Arnulf av
Karnten
(
tyska
:
Arnulf von Karnten
,
slovenska
:
Arnulf Koro?ki
), fodd
850
, dod
8 december
899
, var en av de sista
karolingiska
harskarna i
ostfrankiska riket
som delades efter
fordraget i Verdun
843
.
Arnulf var son utom aktenskapet till den bayerska kungen
Karloman
och dennes
konkubin
Liutswind
. Arnulf tillbringade sin barndom vid sin fars hov i
Moosburg
i Karnten, som efter att Arnulf overtagit den avsatte kejsaren
Karl den tjockes
titel som kung over de ostra frankerna blev en ny bricka pa Europas politiska karta, och dessa senare handelser tyder pa att Arnulf dar behandlades som
hertig
.
Arnulf tog hellre strid an satte sig vid forhandlingsbordet. Vid det avgorande
slaget vid Leuven
i september
891
besegrade han invaderande
vikingar
och satte darmed stopp for vikingarna harjningar i omradet. Arsbockerna i klostret i Fulda (
Annales Fuldenses
) beskriver hur doda vikingar efter slaget fordamde floden
Dijle
dar Arnulf efter sin seger lat uppfora en borg pa en o i floden.
Arnulf misslyckades med att erovra
Stormahriska riket
892
,
893
,
894
/
895
och
899
men vann formodligen delar av dess territorium, motsvarande dagens vastra
Ungern
.
895
brot sig
Bohmen
loss fran
Mahren
, och enligt ett avtal mellan Arnulf och den bohmiske hertigen
Borivoj
, som regerade
870
?
895
, blev Bohmen ett vasallrike och undvek darmed hotet om en invasion.
Arnulf invaderade
Italien
896
och krontes till kejsare av
paven
Formosus
(
891
?
896
).
Arnulf dog
899
och eftertraddes av
Ludvig barnet
. Arnulfs illegitime son
Zwentibold
regerade som kung av
Lotharingia
895
?
900
.
Arnulfs dod beskrivs av
Olaus Magnus
i
Historia om de nordiska folken
. Har skrivs att loss at upp hans kott och inalvor och endast brosk och ben lamnades ater.
[
10
]
- ^
las online
,
universitypublishingonline.org
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
las online
,
sepolture.storia.unipd.it
.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
c
d
]
Christian Settipani,
La Prehistoire des Capetiens
:
Premiere partie : Merovingiens, Carolingiens et Robertiens
, 1993, s. 290-292,
ISBN 978-2-9501509-3-6
.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
c
]
Christian Settipani,
La Prehistoire des Capetiens
:
Premiere partie : Merovingiens, Carolingiens et Robertiens
, 1993, s. 39,
ISBN 978-2-9501509-3-6
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
last: 7 augusti 2020.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
Christian Settipani,
La Prehistoire des Capetiens
:
Premiere partie : Merovingiens, Carolingiens et Robertiens
, 1993, s. 292,
ISBN 978-2-9501509-3-6
.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
Christian Settipani,
La Prehistoire des Capetiens
:
Premiere partie : Merovingiens, Carolingiens et Robertiens
, 1993, s. 296,
ISBN 978-2-9501509-3-6
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Christian Settipani,
La Prehistoire des Capetiens
:
Premiere partie : Merovingiens, Carolingiens et Robertiens
, 1993, s. 293-295,
ISBN 978-2-9501509-3-6
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Christian Settipani,
La Prehistoire des Capetiens
:
Premiere partie : Merovingiens, Carolingiens et Robertiens
, 1993, s. 296-297,
ISBN 978-2-9501509-3-6
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
”Bok 17. Om husdjuren, Tjugoandra kapitlet”
.
Historia om de nordiska folken
. Literaturbanken
.
https://litteraturbanken.se/forfattare/OlausMagnus/titlar/HistoriaOmDeNordiskaFolken/sida/799/faksimil
.