Cesar Cui
Angelo
(
Анджело
pa
kyrilliska
;
And?elo
i
translitteration
) ar en
opera
i fyra akter med musik av
Cesar Cui
, komponerad 1871-1875, med
libretto
av
Viktor Burenin
byggd pa
Victor Hugos
prosapjas
Angelo, tyrann i Padua
. Samma pjas play utgjorde basen for
Saverio Mercadantes
Il giuramento
fran 1837,
Amilcare Ponchiellis
La Gioconda
, som hade premiar samma ar som Cuis opera (1876), samt
Alfred Bruneaus
Angelo, tyran de Padoue
fran 1928.
Angelo
hade premiar den 1 februari 1876 i
Sankt Petersburg
pa
Mariinskijteatern
. Dirigent var
Eduard Napravnik
. Uppenbarligen overlevde den inte sasongen ut och togs bort fran repertoaren.
En nyuppsattning iscensattes 25 ar senare 1901 pa
Bolsjojteatern
i Moskva med
Fjodor Sjaljapin
i rollen som Galeofa. Mariinskijteatern satte upp
Angelo
pa nytt 1910.
- Angelo Malipieri,
podesta
:
bas
- Catarina Bragadini:
sopran
- Tisbe:
mezzosopran
- Rodolfo:
tenor
- Anafesta Galeofa, Tisbes faktotum, Angelos spion:
bas
- Ascanio Strozzi:
bas
- Dafne:
mezzosoprano
- 1:e polis:
baryton
- 2:e polis:
bas
- Fra Paolo:
tenor
- Peppo:
tenor
- En tjanare:
talroll
Plats:
Padua
Tid: 1549
I Tisbes upplysta tradgard underhaller de maskerade gasterna sig sjalva. Efter festen beklagar sig Rodolfo och hans kumpaner over Angelo. Galeofa vet vem Rodolfo ar och han vill hjalpa honom att traffa Catarina som han alskar.
Tisbe gor entre. Hon ar foralskad i Rodolfo och skulle doda varje rival. Men han alskar Catarina. Galeofa kommer ater och ger Tisbe en dodsdryck och en somndryck. Han berattar att Rodolfo kommer att mota en annan kvinna samma natt.
Angelo anlander till tonerna av en
barkaroll
. For att spa pa hans svartsjuka mot Galeofa berattar Tisbe hon om hur hennes moder raddades fran doden nar Tisbe var en liten flicka. Dottern till en venetiansk adelsman hade bett for Tisbes moder och moder gav flickan ett krucifix. Tisbe har sedan dess letat efter denna person.
I sitt sovrum vantar Catarina pa Rodolfo. Catarina hor honom utanfor och de forenas. Efterat vacks de av ett ljud utanfor och Rodolfo gommer sig. Det ar Tisbe. Hon vet inte vem Catarinas alskare ar och ber Angelo beratta vem han ar. Medan Catarina ber framfor krucifixet noterar Tisbe att det ar samma som modern en gang hade.
Nar Angelo gor entre hittar Tisbe pa en historia om att Angelo ska dodas. Hon lovar Catarina att hon ska fly med Rodolfo.
Utanfor en taverna samlas folk. Amnet med den venetianska tyrannen kommer pa tal och folket overtalas att morda honom. Rodolfo kommer in och berattar att Galeofa har forratt honom. Nar den senare kommer in sarad hopen honom dodligt. Galeofa ger Angelo ett osignerat brev till Catarina fran en ung man varpa han dor.
Tableau 1: i Catarinas rum
Angelo forklarar for prasten hur Catarinas begravning ska arrangeras. De tva gar ut och Tisbe kommer in. Hon misstanker att Rodolfo ar Catarinas alskare. Nar Angelo atervander och visar henne brevet kanner Tisbe igen Rodolfos handstil men latsas som inget. Hon overtalar Angelo att han ska forgifta Catarina.
Angelo sager till Catarina att hon ska skonas endast om hon berattar vem alskaren ar. Catarina upptacker att en yxa ar gomd bakom ett draperi.
Tisbe och Angelo overracker en bagare som Catarina vagrar dricka. Pa Tisbe order dricker hon den slutligen bedyrande sin oskuld. Angelo sager till tjanarna att ta Catarinas kropp till kryptan, men nar han ger sig av mutar Tisbe dem att inte utfora ordern.
Tableau 2: I Tisbes sovrum
Catarina ligger pa en badd. Graven har forseglats. Rodolfo kommer. Han ar overtygad om att Tisbe har forgiftat Catarina och sticker ned Tisbe. Catarina vaknar upp. Tisbe valsignar henne och dor medan begravningsprocessionen passerar utanfor.
- Inledning
- Tisbes berattelse (Akt I)
- Barkaroll (Akt I)
- Rodolfos sang (Akt II)
- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
engelsksprakiga Wikipedia
,
tidigare version
.
- Bernandt, G.B.
Словарь опер впервые поставленных или изданных в дореволюционной России и в СССР, 1736-1959
[
Dictionary of Operas First Performed or Published in Pre-Revolutionary Russia and in the USSR, 1836-1959
] (Москва: Советский композитор, 1962), pp. 21?22.
- Cui, Cesar.
Анджело
: опера в четырех действиях. Фортепианное переложение с пением. [
Angelo
: opera in four acts, piano-vocal score]. St. Petersburg: W. Bessel, 1876.
- Mercy-Argenteau, Comtesse de.
Cesar Cui: esquisse critique
. Paris: Fischbacher, 1888.
- Nazarov, A.F.
Цезарь Антонович Кюи
[
Cezar' Antonovi? Kjui
]. Moskva: Muzyka, 1989.
- Taruskin, Richard.
Opera and Drama in Russia As Preached and Practiced in the 1860s
. New ed. Rochester: University of Rochester Press, 1993.