Arabiska och osmanska Egypten 639 - 1882
ar en del av
Egyptens historia
.
Pa den Arabiska halvon grundades den
islamiska
religionen i borjan av 600-talet. Under
kalifen
Umar ibn al-Khattab
(634?644) skedde den forsta stora expansionen av det nya islamiska valdet utanfor halvons granser och nadde det egyptiska omradet som da tillhorde det
ostromerska riket
.
- Se aven:
Arabiska erovringen av Egypten
Da den arabiske harforaren
Amr ibn al-As
erovrade Egypten omkring 639 overgick landet i kalifernas hander. Genom
islams
utbredning blev det arabisk-muslimska elementet harskande och har sa varit anda in i nyaste tid. De forsta kalifdynastierna som beharskade Egypten var
umayyaderna
661-750 och
abbasiderna
750 -868.
Sedan 868 da davarande stathallaren av
tulunidernas
dynasti gjorde sig oberoende av den abbasidiske kalifen styrdes Egypten av olika regimer. Egypten atererovrades av kalifatet 905, men redan 935 gjorde sig den egyptiske stathallaren Muhammed el-Ikschid oberoende, och hans att,
ikschididerna
, radde over landet till 969 da det erovrades av
fatimiderna
. Dessa ersattes senare av
ayyubiderna
och
mamlukerna
.
Nar
osmanerna
1516 anfoll Egypten formadde mamluksultanen inte hindra
Selim I
fran att 1517 erovra Kairo och hela Egypten. Mamlukerna fanns dock kvar i landet som osmanernas handgangna man.
Osmansk provins fram till Napoleons expedition
[
redigera
|
redigera wikitext
]
Selim lat styra den nya
osmanska provinsen
genom ofta ombytta osmanska stathallare, men mamlukernas valde var dock stortat mera till formen an i verkligheten. De mamlukiska provinshovdingarna (
bejerna
) harskade namligen nastan oinskrankt. Den infodda befolkningen fortrycktes lika skoningslost som fore den osmanska erovringen. En vandpunkt i det av mamlukerna utpinade landets historia intradde genom
Napoleon I
:s ryktbara expedition till Egypten 1798.
Fran Napoleons expedition till den engelska ockupationen
[
redigera
|
redigera wikitext
]
Napoleon I
landsteg med en arme vid Alexandria 1798 och ryckte an mot Kairo dar mamlukerna blev i grund slagna. Medan Napoleon fullbordade nedre Egyptens erovring, forstorde engelsmannen den franska flottan. Den osmanska armens anfall slogs tillbaka av de franska trupperna, men dessa tvingades kapitulera till engelsmannen i oktober 1801. Den kortvariga franska och brittiska narvaron fick dock stort inflytande pa Egyptens framtid.
Efter fransmannens avtag sokte mamlukerna med brittisk hjalp att ateruppratta sitt valde men den osmanske sultanen lyckades med hjalp av sina albanska trupper under befal av
Muhammed Ali
omintetgora detta forsok. Ali utnamndes 1806 till landets guvernor och med hans forvaltning borjade ett nytt tidsskede i Egyptens historia. Genom att anstalla ett allmant blodbad pa mamlukerna gjorde han sig till ensam herre over Egypten dar han genom en rad av reformer gav landet ordning.
Titeln
khediv
instiftades av sultanen av Osmanska riket
Abd ul-Aziz
ar 1867 at
Ismail Pascha
, den davarande guvernoren av Egypten och anvandes av honom och hans efterfoljare fam till 1914.
Efter fardigstallandet av
Suezkanalen
1869 blev landet viktigt for forbindelsen mellan Europa och Asien, men landet var ocksa djupt skuldsatt. Frankrike och England sokte en langre tid gemensamt ordna de egyptiska finanserna. Mot "framlingsvaldet" uppkom starkt missnoje och man ville upphava den europeiska finanskontrollen och avlagsna de frammande ambetsmannen. Blodiga upptraden uppstod i Alexandria. Frankrike hade avbojt det engelska forslaget om gemensam intervention for att aterstalla tryggandet av ordningen, varfor England ensamt 1882 tog militar kontroll over Egypten.