Asylsokande ar en person som befinner sig i ett land och dar ansoker om skydd ( asyl ) men annu inte fatt ansokan avgjord. ^{[ 1 ]}

Det ar en mansklig rattighet att fa soka asyl, men det ar upp till de nationella myndigheterna i ett land att bestamma pa vilka grunder som en person har ratt till att erhalla asyl. Enligt principen om non-refoulement far en person dock inte utvisas till ett land dar han eller hon loper overhangande risk att forfoljas, utsattas for tortyr eller dodas. UNHCR publicerar varje ar statistik over antalet asylsokande till industrilander. ^{[ 2 ]}

Begreppet nyanland har olika definition i olika svenska lagtexter, men avser ofta flykting som nyligen har fatt beviljad asyl, ^{[ 3 ]} ibland aven flyktinganhorig, och som darigenom har ratt till etableringsersattning .

Ensamkommande barn [ redigera | redigera wikitext ]

Ensamkommande barn , ar enligt FN:s definition barn och ungdomar under 18 ar, eller annan lagre myndighetsalder , som soker eller har fatt asyl i ett land utan att ha foraldrar eller andra vardnadshavare tillgangliga i mottagarlandet. Som annan vardnadshavare raknas normalt slaktingar. ^{[ 4 ]} Eftersom barn har storre rattigheter an vuxna vid asylsokande forekommer aldersbedomning for att avgora aldern. Denna process, som i Sverige skots av Migrationsverket och Rattsmedicinalverket har varit foremal for debatt. ^{[ 5 ] [ 6 ] [ 7 ] [ 8 ]}

Ensamkommande barn ar ett lagstadgat begrepp och anvands bade i Sverige och internationellt, med olika definitioner. Bland de mest kanda i Sverige finns de finska krigsbarnen , dar Sverige under kort tid tog emot 70 000 till 80 000 barn. Aven kand ar aktionen Kindertransport , som fore och i borjan av andra varldskriget raddade mellan 10 000 och 15 000 judiska barn, framst fran Tyskland och Osterrike, vilka skickades i forsta hand till England. ^{[ 5 ]}

De historiska erfarenheterna av ensamkommande barn och unga visar att radande samhallskontext i hog grad paverkar synen pa dem och att detta i sin tur har betydelse for hur mottagandet utformas. ^{[ 5 ]}

Ensamkommande barn och unga har en hog forekomst av psykisk ohalsa, inklusive posttraumatiskt stressyndrom . ^{[ 5 ]} Det finns flera insatser for socialtjanst och sjukvard med god effekt enligt en systematisk genomgang av litteraturen gjorde av SBU ar 2018. ^{[ 5 ]} Studier av hur ensamkommande barn och unga har lyckats etablera sig i Sverige pa langre sikt visar att ensamkommande trots sin sarbarhet pa gruppniva klarar sig battre nar det galler sysselsattning och ekonomi an de som kommit som barn med sina familjer. ^{[ 5 ]}

Internationellt [ redigera | redigera wikitext ]

Inom Europeiska unionen finns en gemensam asylpolitik . Den gemensamma asylpolitiken innefattar Dublinforordningen , som innebar att en medlemsstat under vissa villkor kan overfora en asylsokande till en annan medlemsstat om den asylsokande till exempel har vistats dar tidigare eller har familjeanknytning dit. Skyddsgrundsdirektivet slar fast enhetliga minimivillkor for vem som har ratt till asyl. Direktivet ger utover flyktingar aven sa kallade alternativt skyddsbehovande , personer som skulle utsattas for verklig risk att lida allvarlig skada om de atersandes till sitt hemland, ratt till asyl.

Pa senare ar ^{[ nar? ]} har det funnits problem med att utvisa asylsokande som har fatt avslag pa sin ansokan till lander som Iran och Somalia , da dessa inte tar emot sina egna medborgare om de inte atervander hem frivilligt. ^{[ 9 ]}

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln eller det har avsnittet innehaller inaktuella uppgifter och behover uppdateras . (2017-02) Hjalp garna Wikipedia att atgarda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken pa diskussionssidan .

