Annatto
Fron fran Bixa Orellana
E-nummer	E160b
Sort	Livsmedelsfargamnen
Anvandning	Ost, smor

Annatto , roucou , orlean eller orleana ar ett derivat fran annattotradet i slaktet Bixa , som huvudsakligen vaxer i Amerikas tropiska regioner och som anvands for att producera fargamnen och smaktillsats. Doften har beskrivits som "latt pepprig med en gnutta muskotnot " och smaken som "ganska sot och pepprig". ^{[ 2 ]} .

Annatton produceras fran det rodaktiga fruktkott som omger frona hos achiotebusken ( Bixa orellana ). Det anvands i manga ostar , till exempel cheddar , red leicester och brie och aven i livsmedel som margarin , smor , ris , rokt fisk och pulver till till exempel pudding.

Annatto ar vanligt forekommande i det latinamerikanska och karibiska koket som bade krydda och fargamne. Urinvanare i Central- och Sydamerika anvander frona for att tillverka kroppsbemalningar och lappstift . Av den anledningen kallas tradet ibland for lappstiftstrad . ^{[ 3 ] [ 4 ]}

Achiote harstammar fran Sydamerika och har spridits och blivit mer populart i manga delar av Asien . De hjartformade frukterna ar bruna eller rodbruna nar de ar mogna och ar tackta med korta, strava harstran. Nar de ar fullt mogna, delar sig frukten och visar de manga morkroda frona. Frukten sjalv ar inte atbar utan det ar det orangeroda fruktkottet som tacker frona som anvands som fargamne, och kan liknas vid gurkmeja . Fargamnet tillreds genom att vispa frona i vatten.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Annatto har lange anvants av karibiska och sydamerikanska ursprungsbefolkningens kulturer. Den tros harstamma fran Brasilien ^{[ 5 ]} men anvandes antagligen forst inte som fargamne i maten utan till kroppsbemalningar , for att skydda sig mot djavulen och for att stota bort insekter. ^{[ 6 ] [ 7 ]} . De antika aztekerna kallade det achiotl och anvandes under 1500-talet som black att skriva med. ^{[ 8 ]} .

Anvandningsomraden [ redigera | redigera wikitext ]

Pa Jamaica har annatton anvants i arhundraden bade som fargamne, kroppsbemalning, medicin mot halsbranna och magstress, solskyddsmedel och insektsborttagare. ^{[ 9 ]} I Venezuela anvands annatto, eller onoto som det kallas pa vissa stallen ^{[ 10 ]} i tillverkningen av hallaca , perico och andra traditionella ratter. I Brasilien kallas bade produkten och tradet urucum , aven om produkten kan kallas colorau ocksa. ^{[ 11 ]} Pa de karibiska oarna kallas bade frukten och tradet achiote eller bija . Pa Filippinerna kallas det atsuete ^{[ 10 ] [ 12 ]} och anvands som fargamne i vissa traditionella matratter. ^{[ 12 ]}

Annatto ar en av huvudingredienserna i den populara kryddblandningen sazon som gors av det populara latinamerikanska matforetaget Goya Foods . ^{[ 13 ]} .

Anvandning som fargamne [ redigera | redigera wikitext ]

Annattofroet innehaller runt 5 % pigment, som bestar av 70-80 % bixin, som ar en apokarotenoid och ett fargamne. ^{[ 1 ]} . Som en tillsats har annatto e-numret E160b. Den fettlosliga delen av det grova extraktet kallas bixin och den vattenlosliga delen kallas norbixin . Bada har samma e-nummer som annatto. I USA ar annattoextraktet listat som en livsmedelstillsats befriad fran attester. ^{[ 14 ]} och anses ofta vara en naturlig farg. Den gulorange fargen tillverkas av bixin och norbixin ihopblandat, som ar klassificerat som xantofyll som ar en slags karotenoid . De har till skillnad fran betakaroten inte ratt kemisk struktur for att klassas som Vitamin A -mediciner. ^{[ 15 ]} Ju mer norbixin det ar i fargen, desto gulare blir resultatet. Ju mer bixin det ar i fargen, desto rodare blir fargen. Om man inte anvander en version som ar saker mot syra far den en rosa nyans vid lagt pH -varde.

En rod farg utvunnen ur fargamnet kallas orleana, en gul farg orellin (eller orcellin ^{[ 16 ]} ). ^{[ 17 ]} Fargamnet har aven anvants for textilfargning, framfor allt for gula nyanser pa ull. ^{[ 18 ]} , ^{[ 19 ]}

Allergen [ redigera | redigera wikitext ]

Annatto har kopplats till manga fall av matrelaterade allergier och ar det enda naturliga fargamne som tros orsaka lika manga allergiska reaktioner som artificiella fargamnen. ^{[ 20 ]} Da det ar ett naturligt fargamne, anvander foretag annatto for att kunna marknadsfora sina produkter som "naturliga" eller "inga artificiella farger". Trots att det ror sig om "naturlig produkt" har anvandningen av bekampningsmedel vid odlingen lett till viss forsiktighet inom europeisk livsmedelsindustri.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• The Herb Book, John Lust (Bantam Books, New York, USA, 1984)
• Cooking With Spices, Carolyn Heal & Michael Allsop (David & Charles, Vermont, USA 1983)
• The Book of Spices, F. Rosengarten Jr. (Livingston Publishing Co. , Penn., USA, 1969)
• FAO: Major Colourants and Dyestuffs Entering International Trade, Annatto Seed and Its Extracts