Antisionism ar motstand till sionism , alltsa de politiska stravandena att skapa en judisk nationalstat , och efter staten Israels grundande 1948 , att bevara eller starka denna statsbildning. Nar den moderna sionismen vaxte fram i slutet av 1800-talet, mottes den ursprungligen av ett stort motstand fran manga hall inom judendomen i Europa. Utvecklingen pa 1900-talet med de nazistiska judeforfoljelserna och bildandet av staten Israel har dock gjort att sionismen har starkt stod bland manga judar. ^{[ 1 ]}

Begreppet antisionism har kritiserats for att vara blott en forskonande term for Israelkritik som innefattar antisemitism , ^{[ 2 ]} och termen anvands ibland de facto som tacknamn for antisemitism . ^{[ 1 ]} Aven om en hel del antisemiter har uttryckt sina budskap med antisionistiska termer ar emellertid inte all antisionism antisemitisk. Dartill finns ortodoxa judiska grupper som i en inomjudisk polemik motsatter sig sionismen, till exempel Neturei Karta . ^{[ 1 ] [ 3 ] [ 4 ]}

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Sionismen uppstod i ostra och centrala Europa mot slutet av 1800-talet. ^{[ 5 ]} Den fick sitt forsta genombrott efter den osterrikiske journalisten Theodor Herzls anstrangningar att organisera en samlad rorelse for upprattandet av en judisk nationalstat. Ar 1897 holls saledes en sionistisk kongress i Basel.

Efter att ha blivit lovade stod fran britterna, som kontrollerade Brittiska Palestinamandatet som protektorat , inleddes en storskalig invandring till omradet. I mars 1925 uppgick den judiska befolkningen i Palestina till uppskattningsvis 108 000, atta ar senare var den uppe i 238 000 och utgjorde omkring 20% av hela befolkningen. ^{[ 5 ]} Den ursprungliga arabiska befolkningen fruktade att judarna med tiden skulle forsoka ta over landet och skapa en judisk stat, varfor man bittert motarbetade den sionistiska rorelsen och Storbritannien som stodde den. Flera arabiska revolter agde rum artiondena innan den nya judiska staten utropades.

I samband med forintelsen av judar i de omraden som fore och under andra varldskriget kontrollerades av Nazityskland sokte sig ett stort antal judar till Palestina, och manga ? judar och icke-judar ? blev mer positivt installda till den sionistiska rorelsen. ^{[ 1 ] [ 5 ]}

Antisionismen har under hela 1900-talet haft en stark stallning i arablanderna. Den judiska statens existens ses som en ockupation av den arabiska befolkningen som bebodde omradet innan Israels bildande, och muslimska grupper betraktar hela det palestinska mandatet som muslimskt. Antisionismen har aven en stark stallning bland Irans ledarskap.

Antisionismen i arabvarlden ar beslaktad med den klassiska antisemitismen som importerades och anammades av delar av den panarabiska rorelsen under andra varldskriget . ^{[ 6 ] [ 7 ]} Delar av tematiken aterkom i olika grad inom den europeiska vanstern och den propalestinska rorelsen. ^{[ 8 ]} En uppmarksammad debatt i Sverige gallde tidskriftsstodet till den vansterorienterade tidskriften Mana . ^{[ 9 ] [ 10 ]}

Antisionism och antisemitism [ redigera | redigera wikitext ]

Delar av den antisionistiska argumentationen ar gransoverskridande och anvander sig av antisemitiska begrepp. ^{[ 11 ] [ 12 ]} Antisionism har aven kritiserats for att vara en form av rasism , bland annat eftersom den riktar ett antal krav, daribland existensupphorande, uteslutande mot den judiska staten. ^{[ 13 ]}

I modern tid aterfinns antisionister ofta till vanster pa den politiska skalan. Aven extremhogern ^{[ 14 ]} anvander sig av begreppet antisionism. Begreppets spridning inom extrema grupper har bidraget till den politiska debatten och oenighet om forhallandet mellan antisemitism och antisionism.

