한국   대만   중국   일본 
Arthur Greiser ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Arthur Greiser

Fran Wikipedia
Arthur Greiser

SS-Oberfuhrer Arthur Greiser ar 1934.

Senatspresident for Fria staden Danzig
Tid i befattningen
23 november 1934–23 augusti 1939
Foretradare Hermann Rauschning
Eftertradare Albert Forster

Tid i befattningen
21 oktober 1939–28 januari 1945

Fodd Arthur Karl Greiser
22 januari 1897
Schroda , Posen , Preussen , Kejsardomet Tyskland
Dod 21 juli 1946 (49 ar)
Pozna? , Polen
Nationalitet Nazityskland Nazityskland
Politiskt parti Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP)
Yrke Handelsman
Residens Posen
Maka 1) Ruth Tripler (fodd 1899; giftermal 1919, skilsmassa 1934)
2) Maria Theodora Koerfer (fodd 1908; giftermal 1935)
Barn 1) en son, tva dottrar
2) en son (fodd 1939)
Militartjanst
Tjanstetid 1914?1918
Slag/Krig Forsta varldskriget
Utmarkelser Jarnkorset av forsta klassen
NSDAP:s partitecken i guld
Danzigkorset av forsta klassen

Arthur Greiser , fodd 22 januari 1897 i Schroda , Provinsen Posen , Preussen , dod 21 juli 1946 i Pozna? , Polen , var en tysk nazistisk politiker och Obergruppenfuhrer i Schutzstaffel (SS) och Nationalsozialistisches Kraftfahrkorps (NSKK). Greiser var senatspresident i Fria staden Danzig fran 1934 till 1939, da han efter Tysklands invasion av Polen utnamndes till Gauleiter och riksstathallare i det nyinrattade Reichsgau Wartheland .

Greiser var en av de huvudansvariga for Forintelsen i Polen . Han bedrev i Wartheland en skoningslos fortyskningspolitik genom fordrivning och forintelse av judar och etniska polacker. Efter andra varldskriget domdes Greiser till doden av en polsk domstol och avrattades.

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Arthur Greiser var son till fogden Gustav Greiser (1861?1935) och Ida Siegmund (1870?1951). Han hade tre aldre syskon: Wilhelm (1889?1951), Kathe (1890?1966) och Otto (1891?1945). [ 1 ] Familjen Greiser flyttade ar 1900 fran Schroda till Hohensalza , dar Greiser gick i skolan. Han studerade vid Koniglich-Humanistische Gymnasium, men avlade inte studentexamen, da han som 17-aring tog varvning i Kaiserliche Marine . [ 2 ] Ar 1914 utbrot forsta varldskriget och Greiser kommenderades till vastfronten och stred vid Ostende i Belgien. Senare under kriget, ar 1917, tjanstgjorde han som marinflygare. Han dekorerades med Jarnkorset av forsta och andra klassen. [ 3 ]

I och med fredsavtalet i Versailles 1919 tvingades Tyskland att avtrada lejonparten av provinsen Posen till den nybildade Polska republiken . Greiser lamnade Posen for Fria staden Danzig , som stod under Nationernas forbunds beskydd. De territoriella forandringarna efter forsta varldskriget och Versaillesfordragets stranga villkor for Tysklands vidkommande ledde till att Greiser med tiden utvecklade en stark fientlighet gentemot Polen och polackerna. Han erfor hur den tyska minoriteten behandlades av de polska myndigheterna: tyska minoritetsledare trakasserades, tyskar missgynnades ekonomiskt och tyska skolor stangdes. Under mellankrigstiden valde hundratusentals tyskar att lamna Posen. [ 4 ]

De forsta massgasningarna [ redigera | redigera wikitext ]

Pa Greisers initiativ uppfordes forintelselagret i Chełmno och han var ansvarig for de forsta massgasningarna som forovades dar i borjan av december 1941. [ 5 ] Offren bestod av omkring 2 300 judar fran Koło , som transporterades i gasvagnar till redan fardigstallda massgravar i ett skogsparti nara Chełmno. [ 6 ]

I sin egenskap av Gauleiter forde Greiser en hard regim och propagerade for de polska judarnas totala forintelse. Efter andra varldskriget stalldes han infor ratta for krigsforbrytelser och brott mot manskligheten . Han domdes till doden och avrattades genom hangning utanfor sitt forna residens i Pozna? i juli 1946. [ 7 ]

Befordringar inom SS [ redigera | redigera wikitext ]

Arthur Greisers befordringshistorik [ a ]


Utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

Kommentarer [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ I befordringsgangen hoppade Greiser over tjanstegraderna Obersturmfuhrer , Sturmbannfuhrer och Obersturmbannfuhrer .

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Epstein 2010 , s. 15f.
  2. ^ Epstein 2010 , s. 20.
  3. ^ Epstein 2010 , s. 23ff.
  4. ^ Epstein 2010 , s. 39.
  5. ^ Epstein 2010 , s. 8.
  6. ^ Gilbert 2002 , s. 83.
  7. ^ Klee 2007 , s. 199.

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]