Den har artikeln behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2020-04) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Ett anvandargranssnitt kan beskrivas som en lank mellan anvandaren och den hardvara eller programvara som anvandaren arbetar med. ^{[ 1 ]} Anvandargranssnittet medger tva saker:

• Inmatning, som ger anvandaren mojlighet att paverka systemet
• Utdata, som ger systemet mojlighet att presentera information och visa resultatet av anvandarens paverkan

Interaktionen med anvandargranssnitt studeras framforallt inom omradet Manniska?datorinteraktion (MDI).

Anvandargranssnitt pa skarmen [ redigera | redigera wikitext ]

Det manga (forenklat) menar med anvandargranssnitt ar avgransat till det man ser pa skarmen .

Denna del av granssnittet kan vara antingen ett grafiskt anvandargranssnitt , som till exempel for de flesta Windows -program, eller textbaserat, som de flesta aldre DOS -program och manga Unix -program.

I Unix- och Linux -miljoer kan man ofta valja om man ska losa en uppgift med ett grafiskt granssnitt eller ett textbaserat. Manga program har tre typer av granssnitt: ett som anvands genom enskilda kommandon och parametrar till dessa, ett textbaserat interaktivt och ett grafiskt interaktivt. Det grafiska anvandargranssnittet finns ofta i varianter for olika skrivbordsmiljoer . Anvandargranssnittet ar i manga fall ett sjalvstandigt program, som antingen anvander bakgrundsprogrammet genom ett programbibliotek eller anvander det genom kommandogranssnittet.

Da man arbetar i en grafisk miljo kan man anvanda kommando- och textbaserade program genom en terminalemulator , som erbjuder programmen den ”icke-grafiska” miljo de ar skrivna for.

Det kommandobaserade granssnittet har den stora fordelen att kommandona latt kan anropas fran skript och olika uppgifter darmed kan automatiseras. Exempel pa detta ar bildhanteringsprogrammet Gimp som genom verktygssamlingen imagemagick tillater bildmanipulation fran kommandoraden. Darmed kan till exempel stora mangder bilder snabbt beskaras, forminskas, sparas i andra format, vandas och forses med korrekt datumstampel.

Andra typer av granssnitt [ redigera | redigera wikitext ]

En typ av granssnitt som blir allt vanligare ar webb-baserade anvandargranssnitt. Det innebar att anvandaren kan styra ett system med hjalp av sin webblasare via en webbsida. Pa sa satt behover inget enskilt program installeras pa anvandarens dator.

Aven maskingranssnitt (till exempel REST API) finns ofta tillgangligt via webben, vilket gor att programmet kan anvandas som byggkloss i ett annat program. API :et behover vara valdokumenterat for att vara anvandbart for utvecklare. Detta ar vanligt for webbsidor for organisationer som aven vill bygga en mobilapplikation for sina tjanster. Da byggs ett API forst som sedan byggs pa med en webb-del och en mobilapplikationsdel. Ibland gors bada i samma programsprak, till exempel Traderas webbsida ar skriven i React och mobilappen i React Native . Detta gor att farre kompetenser behovs pa utvecklingsavdelningen och kan leda till lagre kostnader. Ofta gors dock mobilapplikationen i ett programsprak som passar enheten, till exempel Kotlin for Android eller Swift for Apple-produkter av prestandaskal.

Ibland finns aven maskingranssnitt for vanliga desktop-program som gor att programmet kan anvandas som byggkloss i ett annat program. Detta ar vanligt inom till exempel Rust och Python dar program ofta bade kan anvandas i CLI-miljo och som programbibliotek (via ett API). API:et behover vara valdokumenterat for att vara anvandbar for utvecklare.

Vid sidan av moderna persondatorer finns det manga olika typer av system med andra anvandargranssnitt. Till exempel telefonbaserade anvandargranssnitt hos banker med mera dar anvandaren far en datorgenererad rost upplast, och kan gora olika val genom att trycka pa telefonens knappsats eller saga rostkommandon.

Halkort eller halremsa anvandes som anvandargranssnitt pa manga tidiga datorer. De kom att spela en viktig roll anda till 1980-talet, da for speciella tillampningar (sasom korningar pa dator pa annan ort eller for arkiv), vid sidan av andra anvandargranssnitt.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]