Astrogeologi (aven kallad planetar geologi eller exogeologi ) ar en planetar vetenskapsdisciplin som handlar om geologin hos himlakroppar sasom planeter , manar , asteroider , kometer och meteoriter . ^{[ 1 ] [ 2 ]}

Planetarisk geologi innehaller sadana inslag som att bestamma den inre strukturen hos stenplaneterna och tittar ocksa pa planetarisk vulkanism och ytprocesser, som nedslagskratrar, fluviala och eoliska processer. Strukturerna pa jatteplaneterna och deras manar undersoks ocksa, liksom bildningen av solsystemets mindre kroppar, sasom asteroider, Kuiperbaltet och kometer.

Arbetsmetoder [ redigera | redigera wikitext ]

Flera verktyg har anvants inom planetgeologin och vanliga arkeologiska verktyg som hammare, spadar, borstar etc. anvands ofta av planetgeologer. ^{[ 3 ]} Tillsammans med dessa ordinara verktyg anvands ny avancerad teknik ^{[ 4 ]} och forskare kan ocksa genom sadan teknik, anvanda kartor och bilder, som teleskop pa jorden (30-meters teleskop) och omloppsteleskop ( Hubbleteleskopet ) har tagit av olika planetara objekt. ^{[ 5 ]} Kartorna och bilderna lagras i NASA Planetary Data System dar verktyg som Planetary Image Atlas hjalper till att soka efter speciella geologiska sardrag som berg, raviner och kratrar. ^{[ 6 ]}

Terminologi [ redigera | redigera wikitext ]

Planetarisk geologi anvander olika standardiserade beskrivande beteckningar for olika objekt. ^{[ 7 ]} Alla planetariska sardrag registrerade av International Astronomical Union ar kombinerade med en av dessa benamningar genom ett mojligen unikt identifierande samband. De konventioner som bestammer det mer exakta namnet ar beroende av vilken planetarisk kropp objektet tillhor, men standardbeskrivningar ar i allmanhet gemensamma for alla astronomiska planetariska kroppar. Vissa benamningar har en lang historisk anvandning, men nya maste erkannas av IAU:s arbetsgrupp for planetsystemets nomenklatur eftersom objekten kartlaggs och beskrivs av nya planetariska uppdrag. ^{[ 8 ]} Denna process kan i vissa fall andra benamningen efter hand som nya bildsprak blir tillgangliga ^{[ 8 ]} eller, i andra fall, andra brett antagna benamningar i linje med reglerna. ^{[ 9 ]} Standardnamnen valjs for att medvetet undvika att tolka den underliggande orsaken till objektet, utan snarare endast beskriva dess utseende. ^{[ 7 ]}

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , Planetary geology , 16 juli 2021 .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• J. F. Bell III; B. A. Campbell; M. S. Robinson (2004). Remote Sensing for the Earth Sciences: Manual of Remote Sensing (3rd). John Wiley & Sons . http://marswatch.tn.cornell.edu/rsm.html . Last 23 augusti 2006  
• Roberge, Aki (21 april 1998). ”The Planets After Formation” . Department of Terrestrial Magnetism. Arkiverad fran originalet den 13 augusti 2006 . https://web.archive.org/web/20060813092601/http://www.dtm.ciw.edu/akir/Seminar/internal.html . Last 23 augusti 2006 .  
• Hauber E et al. (2019) Planetary geologic mapping. In: Hargitai H (ed ) Planetary Cartography and GIS . Springer.
• Hargitai H et al. (2015) Classification and Characterization of Planetary Landforms. In: Hargitai H, Kerszturi A (eds) Encyclopedia of Planetary Landforms. Springer.
• Page D (2015) The Geology of Planetary Landforms . In: Hargitai H, Kereszturi A (eds) Encyclopedia of Planetary Landforms. Springer.
• Rossi, Angelo Pio; Gasselt, Stephan van, reds (2018) (pa engelska). Planetary Geology . Springer International Publishing. ISBN 978-3-319-65177-4 . https://www.springer.com/gp/book/9783319651774   .