Arvid Lindman

Arvid Lindman
	Arvid Lindman
	;
	Sveriges statsminister
	Tid i befattningen ; 2 oktober 1928 – 7 juni 1930
Monark	Gustaf V
Foretradare	Carl Gustaf Ekman
Eftertradare	Carl Gustaf Ekman
	Tid i befattningen ; 29 maj 1906 – 7 oktober 1911
Monark	Oscar II ; Gustaf V
Foretradare	Karl Staaff
Eftertradare	Karl Staaf
	Sveriges utrikesminister
	Tid i befattningen ; 30 mars 1917 – 19 oktober 1917
Statsminister	Carl Swartz
Foretradare	K.A. Wallenberg
Eftertradare	Johannes Hellner
	Sveriges sjoforsvarsminister
	Tid i befattningen ; 2 augusti 1905 – 7 november 1905
Statsminister	Christian Lundeberg
Foretradare	Louis Palander
Eftertradare	Ludvig Sidner
Ledamot av Andra kammaren i Sveriges riksdag
	Tid i befattningen ; 1912 – 1935
Valkrets	Stockholms stads forsta valkrets (1912?1921) ; Stockholms stads valkrets (1922?1935)
Uppdrag i riksdagen
	Ledamot av sarskilda utskottet (1913, 1924, 1933) ; Ledamot av forsta sarskilda utskottet (1914, 1919, 1920, 1922, 1925) ; Ledamot av hemliga utskottet (1914, 1919, 1920?1921) ; Ledamot av talmanskonferensen (1915?1928, 1931?1935) ; Ledamot av tredje sarskilda utskottet (1918) ; Ledamot av andra sarskilda utskottet (1919, 1920, 1926) ; Ledamot av utrikesnamnden (1921?1935)
Ordforande i
	Sarskilda utskottet (1916) ; Forsta sarskilda utskottet (1923)
Ledamot av Forsta kammaren i Sveriges riksdag
	Tid i befattningen ; 1905 – 1911
Valkrets	Gavleborgs lans valkrets (1905?1910) ; Alvsborgs lans valkrets (1911)
Uppdrag i riksdagen
	Ledamot av lagutskottet (1906)
Fodd	Salomon Arvid Achates Lindman ; 19 september 1862 ; Films socken , Uppsala lan
Dod	9 december 1936 (74 ar) ; Croydon , Surrey , England ; (skriven i Jakobs forsamling , Stockholms lan )
Gravplats	Norra begravningsplatsen ;
Nationalitet	Svensk
Politiskt parti	Allmanna valmansforbundet
Ministar	Lindman I ; Lindman II
Maka	Anna Lovisa (Annie) Almstrom (g. 1888?1927; hennes dod)
Foraldrar	Emil Achates Lindman (1826?1902) ; Ebba Carolina Dahlgren (1827?1929)
Slaktingar	Alex Lindman (kusin)
Namnteckning

Salomon Arvid Achates Lindman ( i riksdagen kallad Lindman i Stockholm , annars vanligen omtalad som amiral Lindman ), fodd 19 september 1862 i Films socken , Uppsala lan , dod 9 december 1936 i Croydon , England , var en svensk politiker ( hogerman ), sjoofficer och industriman .

Lindman var riksdagsman 1905?1935, statsminister 1906?1911 i Regeringen Lindman I och 1928?1930 i Regeringen Lindman II , partiledare for Allmanna valmansforbundet 1912?1935 och for Lantmanna- och borgarepartiet 1913?1935, dock med ett kort undantag under utrikesministertiden i regeringen Swartz 1917.

