Arameerna ( arameiska : ??????????; klassisk grekiska : ?ραμα?οι) var en grupp folkstammar som talade ett semitiskt sprak , arameiska , och som kom fran Syriska oknen och invaderade Syrien och del av Mesopotamien pa 1200-talet f.Kr. De bildade dar mindre oberoende kungadomen som efter hand erovrades av Nyassyriska riket omkring 700 f.Kr. och uppgick omarkligt i de aldre befolkningarna. Idag finns det fortfarande talare av varianter av det arameiska spraket. ^{[ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]}

Arameerna upprattade aldrig nagon storre organiserad stat. De utvecklade heller inte nagon speciell byggnadsstil eller konst, utan antog den kultur som fanns i de omraden dar de slog sig ned. I det Nyassyriska riket blev arameiskan huvudspraket och blev det talade spraket i stora delar av Mellanostern . ^{[ 4 ]}

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Forhistorisk tid [ redigera | redigera wikitext ]

Det tidigaste funna exemplet pa termen " Aram " var i en akkadisk inskription fran 2200-talet f.Kr. och syftade pa ett omrade vid ovre Eufrat . Det tidigaste exemplet dar "Aram" anvants om en person var ar 1700 f.Kr., aven detta i akkadiska texter fran Mari . Andra tidiga referenser som hanvisar till platsen "Aram" eller folkgruppen "arameer" har dykt upp pa Maris arkiv (ca 1900 f.Kr.) och Ugarit (cirka 1300 f.Kr.). Aram namns ocksa i Gamla testamentet och i Koranen , som Aram av pelarna och hem for Ad-stammen som bebodde okenomradet mellan Oman och Hadramaut ^{[ 5 ]} i Alahqaf (???????) regionen ( Rub' al Khali ).

Gammalarameisk tid [ redigera | redigera wikitext ]

For forsta gangen uppkom en inskription av Tiglath-Pileser I (1115-1077 f.Kr.) som hanvisat till "ahlamuarameer" (ahlame armaia) och kort darefter borjar termen ahlamu snabbt forsvinna fran assyriska annalerna, och blev istallet ersatt med "arameer" (aramu, arimi). "Ahlamuarameerna" skulle betyda att arameerna var en viktig och under den tiden aven en dominerande fraktion inom ahlamustammarna. ^{[ 6 ]}

Medelarameisk tid [ redigera | redigera wikitext ]

Arameernas folkvandring borjade pa 1200-talet f.Kr. fran den syriska oknen och pagick i cirka 300 ar. Arameerna var ett till antalet stort folk som utbredde sig over hela den bordiga halvcirkelformade regionen. Under 1100-talet f.Kr borjade den arameiska folkgruppen att tranga in i Syrien och bosatta sig over hela omradet, och bilda viktiga stader, dar Damaskus var i centrum. ^{[ 7 ]} Under tiden da den assyriske kungen Tighlatpilesar I harskade (1174?1076 f.Kr.) omnamns arameerna, for forsta gangen, som en grupp.

Termen "aram" forekommer ocksa i de arameiska kungadomenas namn. De forntida arameerna hade aldrig ett enat imperium utan var uppdelade i mindre oberoende kungadomen utspridda over ett omrade som omfattade nuvarande Syrien och osterut in i Mesopotamien till Tigris samt angransande delar av nuvarande sodra Turkiet. ^{[ 8 ]} Manga av de arameiska kungadomena hade egna namn med tillagget Aram, sasom Aram-Damaskus , Aram-Soba och sa vidare. Aven tillagg med namnet Beth ar ett arameiskt namn.

I den assyriske kungen Asshur-bel-kalas kronikor (1073?1056 f.Kr.) namns den geografiska termen mat-Arimi, "Arams land". I dessa och andra assyriska kallor avser termen omradet oster om floden Eufrat, till floden Khabur, i ostra Syrien. Detta visar att den bibliska termen for Aram-Naharaim, "De tva flodernas Aram", ar motsvarigheten till mat-Arimi. ^{[ 9 ]}

I Bibeln namns att Saul , David och Salomo (sent 1100 till 1000-talet) stred emot arameiska kungadomen langs den norra gransen av Israel : Aram-Soba , Aram-Beth Rehob och Aram-Maacha runt om berget Hermon. Andra kungadomen de stred emot var Aram-Geschur och Aram-Damaskus . Langre norrut befann sig arameer i Hama i Orontes och blev senare valdigt starka och lyckades med bedriften att bryta det neo-hettitiska blocket. Massakern som sedan utfordes av hettiterna skadade arameerna som folkgrupp kraftigt. Dock lyckades arameerna aterhamta sig och vaxte sig starka igen.

Den assyriska harskaren Sargon II erovrade omradet under 700-talet f.Kr. varvid de arameiska smarikena upphorde och absorberades helt av Nyassyriska riket . ^{[ 2 ] [ 4 ]}

Arameiska spraket [ redigera | redigera wikitext ]

Arameerna lamnade efter sig ett tal- och skriftsprak som benamns arameiska . Spraket blev efter hand datidens lingua franca , det vill saga det sprak som anvandes nar olika stater skulle kommunicera med varandra. Under Tiglat-Pilesar III :s regeringstid (744?727 f.Kr.) blev arameiska huvudspraket i Nyassyriska riket och spreds sedan till stora delar av Mellanostern . Efter den muslimska erovringen under 600-talet e.Kr. har arameiskan trangts tillbaka till forman for arabiskan , men nyarameiska sprak talas fortfarande i viss utstrackning i Mellanostern och av emigranter boende i andra delar av varlden. ^{[ 4 ]}

Nutida identifikation med de forntida arameerna [ redigera | redigera wikitext ]

Idag anvander en stor del syrianer ocksa begreppet arameer som etnisk sjalvidentifikation, vilket ar en del av den assyrisk-syrianska namnkonflikten .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Arameiska riken

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]