Annum
ar det
latinska
uttrycket for
ar
, som framst anvands for att beteckna
tidsenheten
, och da med bokstaven
a
.
Systemet
Unified Code for Units of Measure
[
1
]
skiljer pa olika definitioner av ett ar pa foljande satt:
- a
t
= a_t = 365,24219
dygn
for betydelsen
tropiskt ar
- a
j
= a_j = 365,25 dygn for betydelsen
Julianskt ar
- a
g
= a_g = 365,2425 dygn for betydelsen
Gregorianskt ar
- a
= 1 a
j
ar (utan ytterligare specifikation)
- ka ? kiloannum ar tusen (10
3
) ar, ett
millennium
, och anvands inom
geografi
,
geologi
och
paleontologi
.
Grottmanniskors
alder, de senaste
istiderna
mm.
- Ma ? megaannum ar en miljon (10
6
) ar och brukas inom
astronomi
,
geologi
och
paleontologi
. Exempel:
Tyrannosaurus rex
levde for 67-65 Ma sedan, ett
galaktiskt ar
ar pa 225 Ma.
- Ga ? gigaannum ar en miljard (10
9
) ar och forekommer inom
kosmologi
och
geologi
. Exempelvis:
Big Bang
: 13,7 Ga,
Jordens
skapelse: 4,57 Ga.
- Ta ? teraannum ar en biljon (10
12
) ar.
Roda dvargstjarnor
forvantas lysa i cirka 1 Ta.
- Pa ? petaannum ar en biljard (10
15
) ar. Vissa
radioaktiva
isotopers
halveringstider som
tantal
-180m ar pa 1 Pa.
- Ea ? exaannum ar en triljon (10
18
) ar. Vissa radioaktiva isotopers halveringstider som
wolfram
-180 ar pa 1,8 Ea.