Lindman var aven generaldirektor for Telegrafstyrelsen 1904?1907, men var tjanstledig storre delen av tiden, samt styrelseordforande i Telefonaktiebolaget L M Ericsson 1916?1925.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Harkomst och utbildning [ redigera | redigera wikitext ]

Arvid Lindman foddes pa Osterby bruk i Films socken i Uppland som son till bruksdisponent Emil Achates Lindman och Ebba Carolina, fodd Dahlgren (1827?1929). ^[
1
] Han studerade vid hogre allmant laroverk i Hudiksvall 1873 till 1876 och blev darefter inskriven vid Kungliga Sjokrigsskolan , dar han tog sin sjoofficersexamen 1882. Lindman blev underlojtnant vid flottan 1882, deltog i angfregatten Vanadis varldsomsegling 1883?1885 samt utnamndes till lojtnant 1887. Han tog 1889 avsked fran flottan pa tre ar, men kvarstod utan lon, blev kapten 1892 och overgick samma ar till flottans reserv, utnamndes 1905 till kommendor vid flottan samt 1907 till konteramiral i flottans reserv. ^[
2
]

Foretagsledare och ambetsman [ redigera | redigera wikitext ]

Lindman var tidigt intresserad av affarslivet och industriell verksamhet. Han anstalldes 1889 hos AB Iggesunds bruk , ^[
2
] och blev verkstallande direktor dar 1892. Samma ar blev den unge foretagsledaren vald till ledamot av Gavleborgs lans landsting, vilket han var fram till 1905. Han ledde bruket fram till 1903 da han blev VD vid Strombacka bruks AB, en post han upprattholl till 1923. Darutover var Lindman bland annat VD for LKAB 1901?03 och 1904 tilltradde han som Telegrafstyrelsens generaldirektor. ^[
3
] Aren 1916?1925 var han styrelseordforande i Telefonaktiebolaget L M Ericsson . ^[
4
]

Lindman hade 1902 erbjudits posten som finansminister i Bostroms andra ministar , men tackat nej. ^[
3
] Lindman, valdes hosten 1904 till lanets riksdagsman i forsta kammaren , och blev riksdagsman dar i januari 1905. Som nybliven riksdagspolitiker var han medlem av Forsta kammarens protektionistiska parti. I augusti 1905 utnamndes Lindman till sjominister i Christian Lundebergs samlingsregering . Han avgick tillsammans med resten av regeringen i november samma ar. ^[
2
] Lindman utnamndes 1905 till overadjutant i H.M. Konung Oscar II:s stab .

Forsta ambetstiden som statsminister [ redigera | redigera wikitext ]

Efter att Karl Staaff hade fatt lamna in sin forsta regerings avskedsansokan, vilken beviljades av Oscar II, paborjades arbetet med att hitta en ny regeringschef som foll det kungliga majestatet mer i smaken. Forst tillfragades lantbrukaren Alfred Petersson i Paboda , som emellertid avbojde. Naste man att avboja statsministerambetet var den forre utrikesministern Fredrik Wachtmeister . Darefter erbjods Lindman uppdraget att bilda regering, vilket han accepterade.

Under sin forsta ambetstid som statsminister lyckades Lindman losa fragan med rostratt , som Karl Staaffs regering hade fallit pa, och som hade gjort Lindman till statsminister. Beslutet gallde att man hade allman rostratt med proportionella val till bada kamrarna. Den forsiktiga reformen var en kompromiss som innebar allman och lika rostratt for man till andra kammaren . Till den forsta kammaren valdes ledamoterna fortsatt indirekt, vilket innebar att hogern alltjamt kom att dominera i denna kammare. I de kommunala valen var namligen rostratten inte likvardig utan graderades efter inkomst, fran 1?40. Lindman motsatte sig kvinnlig rostratt. ^{[
fortydliga
]} Lindman tillsatte under sin ambetstid som statsminister en forsvarskommitte samt bekraftade Sveriges stallning inom Nord- och Ostersjoavtalen. Ar 1909 utbrot en storstrejk till foljd av politiska och ekonomiska motsattningar, vilken sedermera avtog. Som statsminister 1910 blev han aven ledamot av forsta kammarens forenade hogerparti.

