Andrej Bogoljubskij
Fodd	1111 (cirka) [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ] Rostov
Dod	29 juni 1174 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ] Bogoljubskijklostret
Begravd	Marie himmelsfardskatedralen, Vladimir
Medborgare i	Vladimir-Suzdal , furstendomet Rjazan, fustendomet Dorogobuz och furstendomet Vysjgorod
Sysselsattning	Regent
Maka	Ultia Kuchko [ 4 ]
Barn	Mstislav Andreyevich Izyaslav Andreevich (f. 1148) [ 5 ] [ 6 ] Ro?cisława Andrzejowna (f. 1150) Gleb Vladimirskiy (f. 1155) Yury Bogolyubsky (f. 1160)
Foraldrar	Jurij Dolgorukij [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Slaktingar	Mikael I av Kiev (syskon) Gleb av Kiev (syskon) Vsevolod III av Kiev (syskon)
Redigera Wikidata

Andrej Jurjevitj Bogoljubskij (ryska: Андре?й Ю?рьевич Боголю?бский) (dod 29 juni 1174) ? furste av Vysjgorod (1149, 1155), Dorogobuzj (1150-1151), Rjazan (1153) och storfurste av Vladimir (1157-1174). Son till Jurij Dolgorukij och polovetskhanens dotter.

Under Andrej Bogoljubskijs ledning fick furstendomet Vladimir-Suzdal en betydande maktstallning, och blev det starkaste furstendomet i Rus, och utgjorde senare karnan i det blivande Ryska riket.

Tillnamnet Bogoljubskij fick han efter borgen Bogoljubovo vid Vladimir, hans forsta residens.

Fodelse och uppvaxt [ redigera | redigera wikitext ]

Enda uppgiften om hans fodelse (omkring ar 1111) finns i Vasilij Tatisjtjevs ”Historia”, skriven 600 ar senare. Hans ungdomsar finns nastan inte omnamnda i kallorna. Ar 1146 jagade han tillsammans med sin aldre bror Rostislav bort Izijaslav Mstislavitjs bundsforvant Rostislav Jaroslavitj fran Rjazan, varvid denne flydde till polovtserna. Ar 1149, efter att Jurij Dolgorukij hade intagit Kiev, fick Andrej Vysjgorod av fadern, och deltog i falttaget mot Iziaslav Mstislavitj i Volynien och uppvisade beundransvart hjaltemod vid stormningen av Lutsk , dar Iziaslavs bror Vladimir satt belagrad. Darefter innehade Andrej for en tid Dorogobuzj i Volynien. Ar 1153 fick Andrej furstendomet Rjazan, men Rostislav Jaroslavitj, som atervande fran stappen med polovtserna, fordrev honom.

Furste och Storfurste [ redigera | redigera wikitext ]

Efter faderns dod ar 1157 blev Andrej furste av Vladimir, Rostov och Suzdal. Han blev da ”envaldig over hela Suzdal med omnejd” och flyttade huvudstaden till Vladimir.

Under aren 1158-1164 lat han dar bygga en fastning med tva porttorn av vit sten. Idag aterstar endast en av borgens fem yttre portar ? den gyllene porten, som var beslagen med forgylld koppar. Den praktfulla Marie Himmelsfardskatedralen eller Uspenskijkatedralen byggdes da, liksom andra kyrkor och kloster.

Under samma tid uppfordes det befasta furstepalatset Bogoljubovo, Andrej Bogoljubskijs huvudsakliga residens, som han fick sitt tillnamn efter.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran rysksprakiga Wikipedia , 9 februari 2014 .