Ansvarsfrihet ar ett juridiskt begrepp inom lagstiftningen for juridiska personer ( organisationer ). Normalt beviljas de ansvariga pa arsmote eller bolagsstamma ansvarsfrihet for den gangna rakenskapsperioden. Detta paverkar foreningens eller foretagets ratt att stamma personerna for hur de skott sina uppdrag.

Ansvarsfrihet i aktiebolag [ redigera | redigera wikitext ]

Beslut om ansvarsfrihet for styrelseledamoter och verkstallande direktor utgor enligt den svenska aktiebolagslagen (2005:551) ett obligatoriskt arende pa arsstamma. I normalfallet har revisorerna tillstyrkt ansvarsfrihet, och det ar mera sallan som fragan vallar debatt eller skapar fragestallningar vid beslutfattandet. Bolagsstamman fattar darvid rutinmassigt beslut om att bevilja styrelseledamoterna och verkstallande direktoren ansvarsfrihet for det gangna rakenskapsaret.

Ansvarsfrihet i aktiebolag ar foremalet for en avhandling av advokaten och rattsvetenskapsmannen Carl Svernlov , Ansvarsfrihet. Dechargeinstitutet i svensk aktiebolagsratt, Norstedts juridik 2007. Avhandlingen behandlar fragestallningar kring det ansvarsfrihetsbeslut som arligen skall fattas vid arsstamman i alla svenska aktiebolag. Utifran ett internationellt, komparativt perspektiv undersoks ansvarsfrihetsinstitutet i detalj, inklusive dess rattsverkningar och omfattning i saval tid som personkrets samt de viktiga undantag fran meddelad ansvarsfrihet som foljer av lag och praxis.

Om bolagsstamman beslutat att bevilja styrelseledamot eller verkstallande direktor ansvarsfrihet (eller att inte fora en skadestandstalan) utan att minst en tiondel av samtliga aktier vid bolagsstamman har rostat emot forslaget ar huvudregeln att ingen talan om skadestand till bolaget far vackas mot personen i fraga. Denna huvudregel har vissa undantag.

For det forsta innebar undantaget i 29:11 ABL att beviljad ansvarsfrihet enligt 7:11 ABL eller intradd preskription enligt 29:10 ABL befriar en person som meddelats ansvarsfrihet fran ansvar for ett visst beslut eller en viss atgard endast i den man informationsunderlaget var vasentligen riktigt och fullstandigt med avseende pa atgarden vid den bolagsstamma som fattade be-slut om ansvarsfrihet eller, betraffande preskriptionsregeln, dar arsredovisning och revisionsberattelse framlades. Lokutionerna ≫i arsredovisningen≫ och ≫i revisionsberattelsen≫ skall darvid tolkas snavt och inga andra handlingar torde rymmas inom dessa rekvisit. Daremot kan inom uppgifter som lamnats ≫pa annat satt≫, omfattas i princip all muntlig eller skriftlig information som framkommer eller foreligger under den formella bolagsstammosammantradet. Utan samtliga aktieagares samtycke omfattas, med hansyn till bestammelsens ordalydelse och andamal, emellertid inte information som lamnats till aktieagarna utanfor stamman, oavsett om samtliga aktieagare kan anses ha fatt del av dem. Vad galler andra personer an ansvarsfrihetens primarsubjekt, torde upplysningar om relevant ansvarsgrundande beslut eller atgard mer sallan redovisas i detalj i arsredovisningen eller revisionsberattelsen, och vardet av meddelad ansvarsfrihet for dessa kategorier kan med hansyn dartill anses begransad.

Vidare galler som undantag fran beviljad ansvarsfrihet enligt 29:12 ABL att bolagets styrelse far fora en skadestandstalan som grundas pa brott, noteras att det ar tillrackligt for dess tillampning att rekvisiten for ett visst brott ar uppfyllda. I kapitlet konstateras vidare att overvagande skal talar for att bolagsstamman fortfarande ? aven utan uttrycklig bestammelse i lag ? kan med bindande verkan fatta ett ansvarsfrihet som omfattar en brottslig garning.

Till sist har enligt 29:14 ABL, efter att bolaget forsatts i konkurs, konkursboet mojlighet att fora skadestandstalan trots att frihet fran skadestandsansvar intratt enligt 29:7, 29:8 eller 29:10 ABL. Efter utgangen av den femariga preskriptionsfristen far dock sadan talan inte vackas senare an sex manader fran edgangssammantradet. Nagon sarskild processforutsattning for att konkursboet skall fa vacka talan foreligger inte.

Ett ansvarsfrihetsbeslut som ar behaftat med ett formellt eller materiellt fel kan klandras precis som vilket annat bolagsstammobeslut som helst, av aktieagare, styrelsen, enskilda styrelseledamoter samt den verkstallande direktoren. Varken styrelseledamoter eller verkstallande direktoren far dock pa materiell grund klandra ett beslut att vagra ansvarsfrihet eller vacka talan. Ett klandrat ansvarsfrihetsbeslut som ogiltigforklaras innebar att nagot sadant beslut aldrig forelegat.

Ansvarsfrihet i ideell organisation [ redigera | redigera wikitext ]

Fragan om ansvarsfrihet ska behandlas pa alla arsmoten for ideella organisationer som ar juridiska personer. Skatteverket definierar detta som: "For att en ideell forening ska vara juridisk person kravs att den har antagit stadgar av viss fullstandighet och valt styrelse." ^{[ 1 ]}

Att bevilja ansvarsfrihet innebar att medlemmarna utifran den information de har pa dechargemotet , som oftast ar arsmote, godkanner hur styrelsen arbetat utifran styrdokumenten. Det innebar att medlemmarna tycker att styrelsen arbetat korrekt.

Att inte bevilja ansvarsfrihet kan ses som en markering att man inte ar nojd med styrelsens arbete, att man misstanker att allt inte har skotts korrekt/lagligt, att man vill underlatta skadestandsansvar eller att man har nagra resterande uppgifter man vill att styrelsen skall ha lost innan de kan beviljas ansvarsfrihet. Vid det sista alternativet kan olika kontrollfunktioner tillampas; vanligast ar antingen att beslut tas av nasta foreningsstamma eller att revisorerna far i uppgift att bedoma nar uppgifterna losts.

Praxis ar att ledamoter som ej beviljats ansvarsfrihet inte far nytt fortroende.

Begransningar [ redigera | redigera wikitext ]

Dock innebar ansvarsfrihet inte att ledamoterna under alla omstandigheter ar fria fran ansvar. Om ansvarsfrihet inte beviljas (orsaken till detta maste sta i motesprotokollet eller en bilaga ^{[ 2 ]} ) kan organisationen rikta skadestandsansprak mot styrelsen eller enskilda ledamoter. Aven om ansvarsfrihet beviljas kan skadestandsansprak riktas i efterhand. En forutsattning for det ar dock att man kan bevisa att beslutet togs pa oriktiga forutsattningar under foreningsstamman och att denna information inte fanns tillganglig nar beslutet om ansvarsfrihet togs.

Preskription [ redigera | redigera wikitext ]

Utifran all fakta som tas upp under dechargemotet borjar en ettarig preskriptionstid att lopa, vilket innebar att man har ett ar pa sig att vacka skadestandskrav. Nar ett ar har fortlopt kan man inte begara skadestand, savida det inte handlar om brott jamlikt Brottsbalken , da galler de preskriptionsreglerna. Man bor uppmarksamma att preskriptionstiden utgar fran nar man upptackte “felet”, sa aven saker som kommer fram efter dechargemotet kan leda till skadestandsansvar.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Force majeure och hogre hand
• Nodratt

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]