Atomnummer ar, inom kemi och fysik , antalet protoner i karnan av en atom av ett grundamne och ar darmed identiskt med karnans elektriska laddning . Atomnumret betecknas vanligen med Z och identifierar ett grundamne. I en oladdad atom ar atomnumret ocksa lika med antalet elektroner .

Atomnumret, Z , skall inte forvaxlas med masstalet A , som ar antalet nukleoner , det totala antalet protoner och neutroner i en atoms karna. Antalet neutroner, N , kallas atomens neutrontal ; alltsa, A = Z + N (dessa kvantiteter ar alltid heltal ). Eftersom protoner och neutroner har ungefar samma massa (och elektronernas massa ar forsumbar for manga andamal) och da bindningsenergin for en nukleon alltid ar liten jamfort med nukleonens massa, ar atommassan , uttryckt i atommassenheter, ungefar (till inom en procent) lika med heltalet A .

Atomer med samma atomnummer Z , men olika neutrontal N och darmed olika masstal, kallas isotoper . Lite mer an tre fjardedelar av naturligt forekommande element existerar som en blandning av isotoper och den genomsnittliga isotopmassan av en isotopblandning for ett element (kallas den relativa atommassan) i en definierad miljo pa jorden bestammer elementets standard atomvikt . Historiskt sett var det dessa atomvikter av element (i jamforelse med vate) som var mojliga att mata for 1800-talets kemister.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Atommassa
• Masstal