Arbetarklass
ar den
samhallsklass
, som omfattar
arbetare
. Definitionen anvands om en del av befolkningen i ett samhalle som betraktas som ett
klassamhalle
och syftar vanligen pa en del av befolkningen som har en mindre gynnad stallning an
medelklassen
. Arbetarklass kan definieras av anstallda med avsaknad av hogre utbildning eller begransad autonomi i yrkesutovningen. Det senare innebar att arbetet i betydande utstrackning definieras av vilka arbetsmoment som ska utforas och i vilken grad av malet som ska uppnas. Ofta gors en atskillnad mellan yrkesutbildad och ej yrkesutbildad arbetarklass (exempelvis kock respektive diskare).
Inom marxismen finns ingen medelklass, utan man talar om lonearbetande mellanskikt samt smaforetagare (smabourgeoisi) och bonder. Det finns aven marxister som raknar alla lontagare till arbetarklassen: att den innefattar alla som i ett kapitalistiskt produktionssatt inte kan leva pa kapitalavkastning, det vill saga "saljer sin
arbetskraft
"/"tvingas till
lonearbete
" for sitt uppehalle, oavsett stallning i ovrigt.
Proletariat
ar ett annat ord som forekommer inom
marxistisk teori
for denna klass och avser en person som ar egendomslos i sin relation till
kapitalet
.
[
1
]
[
2
]
Sociologen
Erik Olin Wright
har angivit tre former av makt och inflytande dar arbetarklassen, i en
marxistisk
tradition, anses sakna inflytande:
- Agande av
kapital
.
- Beslutanderatt over anvandningen av
produktionsmedlen
(exempelvis maskiner och annan teknik).
- Ratt att bestamma over och kontrollera andras arbetskraft.
Den marxistiska definitionen av arbetarklass ar saledes baserad pa makt och samhallsfunktion, inte materiell standard.
- ^
Brante, Thomas et al. (2001).
Sociologiskt lexikon
. Bokforlaget Natur och Kultur, Stockholm.
- ^
Boglin, Anders et.al (2014).
Kapital, rationalitet och social sammanhallning
. Studentlitteratur, Lund.