Anilin
Systematiskt namn	Fenylamin
Ovriga namn	Aminobensen
Kemisk formel	C 6 H 5 NH 2
Molmassa	93,1265 g/mol
Utseende	Farglos vatska
CAS-nummer	62-53-3
SMILES	Nc1ccccc1
Egenskaper
Densitet	1,0297 g/cm³
Loslighet ( vatten )	35 g/l (20 °C)
Smaltpunkt	-6,3 °C
Kokpunkt	184,13 °C
Faror
Huvudfara	Giftig Miljofarlig
NFPA 704	2 3 0
LD 50	871 mg/kg
SI-enheter & STP anvands om ej annat angivits

Anilin ar en kemisk forening med formeln C ₆ H ₅ NH ₂ . Amnet ar en farglos, mycket giftig och illaluktande olja .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Anilin framstalldes forsta gangen av den tyske kemisten Otto Unverdorben ar 1826 genom destillering av naturligt indigo . Ar 1834 lyckades Friedlieb Ferdinand Runge utvinna "kyanol" eller "blaolja" ur stenkolstjara . Aven Nikolaj Zinin lyckades 1842 framstalla amnet "benzidam" ur nitrobenzol, och Carl Julius Fritzsche gav 1841 amnet, som han liksom Unverdorben lyckats framstalla ur indigo namnet anilin efter det portugisiska namnet for indigo, "anil". 1843 kunde O.L. Erdmann och August Wilhelm von Hofmann visa att det rorde sig om samma amne, och gav det det gemensamma namnet anilin. ^{[ 1 ]}

Att kunna framstalla storre mangder till lagre kostnad var dock det stora problemet. Det var forst sedan Mansfield 1847 funnit en metod att fabriksmassigt framstalla benzol av stenkolstjara, som amnet blev tillgangligt i storre mangder. August Wilhelm von Hofmann hade 1849 lange studerat indigodestillaten, och fran 1849 aven ammoniaken och dess derivat , och darmed 1855 slutligen lyckades faststalla att det var samma amne i samtliga fall. ^{[ 1 ]}

Aret efterat (1856) framstallde von Hofmanns student William Perkin fargamnet mauvein av anilin, och 1858 angav von Hofmann en metod for att praktiskt kunna framstalla anilinrott. 1861 upptacktes anilinblatt, och darpa anilinviolett och anilingront, som von Hofmann visade vara derivat av anilinrott. Fran 1870 kom en mangd anilinfarger . ^{[ 1 ]}

Framstallning [ redigera | redigera wikitext ]

Anilin framstalls huvudsakligen av bensen (C ₆ H ₆ ) i en tvastegsprocess dar bensen forst nitreras till nitrobensen (C ₆ H ₅ NO ₂ ) av salpetersyra (HNO ₃ ) med svavelsyra (H ₂ SO ₄ ) som katalysator . Darefter hydrogeneras nitrobensen med vatgas till anilin med nickel eller tenn som katalysator.

Anvandning [ redigera | redigera wikitext ]

Fargamnen [ redigera | redigera wikitext ]

Anilin och dess derivat ar vanliga fargamnen . Ren anilin ar farglos, men vid kontakt med syror , baser , luft eller andra oxidationsmedel oxiderar den, varvid fargen framtrader. Varianter, som kan bildas ar 1,2-bensokinon (rod), azobensen (brandgul), 1,4-bensokinon (gul) och kloranil (grongul).

Den farg som mest forknippas med anilin ar den kraftigt violetta fargen av mauvein .

Lakemedel [ redigera | redigera wikitext ]

Anilin anvands ocksa for att framstalla olika lakemedel , framfor allt paracetamol .

Diverse egenskaper [ redigera | redigera wikitext ]

• Flampunkt 70° C
• Sjalvantandning vid 615° C
• Brytningsindex 1,5863 vid 20° C
• Permittivitet 6,89 vid 20° C
• Ytspanning

• Viskositet

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Fenylhydrazin
• Nitrobensen
• Anilinfargamnen
• Anilinpenna
• Parafenylendiamin

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]