Den har artikeln behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2021-04) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Angelfiske , ar en typ av vinterfiske dar ett antal angeldon satts ut i isen i syfte att fanga i huvudsak gadda . Angeldonet ar forenklat en rulle lina med en krok, pa vilken smafisk, foretradesvis mort agnas. Nar en gadda ater morten drar den oundvikligen i linan som angeldonets vippa spanner upp, och vippan indikerar napp. Fiskaren rusar diskret fram till halet, och drar upp fisken i linan. Vid tavlingar i angelfiske ar det vanligt att 10 angeldon per person ar tillatet, for sportfiske utan tavlan kan betydligt fler angeldon sattas ut pa en dag.

Halet, eller vaken i isen huggs upp med isbill eller borras upp. Om halet huggs ar det viktigt att den nedre kanten ar jamn, och att halet inte ar koniskt nedat, eftersom fisken da latt fastnar i iskanten nar man drar in den. Isborr finns i varierande dimensioner mellan 90 och 250 mm och i manuella eller motoriserade utforanden. Motoriserade isborr har vanligen dimensionerna 200 mm eller 250 mm. Det ar aven viktigt att halla halet isfritt vid minusgrader, eftersom motstandet i en fastfrusen lina latt skrammer den nappande fisken.

Angeldonet [ redigera | redigera wikitext ]

Angeldonets grund bestar av en pinne som fasts i isen och som ovriga delar monteras pa. Pa pinnen sitter en rulle med lina som kan rulla fritt. Pa linan gors en ogla, som hakas pa vippan. Vippan ar oftast tillverkad av fjaderstal, med en kork eller plastskiva i kontrasterande farg i toppen. Vippans funktion ar att halla agnet pa avsett djup i vattnet, och genom att vinka ett par ganger fram och tillbaka innan den stannar i uppratt lage, indikera napp. Ofta ar donen forsedda med nagon form av extra indikering, till exempel knallkork for att fiskaren aven ska hora om det nappar. Linan ar ofta en stum tvinnad nylonlina, och donet ar ofta laddat med 20-50 meter lina, beroende pa fiskarens smak, och djupet pa hans vanliga fiskevatten. Den krok som traditionellt anvands skiljer sig fran exempelvis metkrokar. Den framre delen av kroken ar rak, och fors under huden pa morten, bakifran och fram. Den bakre delen av kroken ar en bage, sa att morten ska hanga i horisontellt lage i vattnet. Angelfiske utfors aven med trekrok, dar en av krokarna fors genom ryggen pa morten, i narheten av tyngdpunkten, sa att den hanger horisontellt aven i detta fall.

Agn [ redigera | redigera wikitext ]

Till angelfiske kan ett stort urval av bade levande och doda betesfiskar anvandas. Det vanligaste agnet som i huvudsak anvands ar mort , men det ar aven vanligt att anvanda abborrar eller doda betesfiskar som sill och makrill .