Partiledarskap [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 1911 gjorde vanstersidan stora framgangar i andrakammarvalet, som en foljd av att rostratten vidgats. Detta gjorde att Lindman inte langre kunde forbli statsminister och avgick med hela sin regering. Han lamnade aven forsta kammaren, dar han under aret 1911 hade varit riksdagsman for Alvsborgs lans valkrets . Han gick i stallet over till Riksdagens andra kammare, som riksdagsman for Stockholms stads forsta valkrets . Mellan 1913 och 1935 fungerade Lindman som ordforande for dess hogerparti, Lantmanna- och borgarpartiet , forutom 1917 nar han var utrikesminister i regeringen Swartz . Han radde kungen att lata Hjalmar Hammarskjold och Swartz bilda regeringar for att blockera den mer hardfore konservativa ledaren Ernst Trygger .

Mellan 1913 och 1935 var Lindman ordforande for Hogerns riksorganisations och Allmanna valmansforbundet , samt for riksdagshogern 1935. Han padrev darigenom arbetet med att modernisera partiorganisationen, och introducerade under samma period valaffischen . Ar 1920 undertecknade han tillsammans med andra ledande politiker, daribland Hjalmar Branting , en motion om att man skulle inratta det Rasbiologiska institutet . ^[
5
]

Andra ambetstiden som statsminister [ redigera | redigera wikitext ]

Efter andrakammarvalet 1928 , aven kallat ”Kosackvalet”, dar Socialdemokraterna gjorde en stor valforlust, bildades en hogerlagd minoritetsregering av Lindman. Detta var ett resultat av att bade liberala och frisinnade hade avbojt det onskemal om en borgerlig majoritetsregering som kungen hade erbjudit. Exempel pa de atgarder som regeringen genomforde var bland annat inkallandet av arbetsfredskonferensen 1928. Lindmans regering avgick 1930, eftersom forslag om hojda spannmalstullar till stod for jordbruket hade fallts av frisinnade och socialdemokrater. ^[
3
]

Som partiledare var Lindman modern. Hans engagemang och valtalighet vande sig till valjarna, och han var bade energisk och resultatinriktad. Han forde, utan att vara principlos, en pragmatiskt konservativ politik. Han var skicklig pa att samarbeta med politiska motstandare. Han tog avstand fran nazism och fascism , och uteslot under 1930-talet fascistiska kampgrupper fran hogerns ungdomsforbund. ^[
6
] I samband med detta bildades Ungsvenskarna (senare Moderata ungdomsforbundet, MUF) under Jarl Hjalmarson for att ersatta det uteslutna Sveriges Nationella Ungdomsforbund . Brytningen var uttryck for en djupare motsattning inom hogern mellan radikalkonservativa ? som tenderade dra at tyska influenser ? och liberalt, anglosaxiskt influerade, dar Lindman horde till de senare.

Ledamotskap och styrelseuppdrag [ redigera | redigera wikitext ]

Lindman blev hedersledamot av Kungliga Orlogsmannasallskapet 1905, ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1906, ^[
2
] och av Kungliga Lantbruksakademien 1928, forste hedersledamot av Ingenjorsvetenskapsakademien 1932. ^[
7
] Han fungerade aven som styrelseordforande for Carnegiestiftelsen fran 1911, och for Skogshogskolan fran 1915.

Sista levnadsaret [ redigera | redigera wikitext ]

Lindman lamnade riksdagen 1935, och aret darpa omkom han vid en flygolycka med ett nederlandskt flygplan, vid Croydon Airport utanfor London , Storbritannien . Tillsammans med Lindman omkom aven den svenske direktoren Charles Dickson samt autogirons uppfinnare Juan de la Cierva ^[
8
] och tolv andra. Han begravdes pa Norra begravningsplatsen den 19 december 1936.

Familj [ redigera | redigera wikitext ]

Lindman gifte sig ar 1888 med Anna Lovisa "Annie" Almstrom (1867?1927), dotter till bruksagare Robert Almstrom och Eva Almstrom, fodd Pahlman. De fick tre barn: Rolf Achates (1888?1987), Eva Ebba Sophia von Dardel (1890?1985) och Karin Ebba Larson (1893?1989). ^[
9
]^[
1
] Han var kusin till Alex Lindman . ^[
10
]

Utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

Svenska utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

Riddare och kommendor av Kungl. Maj:ts orden ( Serafimerorden ), 16 juni 1908.
Konung Oscar II:s och Drottning Sofias guldbrollopsminnestecken , 1907.
Riddare av Carl XIII:s orden , 27 januari 1917.
Riddare av forsta klassen av Vasaorden , 1897.

