Artaxerxes II

Artaxerxes II
	Artaxerxes II
Dod	Persepolis
Begravd	Persepolis
Sysselsattning	Kung
Befattning
	Farao
Maka	Stateira I
Barn	Atossa (f. 390 f.Kr.) ; Arsames (f. 400 f.Kr.) ; Artaxerxes III (f. 425 f.Kr.) ; Rhodogune (f. 450 f.Kr.) ; Apama (f. 450 f.Kr.) ; Amestris (f. 450 f.Kr.)
Foraldrar	Dareios II ; Parysatis
Slaktingar	Kyros den yngre (syskon)
	Redigera Wikidata

Artaxerxes II , av grekerna kallad Μν?μων ( Mnemon , "Den minnesgode"), var kung over det Persiska riket fran ar 404 f.Kr. till sin dod, ar 358 f.Kr. Han var son till Dareios II och Parysatis och sonson till Artaxerxes I .

Kyros uppror [ redigera | redigera wikitext ]

I borjan av sin regering tvingades Artaxerxes nedkampa ett uppror fran sin yngre bror Kyros , som var modern Parysatis favorit. Kyros hade tagit hjalp av grekiska legotrupper for att erovra tronen fran Artaxerxes. Det avgorande slaget vid Kunaxa skulle med grekernas hjalp ha slutat med seger for Kyros, om han inte sjalv hade fallit i slaget. Grekernas atertag leddes av Xenofon , som sedan skildrade det i sin Anabasis .

Krig med grekerna [ redigera | redigera wikitext ]

Senare startade Sparta krig mot perserna, och deras kung Agesilaos II hade till att borja med framgang, men lyckan vande efter att Artaxerxes ar 395 f.Kr. betalade Aten , Thebe , Korinth och Argos for att hjalpa honom. Kriget som darmed foljde i Grekland ar kanda som Korinthiska kriget . Den atensk-persiska flottan under Konon segrade vid Knidos over spartanernas flotta, och vid Antalkidas fred 386 f.Kr. beseglades perserkungens herradome over de grekiska staterna i Mindre Asien .

Greken Euagoras pa Cypern gjorde uppror ar 391 f.Kr., och upproret kuvades forst 376 f.Kr. efter stora svarigheter, sarskilt som det stoddes av Egypten , som omkring ar 400 f.Kr. sjalva hade losgjort sig ur persiskt herravalde.

Satrapupproret [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 362 gjorde Ariobarzanes , satrap i Mysien och Frygien , och Orontes , satrap av Armenien , uppror mot Artaxerxes, det sa kallade satrapupproret. Upproret stoddes av bade Aten och Sparta, men tog slut nar Ariobarzanes forraddes av sin son Mithradates och korsfastes.

Hustrur [ redigera | redigera wikitext ]

Artaxerxes sags ha haft 350 hustrur och 115 soner. Hans huvudhustru var Stateira I , tills hon forgiftades av Artaxerxes mor Parysatis omkring 400 f.Kr. En annan viktig fru var den fokaiska kvinnan Aspasia.

Av kungens fyra soner dodades den aldste, Dareios, da han stod i begrepp att morda fadern. Den andre i ordningen, Ariaspes, begick sjalvmord eftersom den tredje brodern, Ochus, hade intalat honom att kungen ville lata doda honom. Aven den yngste sonen, Arsames, mordades. ^[
3
]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

^ [ a b c ] Artaxerxes , Realnyj slovar klassitjeskich drevnostej po Ljubkeru. ^{[kalla fran Wikidata]}
^ [ a b ] Артаксеркс , Entsiklopeditjeskij slovar'. ^{[kalla fran Wikidata]}
^ Hildebrand, Hans; Hjarne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ”409 (Varldshistoria / Orienten)” . runeberg.org . https://runeberg.org/vrldhist/3/0431.html . Last 30 augusti 2021 .

Foretradare:
Dareios II

Persiska storkungar
404 - 358 f.Kr.

Eftertradare:
Artaxerxes III

[f1d67d8c8584a95c87b449f37174e51e96138e03-1] [ a b c ] Artaxerxes , Realnyj slovar klassitjeskich drevnostej po Ljubkeru. ^{[kalla fran Wikidata]}

[c4cfd3cdee25da7095f568f883d468e6fe8d9796-2] [ a b ] Артаксеркс , Entsiklopeditjeskij slovar'. ^{[kalla fran Wikidata]}

[3] Hildebrand, Hans; Hjarne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ”409 (Varldshistoria / Orienten)” . runeberg.org . https://runeberg.org/vrldhist/3/0431.html . Last 30 augusti 2021 .

[ 1 ]

[ 2 ]

[ 3 ]