Astrologi

For sangen Astrologen, se Astrologen (sang) .

Astrologi (stjarnlara eller stjarntydningskonst) ar den formenta konsten att av himlakropparnas rorelser och inbordes stallningar dra slutsatser om manniskors oden. ^[
1
] Astrologin som har flertusenariga rotter, syftar till att finna samband mellan placeringar och handelser mellan solsystemets himlakroppar , och karaktarer och handelser i manniskors liv. Ordet "astrologi" kommer fran grekiskans αστρολογ?α, fran ?στρον, astron , ("stjarna") och λ?γο? ( logos ), som har flera oversattningar, vanligtvis relaterade till "systematisk tanke eller tal". Astrologi ar en pseudovetenskap . ^[
2
]

Astrologins historia [ redigera | redigera wikitext ]

Astrologin harror fran Babylonien och utvecklades i Egypten och Persien . Den var under antiken till in i borjan av nyare tiden en ansedd vetenskap och samma disciplin som astronomin, uppbyggd av vidskepelse samt matematisk-astronomiska kunskaper. ^[
3
] Laran omtalas bland annat i Bibeln (se Matt 2 ) dar det talas om stjarntydare (sa kallade mager ) fran Persien som besoker Jesu fodelseplats. I stort sett alla mytologier har haft askadningar av stjarnhimlen, det vill saga kunskap om jorden och dess narplaneter. Bland annat kunde man sarskilja mellan exempelvis meteoroider och kometer . Persern Nizami Aruzi behandlar astrologins grunder och berattar om sin samtids beromda utovare av yrket i det tredje kapitlet i sitt verk Fyra skrifter .

Astrologins tankegangar [ redigera | redigera wikitext ]

Den grundlaggande tanken bakom astrologin ar vanligen nagon av foljande:

Odet/Gud har bestamt vara liv och skrivit om det i stjarnorna, i form av avstand, vinklar och liknande.
Vara liv speglas rent fysiskt av himlakropparnas lagen som, till exempel manen , och speglar aven vara karaktarer.
Vara liv och himlakropparnas lagen vaxelverkar med varandra, allt levande paverkas av samma naturliga krafter.
Att manniskan - mikrokosmos - ar en spegelbild av varldsalltet - makrokosmos. Det som finns i det ena maste ocksa finnas i det andra.
Inom tidningsastrologi och beslaktade ideer kopplar man ihop personers egenskaper med det som man associerar deras fodelseperiod med. Till exempel stjarnbilden Lejonet heter det for att stjarnorna bildar en figur som liknar det. Stjarnbilden associeras med perioden 23 juli-22 augusti, eftersom solen stod i Lejonets stjarnbild under dessa dagar under antiken. Likadant placerar man resten av Solsystemets planeter och asteroider i ett horoskop for en given tidpunkt.

Astrologi spelade en central roll inom magi och alkemi under antiken och langt in i modern tid. Man har under lang tid anvant sig av solens och stjarnornas plats pa himlen for att tolka det som sker pa Jorden. Speciellt solen har dyrkats i narpa alla religioner och filosofier varlden over. Man kopplar konceptet "Gud" till tidigare Soldyrkan.

Astrologer [ redigera | redigera wikitext ]

Det var vanligt att astronomer aven var astrologer en bit in pa 1600-talet. Till exempel var bade Tycho Brahe och Johannes Kepler saval hovmatematiker, -astronomer och -astrologer i Prag och var darmed skyldiga att stalla horoskop infor viktiga beslut.

Kepler grubblade over tankbara forklaringsmodeller men drog sig for att postulera en strikt kausal paverkan fran planeterna pa de jordiska skeendena. Allt han kunde konstatera var att saker pa jorden skedde i enlighet med att himlakropparna intog de olika, redan i senantiken utforskade interplanetara aspekterna. Till dessa tillade han efter egna studier solekliptikans (zodiakens) delning pa 5 och 7, de sa kallade kvintil- och septilaspekterna.

En av varldens mest kanda astrologer ar den franske siaren Nostradamus . Bland beromda sentida vetenskapsman som engagerat sig i astrologi marks framfor allt C.G. Jung .

Eftersom sideriska tabeller med planeternas positioner finns behover en astrolog idag inte vara astronom. Likasa behover dagens astrologer inte vara matematiker da dataprogram overtagit de modosamma utrakningarna.

I modern tid sett har tva franska matematiker/statistiker engagerat sig i fragan om astrologin haller for en modern, naturvetenskaplig provning, Paul Choisnard, aven kand under pseudonymen Flambart, samt Michel Gauquelin. Den senare vann ryktbarhet genom sin upptackt av "marseffekten", som pastas visa ett samband mellan Mars position pa himlen och framgang inom vissa yrken (speciellt inom sport). Marseffekten har dock visat sig bero pa metodfel hos Gauqelin ^[
4
] se aven [2]

Astrologiska skolor [ redigera | redigera wikitext ]

Vid sidan av den vasterlandska astrologisystemet marks den vediska astrologin som kommer fran Indien och den kinesiska astrologin .