Kalla: ^[
11
]

Utlandska utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

Riddare av Badiska Husorden Fidelitas.
Storkorset av Danska Dannebrogorden .
Storkorset av Finlands Vita Ros' orden .
Storkorset av Franska Hederslegionsorden .
Storkorset av Lettiska Tre Stjarnors orden .
Riddare av Preussiska kronans fortjanstorden , 3 augusti 1908.
Riddare av forsta klassen av Preussiska Kronorden .
Riddare av Ryska Sankt Alexander Nevskij-orden .
Innehavare av forsta klassen av Siamesiska Vita elefantens orden .
Storkorset av Spanska Karl III:s orden .
Storkorset av Brittiska Victoriaorden .
Riddare av Hawaiiska Kronorden.

Kalla: ^[
11
]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

^ [ a b ] Sveriges befolkning 1890 , ( CD-ROM ) Riksarkivet 2003
^ [ a b c d ] Lindman, Salomon Arvid Achates i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
^ [ a b c ] ne.se Arvid Lindman
^ LM Ericsson 100 ar, band II, s. 358 (1976) ISBN 91-7260-064-0
^ Stockholms universitet: Nytt ljus over rasbiologin Arkiverad 27 maj 2009 hamtat fran the Wayback Machine .
^ Moller, Tommy. 2011. Svensk politisk historia - Strid och samverkan under 200 ar
^ Lindman, S. Arvid A. i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925)
^ Svenska Dagbladets arsbok ? 1936 , Ahlen & Holms Boktryckeri, Stockholm 1937 s. 251
^ Sveriges befolkning 1900 , ( CD-ROM , version 1.02, databasdatum 2006-08-25) Sveriges Slaktforskarforbund 2006
^ Arvid Lindman var slakt med statsminister Olof Palme genom anfadern Anders Helgesson Brun († 1671, dennes ff mm mm mf)), bror till Biorn Helgesson Brun († 1646) som var anfader till Palme. Biorn Helgesson Brun var prost i Marstrand och Anders Helgesson Brun var kyrkoherde i Myckleby under 45 ar. Kallor: Karlsson, Hans (1991). Familjer i Barfendal socken . sid. 21. Libris 1556787 samt Svenska antavlor: Band II , Bo Lindwall, Hakan Skogsjo och Ulf Berggren, utgivna av Sveriges slaktforskarforbund, not. 61.
^ [ a b ] Sveriges statskalender for aret 1935 , [Med bihang], utgiven efter Kungl. Maj:ts nadigste forordnande av dess Vetenskapsakademi, Uppsala & Stockholm 1945 ISSN 0347-7223, s. 372

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Tvakammarriksdagen 1867?1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 151 - 152
Vem ar det : Svensk biografisk handbok 1925 , red. fil dr Goran Lindblad, P A Norstedt & Soners Forlag, Stockholm 1924 s. 461-462
Handelser man minns - en kronika 1920?1969 , fil.dr. Harald Schiller, 1970
Sveriges statskalender for aret 1935 , [Med bihang], utgiven efter Kungl. Maj:ts nadigste forordnande av dess Vetenskapsakademi, Uppsala & Stockholm 1945 ISSN 0347-7223, s. 245, 758, 811, 825. Bihang, s. 7, 232, 314, 328

