Nagra analytiska kemister:
Lavoisier
,
Wilhelm Ostwald
och
Gustav Kirchhoff
Analytisk kemi
en gren inom
kemin
som inriktar sig pa undersokning av prover for att faststalla amnets natur, hur det ar uppbyggt, vad det innehaller och hur mycket av respektive amne det innehaller.
Analytisk kemi kan delas upp i tva typer, kvalitativ respektive kvantitativ.
I analytisk kemi studeras ett amnes bestandsdelar och struktur. Analysen kan vara bade kvalitativ och kvantitativ. I en kvalitativ metod studeras vilka amnen som ingar i ett prov (bade vilka grundamnen som ingar och vilken kemisk struktur som foreligger kan raknas hit). I en kvantitativ analys studeras hur mycket av ett visst amne som ingar i ett prov.
I en
kvalitativ analys
undersoks vilket eller vilka amnen som ett prov innehaller.
I en
kvantitativ analys
undersoks hur mycket av ett visst amne som ett prov innehaller.
Metoder for att folja provets massa.
Metod for att avgora koncentrationen hos en losning.
Metod for att ta reda pa forekomsten av olika joner eller molekyler i ett prov.
Potentiometri
ar en kemisk analysmetod som anvander sig av
jonselektiva elektroder
for att mata den fria
aktiviteten
hos joner i losning. Grundlaggande samband beskrivs av
Nernsts ekvation
. Metoden ar forhallandevis billig.
I
kromatografi
utnyttjar man olika amnens olika
affinitet
till en stationar fas i kombination med deras olika
loslighet
i en vatska (vatskekromatografi) eller olika angtryck (gaskromatografi) for
separation
av dessa amnen. Metoden kan bade anvandas for analys av sma prov och for storskalig separation i industriella kolonner.
Dessa tva metoder ar billiga att genomfora da de inte kraver stora investeringar i apparatur. I sin enklaste form kravs bara en platta/ett papper, losningsmedel samt en burk med lock.
I spektroskopiska metoder anvander man sig av fenomenet att atomer och molekyler absorberar och emitterar stralning av en viss energi da en atom eller molekyl "hoppar" mellan olika energitillstand. I regel kan bade en kvalitativ och en kvantitativ analys utforas efter kallibrering. IR och NMR lampar sig ocksa bra for
strukturbestamning
.
- Atomabsorptionsspektroskopi
(AAS) Anvands framst for att studera overgangar mellan elektronorbitaler.
- Atomemissionsspektroskopi
(AES) Anvands framst for att studera overgangar mellan elektronorbitaler.
- NMR-spektroskopi
(Nuclear magnetic resonance, karnmagnetisk resonansspektroskopi) Studerar overgangar i karnspinn. Valdigt dyr utrustning som kraver bland annat supraledande magneter som kyls med flytande helium.
- Blasrorskemi
(Historiskt kuriosum)
- Infrarod spektroskopi
(IR) Det ar framst vibrations- och rotationsovergangar hos molekyler som ger upphov till overgangar i det infraroda omradet.
- Spektrofotometri
Provlosningen fors in i en kyvett och genomlyses varpa det transmitterade ljuset mats.
Masspektrometri
ar en analysmetod dar molekyler joniseras och sedan separeras efter sin kvot av massa och laddning i ett magnetiskt falt. Det finns en uppsjo av olika metoder for jonisering varav vissa milda metoder later molekylerna vara i sin ursprungliga storlek och andra slar sonder molekylerna i fragment. Det finns ocksa olika metoder for separation och detektion av jonerna.
Det ar vanligt att en masspektrometer anvands som detektionsmetod vid gaskromatografi. Med hjalp av en
intern standard
av isotop-markta amnen kan halten av ett amne bestammas tillrackligt noggrant for att anvandas vid till exempel dopingkontroller.