Antisionister inom den svenska vanstern har stundtals kritiserats for att delvis anvanda sig av en antisemitisk terminologi. Kritiken har bemotts med att jamforelsen urholkar begreppet "antisemitism". ^{[ 15 ]}

Fore forintelsen hade antisionismen en stark stallning bland amerikanska judar . Ett sedan lange jasande missnoje med den sionistiska rorelsen ledde i borjan av 1940-talet till bildandet av American Council for Judaism (ACJ). Denna organisation samlade antisionistiska judar over hela USA. Fore ACJ:s bildande hade antisionismen varit allmant utbredd bland reformjudar (som organiserade och organiserar sig i Central Conference of American Rabbis ), men i takt med de tyska nazisternas framgangar bytte CCAR forst standpunkt till icke-sionism for att i slutet av 1930-talet aktivt stotta sionismen. ACJ bildades alltsa under precis samma tidpunkt som sionismen fick sitt storsta genomslag i USA, och upplevde darfor vissa motgangar under de forsta aren. ^{[ 16 ]} Historikern och statsvetaren Thomas A. Kolsky har i Jews Against Zionism beskrivit den antisionistiska judisk-amerikanska rorelsen.

I den antisemitiska kampanj som genomfordes mot Polens judar 1968 utgjorde anklagelser om pastadda sympatier med Israel och "sionism" en grund till klassiska antisemitiska angreppsvinklar. Kampanjen beskrevs av regimen som en foljd av "den amerikanska imperialismens, den vasttyska revanschismens och varldssionismens gemensamma antipolska konspiration". Judar pekades ut som skyldiga till "konspirationen" och de anklagades for att inte vara "sanna polacker" och for att sympatisera med Israel under sexdagarskriget 1967 och inte med arabstaterna (Polens och Sovjetblockets allierade). ^{[ 17 ]}

Begreppets betydelse idag [ redigera | redigera wikitext ]

Om sionism sedan 1948 betecknar viljan att erkanna Israel som stat , betecknar antisionism en fientlig installning till den judiska staten i fraga. ^{[ 18 ]} Staten saknar diplomatiskt erkannande av 21 stater, av vilka de flesta ar medlemmar av Arabforbundet . Forhallningssattet till sionismen ar fundamental for den sa kallade Mellanosternkonflikten . En aktuell problematik foreligger nar kritik av Israels politik blir till hat mot dess statsbildning, och nar detta uttrycks i antisemitiska termer. ^{[ 19 ]}

Antisionist anvands som sjalvbeteckning for grupper med en kritisk hallning till sionism utan anvandande av antisemitiska uttryck, sa till exempel av foresprakare, vilka ofta befinner sig till vanster pa den politiska skalan, av en ny, sekular statsbildning for judar, muslimer och kristna tillsammans i nuvarande staten Israel, i motsats till en religiost eller nationellt betingad tvastatslosning ( nationalstaterna Israel och Palestina). ^{[ 20 ]} Kritiker till detta slag av antisionism har havdat att en sadan sekular statsbildning i realiteten vore att naivt ga den palestinska nationalismens arenden, och for att antisionismen, till skillnad fran antinationalismen, uteslutande forvagrar judar ratt till nationellt sjalvbestammande men inga andra folk som har nationalstater. ^{[ 19 ]}

Kritiker av begreppet menar att antisionismen har syftat till att underkanna och avlegitimera en central del av den judiska existensen efter Forintelsen . Bland israelkritikerna finns aven kritik mot delar av den antisionistiska tematiken. Den palestinske forfattaren Edward Said kritiserade vissa antisionistiska standpunkter, daribland den av vissa antisionister foretagna jamforelsen mellan Nazityskland och Israel. ^{[ 21 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Afrikanska stadgan om manskliga och folkens rattigheter
• Enstatslosningen
• FN:s generalforsamlings resolution 3379

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]