upptackt, som blev av den storsta betydelse saval for hans egen framtid som for egyptologin. Han lyckades namligen aterfinna det av Strabon beskrivna Serapeum vid Memfis, och nu blev det inte langre fraga om att fullfolja missionens ursprungliga andamal. Kostnaderna for den storartade utgravningen av Serapeum bestreds i vasentlig man av franska staten, och i slutet av 1852 var Serapeum fullstandigt undersokt.

Ar 1853 upptackte Mariette (med understod av hertig de Luynes ) sfinxens vid Gise gamla tempel . Aren 1854?1858 var han som "conservateur adjoint" vid Louvren sysselsatt med att ordna den valdiga fornsakssamling, vilken som en frukt av hans gravningar kommit franska nationalgalleriet till godo. Ar 1858 begav han sig ater till Egypten , dit Frankrikes van Said pascha kallat honom.

At Mariette anfortroddes hogsta ledningen och anordningen av de storartade gravningar, som denne furste onskade lata verkstalla over hela Egypten. Planen till ett museum, amnat till forvaringsrum for de uppgravda fornsakerna, utkastades, och tomt anskaffades for samlingarnas provisoriska uppstallning i Bulak, Kairos hamnstad. Sin aterstaende levnad kan Mariette sagas ha tillbragt huvudsakligen i Egypten, dar han pa olika punkter av landet foretog gravningar, stundom utan framgang, men dock alltid i overensstammelse med en pa forhand uppgjord plan.

Hans stoft vilar i Bulakmuseets tradgard , dar en praktig vard, vartill medlen anskaffats genom offentlig subskription, bevarar hans minne. Aven hans fadernestad har rest honom en stod. Mariette var bland annat ledamot av Franska institutet och fick titeln pascha .

De framsta av Mariette delvis eller fullstandigt uppgravda fornegyptiska minnesmarkena eller ruinsamlingarna ? nast Serapeum, vilket raknas som pa en gang hans vackraste fynd och en av de mest storartade arkeologiska upptackterna under 1800-talet ? ar templen i Edfu , i Dendera , i Abydos , atskilliga av det gamla Tebes helgedomar, sarskilt de i Medinet Habu och Deir-el-Baheri , en stor del av det forna Memfis nu kanda gravar vid Sakkara och Gise samt det forna Tanis (San).

En mangd smarre fornlamningar , steler , likkistor, statyer, figuriner, prydnads- och husgeradssaker , papyrer och sa vidare bragtes aven vid dessa gravningar i dagen och bildade huvudstommen i det av Mariette grundlagda storartade egyptiska museet i Kairo. Som forskare utrattade Mariette langt mindre an som upptackare, och likval efterlamnade han ett hogst betydande litterart bagage, bestaende huvudsakligen av undersokningar i egyptisk arkeologi samt valdiga publikationer av inskrifter och bilder, hamtade fran de ruincentra han genom gravning gjort tillgangliga for forskningen.

Mariettes huvudverk ar Le Serapeum de Memphis (1857?1882), vars utgivning avslutades av Gaston Maspero , Abydos (3 band, 1870?1880), Dendera (6 band, 1870?1876), Karnak (1875), Deir-el-Baheri (1877) och Les papyrus egyptiens du Musee de Boulaq (3 band, 1871?1877). Hans efterlamnade papper inkoptes av franska staten, med vars understod delar av materialet utgavs. Postumt utkom exempelvis Les Mastabas de l'ancien empire (1882?1886).

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Mariette, Auguste Edouard i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)