Astrologer pastar sig kunna ge en karaktarstolkning av en manniska med utgangspunkt i hur relevanta himlakroppar stod vid fodelseogonblicket, dock saknas en vederhaftig forklaring till hur stjarnor och planeter position paverkar en manniskas personlighet. Astrologer anvander aven sin konst for spadom . ^[
1
]

Astrologisk utrakning [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Horoskop .

Ett horoskop ar en beskrivning av en person, som utgar fran vilka stjarntecken Solen , Manen och planeterna Merkurius , Venus , Mars , Jupiter , Saturnus samt beraknade punkter som Ascendenten , Medium coeli och manknutarna ligger i vid fodelseogonblicket, och dels vilka vinkelforhallanden himlakropparna i detta ogonblick stod i forhallande till varandra. De vanligaste vinkelforhallanderna ar konjunktion (0°), sextil (30°), kvadratur (90°) och opposition (180°). I modernare tid har aven Uranus , Neptunus , Pluto , Chiron samt ibland ett antal mindre betydande asteroider och dvargplaneter kommit att inkluderas. Horoskopet ar indelat i de tolv tecknen och varje tecken ar 30 grader. Man raknar ocksa ut vinklar mellan planeter och punkter sa som stjarnhimlen sag ut vid fodelseogonblicket. Man delar ocksa in horoskopet i 12 delar som kallas hus . Varje planetposition och konstellation betyder och har alltid betytt samma sak och oberoende av vilken astrolog som raknar ut horoskopet blir resultatet alltid detsamma. Ett undantag ar husindelningen som varierar beroende pa vilket hussystem man anvander, och i det hanseendet finns det manga olika skolor.

Aven om den grundlaggande betydelsen ar den samma for tecknen, planeterna, aspekterna och husen, varierar tolkningarna ofta avsevart. Att till exempel Jupiter, vars grundlaggande betydelse ar expansion, kan uttryckas pa valdigt manga olika satt, dels beroende pa samverkan med ovriga faktorer i horoskopet och dels beroende pa vad det ar for individ och dennes kon, genetiska arv, uppvaxtmiljo, alder, mognad, kultur etc ar egentligen sjalvklart for alla som arbetat seriost med astrologi. Det finns alltsa valdigt olika satt som en viss planetposition kan manifestera sig pa. Man kan darfor bara tala om vad som ar mer eller mindre sannolikt for hur en enskild persons liv kan komma att gestalta sig, med hansyn till ovan namnda faktorer.

Kritik av astrologin som helhet [ redigera | redigera wikitext ]

Ur ett vetenskapshistoriskt perspektiv kan astrologi - innan astronomins framvaxt som ett separat vetenskapligt falt under 1600-talet - betraktas som en protovetenskap . Inom det moderna vetenskapliga samfundet betraktas dock astrologin som en pseudovetenskap . Bland annat kritiseras denna for att empiriska bevis saknas, att astrologer sinsemellan inte kan enas kring nagon teoretisk bas ^[
5
], och att de pastadda astrologiska effekterna fran olika himlakroppar ar sa subtila och komplext samverkande att svarigheterna behaftade med att utarbeta ett astrologiskt system ar orimligt stora. ^[
6
]

Utifran de hundratals empiriska studier som genomforts kan ocksa konstateras att astrologin saknar vetenskapliga meriter. Till de mer kanda studierna hor Rob Nanningas sa kallade astrotest, vilket genomfordes 1994. 50 astrologer, som sjalva deltagit under testets utformande, anmodades att para ihop fodelsedata fran sju anonyma testpersoner med frageformular ifyllda av dessa subjekt. Resultatet visade inte pa nagra signifikanta avvikelser fran slumpen, och gav inte heller stod for att nagra skillnader i skicklighet mellan mer oerfarna och professionella astrologer existerar. ^[
6
]

Vetenskapliga tester av astrologin har genomforts av bland andra Gauquelin . Den engelske psykologen Hans Jurgen Eysenck har gett ut ett arbete om astrologi: Astrologi - vetenskap eller vidskepelse? (av H J Eysenck och D K B Nias, 1984) ISBN 91-27-01287-5 .

Kritik mot tidningsastrologi [ redigera | redigera wikitext ]

tidnings horoskop skrivs sa vagt att det kan betyda i stort sett vad som helst, och darmed kan passa in pa vem som helst
manga nyborjarjournalister inom dags- och veckopressen har jobbat med att skriva horoskop utan utbildning, genom att bara skriva slumpmassiga rad
man kan omojligt sortera upp jordens hela befolkning i 12 sinsemellan klart skilda personlighetsgrupper
olika tidningars horoskop skiljer sig alltid at nar de rent logiskt borde ge exakt samma tips och rad om de bara skulle vara baserade pa fakta.