Andra bremiska kriget

Andra bremiska kriget
	; Carl Gustaf Wrangel 1652 av David Klocker Ehrenstrahl .
Agde rum	1665?1666
Plats	Bremen
Resultat	Traktaten i Habenhausen
Stridande
Sverige	Bremen
Befalhavare och ledare
Carl Gustaf Wrangel	Gerhard auf dem Keller

Andra bremiska kriget var en konflikt mellan Sverige och den fria riksstaden Bremen som ledde till ett mycket begransat krig 1665?1666. Malet var fa staden Bremen som del av det svenska riket ? i likhet med landsbygden runt staden ^[
1
] ? vilket dock inte skedde.

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Bade under Kristinas och Karl X:s regeringar hade konflikter uppstatt med den fria riksstaden Bremen, vars stallning i forhallande till svenska kronan varit oklar alltsedan westfaliska freden eftersom Sverige aldrig velat formligen erkanna stadens sjalvstandighet. Nya tvister uppstod under Karl XI:s formyndarregering , och ar 1665 beslutade regeringen att genom kraftatgarder bringa staden till "reson". Beslutet ska sattas i samband med att Sverige da nyss hade ingatt ett vanskapsforbund med England , som samma ar rakade i krig med sin medtavlare Holland ? en stat som Sverige hade ett horn i sidan mot alltsedan Karl X:s danska krig. Holland var emellertid Bremens specielle van och gynnare, och foljaktligen ansags det lampligt att begagna tillfallet nu, da Holland inte kunde komma hansestaden till hjalp. ^[
2
]

Hartill kom ytterligare en politisk synpunkt. Frankrike , som en gang med Sveriges hjalp hade krossat Habsburgska husets overmakt i Europa, borjade nu sjalvt att strava efter overvaldet i Europa. Den franske kungen Ludvig XIV , som vid Jules Mazarins dod 1661 sjalv overtagit regeringen, forberedde ett krig mot Spanien . Aven i ostra Europa sag det ut att dra ihop sig till krig. Den svenska regeringen ansag att man i sa odesdigra tider maste visa Europa att Sverige var rustat att gripa in i varldshandelserna. Annars skulle ju riket riskera sitt anseende som stormakt, och man kunde inte gora sig forhoppningar om nyttiga forbund som tillforsakrade Sverige subsidier . "Nar alla armera [vapnar sig], bor Sverige ej sitta stilla", yttrades det i riksradet . ^[
2
]

I Frankrike framholl den svenska regeringen genom ett sarskilt sandebud , som skickades dit for att soka skaffa subsidier, fordelen av att ha "en sa gammal och trogen van som Sverige" i fast position i Tyskland , redo att vid behov bista sin forne bundsforvant. ^[
2
]

Kriget [ redigera | redigera wikitext ]

Bremens vagran att hylla Karl XI och dess ansprak pa riksomedelbarhet med mera ledde 1665 till en krigsforklaring av Karl XI:s formyndarregering. Svenskarnas mening var dock inte sa mycket att betvinga Bremen som att skaffa sig en forevandning att i Tyskland halla en stridsfardig arme ? som ett lockbete for subsidie-bringande allianser ? under en tidpunkt av diplomatiska forvecklingar. Det intraffade inte heller nagra egentliga sammandrabbningar i detta for den svenska ledningen foga hedrande krig.

Karl Gustav Wrangel anlande med en militar styrka fran Pommern till Bremen och cirka 11 000 man deltog i en blockad av staden. I september samma ar intervenerade hertigdomet Luneburg i tvisten pa Bremens sida. I en osaker situation fick Wrangel information om att en allians ^[
1
] mellan Nederlanderna , Danmark , Brandenburg och Luneburg var i vardande. En luneburgsk arme anlande med 16 000 man och borjade upptrada hotfullt. Brist pa pengar och material och hotet av intervention, fick Wrangel att gora eftergifter i forhandlingarna med Bremen och den 15 november 1666 undertecknades slutligen traktaten i Habenhausen .

Enligt traktaten avstod Bremen till 1700 fran att lata sig representeras pa tyska riksdagen och fran sate och stamma i nedersachsiska kretsen samt att anvanda titeln riksstad i offentliga handlingar, men bibeholl ratten att lyda direkt under den tysk-romerske kejsaren. De befastningar som hade uppforts av svenskarna pa stadens omrade revs ned och Sverige forband sig att avsta fran fientligheter vid mojliga tvister med staden. Vidare skulle Bremen betala skatt till saval Sverige som den tysk-romerske kejsaren.

Utgangen av "kriget" var ett klart nederlag for Sverige, ^[
1
] och tvistefragorna mellan staden och Sverige blev inte losta. Huset Hannover , dit Sverige 1719 avtradde hertigdomet Bremen, erkande 1741 stadens riksomedelbarhet.