I Sverige handlaggs ansokan om asyl av Migrationsverket (tidigare Statens invandrarverk). Den som far avslag pa sin asylansokan kan overklaga beslutet till migrationsdomstolen . Aven migrationsdomstolens beslut kan overklagas, till Migrationsoverdomstolen , som dock i normalfallet inte beviljar provningstillstand .

Den 30 mars 1994 utfardades " lag (1994:137) om mottagande av asylsokande ". Riksdagen beslutade den 27 november att andra lagen (1994:137) om mottagande av asylsokande m.fl. sa att asylsokande som valjer att bosatta sig pa vissa platser inte har ratt till dagpenning eller sarskilt bidrag, detta ar en del av propositionen for hallbart eget boende for asylsokande . Forordningen ar tillamplig pa 32 kommuner, regeringen godkande den 5 december revideringar av forordningen (1994:361) om mottagande av asylsokande m.fl. med ytterligare bestammelser om vilka omraden som omfattas.

32 kommuner kommer att fa mojlighet att meddela Migrationsverket att forordningen kommer att galla for en eller flera delar av deras jurisdiktion. Samrad med lansstyrelsen ska forega anmalan. Statligt stod ges till kommuner med socioekonomiskt missgynnade omraden:

Borlange, Bors, Botkyrka, Eskilstuna, Gavle, Goteborg, Halmstad, Helsingborg, Huddinge, Jarfalla, Jonkoping, Karlskrona, Katrineholm, Kristianstad, Landskrona, Linkoping, Malmo, Motala, Norrkoping, Nykoping, Perstorp, Sandviken, Stockholm, Sodertalje,

Den 1 juni 2016 tradde andringar av ratten till bistand enligt lagen (1994:37) om mottagande av asylsokande , LMA, i kraft. Andringen innebar att en asylsokande inte har ratt till bistand om den asylsokande har fatt ett beslut om avvisning eller utvisning som har borjat galla, eller tidsfristen for frivilligt atervandande har gatt ut. Med bistand menas till exempel boende och dagersattning. Andringen galler inte vuxna som bor tillsammans med sina barn under 18 ar. De har fortfarande ratt till bistand till dess att de lamnar Sverige. ^{[ 10 ]}

Den 20 juli 2016 tradde en tillfallig lag i kraft, tankt att galla i tre ar, lagen (2016:752) om tillfalliga begransningar av att fa uppehallstillstand i Sverige, vilket har gjort det svarare att fa permanent uppehallstillstand. ^{[ 11 ] [ 12 ]}

I februari 2017 uppskattade granspolisen att uppat 49000 manniskor som kom under Migrationskrisen i Europa ar 2015 inte hade ratt att stanna och att merparten av dem skulle komma ga under jorden istallet for att lamna landet. ^{[ 13 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Fackligt center for papperslosa
• Paskuppropet
• Skyddsbehovande
• Sveriges asylpolitik sedan migrationskrisen 2015
• Uppehallstillstand
• Verkstallighetshinder

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• En oversikt av asylprocessen

v   ?   r Flyktingar och flykt Flyktingar Gruppdefinitioner Asylsokande  · Batflykting  · Ensamkommande barn  · Flykting  · Internflykting  · Kvotflykting  · Transitflykting  · Vietnamesiska batflyktingar Avtal och institutioner Europeiska unionens asylbyra  · Flyktingkonventionen  · FN:s flyktingkommissariat  · Nansenbyran Relaterade begrepp Flyktingkvot  · Flyktinglager ( lista )  · Manniskosmuggling  · Principen om non-refoulement  · Transitboende Asylpolitik Asyl  · Forsta asylland  · Sakert tredjeland  · Sakert ursprungsland  · Exil  · Gemensamma asylpolitiken Se aven: Flyktingkrisen 2015