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

E. Timelin, Ministaren Lindman och representationsreformen 1907?09 , (1928)
O. Nyman, Svensk parlamentarism 1932?36 , (1947)
Hagard, Birger: Arvid Lindman i Svenskt biografiskt lexikon (1980?1981)
Ivar Andersson, Arvid Lindman och hans tid , (1956)
Leif Lewin, Ideologi och strategi: Svensk politik under 100 ar , (1984) ISBN 91-1-847441-1
Lewin, Leif ; Bergstrand, Mats; Ohlsson, Per T. (2010). Arvid Lindman . Sveriges statsministrar under 100 ar ; 2. Stockholm: Bonnier. Libris 11857423 . ISBN 978-91-0-011974-4
Anders Edwardsson: Arvid Lindman. En statsminister och hans tid. Timbro, Stockholm 2010, ISBN 978-91-7566-763-8

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Wikimedia Commons har media som ror Arvid Lindman .
Bilder & media
Mognad erfarenhet och ungdomlig hanforelse sida om sida i striden for nationella mal. Politisk pamflett av Arvid Lindman fran 1925 pa Stockholmskallan

Foretradare: Mauritz Sahlin	Generaldirektor for Telegrafverket 1904?1907	Eftertradare: Herman Rydin
Foretradare: Louis Palander	Sveriges sjominister 1905	Eftertradare: Ludvig Sidner
Foretradare: Karl Staaff	Sveriges statsminister 1906?1911	Eftertradare: Karl Staaff
Foretradare: Lars Tingsten	Sveriges krigsminister 1907	Eftertradare: Olof Malm
Foretradare: Knut Agathon Wallenberg	Sveriges utrikesminister 1917	Eftertradare: Johannes Hellner
Foretradare: Gustaf Fredrik Ostberg	Allmanna valmansforbundets partiledare 1912?1917	Eftertradare: Olof Jonsson
Foretradare: Olof Jonsson	Allmanna valmansforbundets partiledare 1917?1935	Eftertradare: Gosta Bagge Hogerns partiledare
Foretradare: Carl Gustaf Ekman	Sveriges statsminister 1928?1930	Eftertradare: Carl Gustaf Ekman

[ReferenceA-1] [ a b ] Sveriges befolkning 1890 , ( CD-ROM ) Riksarkivet 2003

[Ugglan_1912-2] [ a b c d ] Lindman, Salomon Arvid Achates i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)

[NE-3] [ a b c ] ne.se Arvid Lindman

[4] LM Ericsson 100 ar, band II, s. 358 (1976) ISBN 91-7260-064-0

[5] Stockholms universitet: Nytt ljus over rasbiologin Arkiverad 27 maj 2009 hamtat fran the Wayback Machine .

[Svenskpolitiskhistoria-6] Moller, Tommy. 2011. Svensk politisk historia - Strid och samverkan under 200 ar

[7] Lindman, S. Arvid A. i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925)

[8] Svenska Dagbladets arsbok ? 1936 , Ahlen & Holms Boktryckeri, Stockholm 1937 s. 251

[9] Sveriges befolkning 1900 , ( CD-ROM , version 1.02, databasdatum 2006-08-25) Sveriges Slaktforskarforbund 2006

[10] Arvid Lindman var slakt med statsminister Olof Palme genom anfadern Anders Helgesson Brun († 1671, dennes ff mm mm mf)), bror till Biorn Helgesson Brun († 1646) som var anfader till Palme. Biorn Helgesson Brun var prost i Marstrand och Anders Helgesson Brun var kyrkoherde i Myckleby under 45 ar. Kallor: Karlsson, Hans (1991). Familjer i Barfendal socken . sid. 21. Libris 1556787 samt Svenska antavlor: Band II , Bo Lindwall, Hakan Skogsjo och Ulf Berggren, utgivna av Sveriges slaktforskarforbund, not. 61.

[Statkal1935-11] [ a b ] Sveriges statskalender for aret 1935 , [Med bihang], utgiven efter Kungl. Maj:ts nadigste forordnande av dess Vetenskapsakademi, Uppsala & Stockholm 1945 ISSN 0347-7223, s. 372

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]

[ 4 ]

[ 5 ]

[ 6 ]

[ 7 ]

[ 8 ]

[ 9 ]

[ 10 ]

[ 11 ]