한국   대만   중국   일본 
American League ? Wikipedia Hoppa till innehallet

American League

Fran Wikipedia
American League
En match i American League i New York 2009.
Sport Baseboll
Lander USA  USA
Kanada  Kanada
Moderorganisation Major League Baseball (MLB)
Ligachef USA Rob Manfred (MLB)
Grundad 28 januari 1901 (123 ar sedan) (som major league)
Forsta sasongen 1901
Fullstandigt namn American League of Professional Baseball Clubs
Forkortning AL
Tidigare namn Western League (1894?1899)
Divisioner 3 (East, Central och West)
Antal klubbar 15
Uppflyttning till Ingen
Nedflyttning till Ingen
Regerande mastare USA Houston Astros (4:e titeln) ( 2022 )
Flest titlar USA New York Yankees (40)
TV-partners USA ESPN , Fox Sports , TBS , MLB Network , Youtube [ 1 ]
Kanada Sportsnet , RDS , TVA , TSN , MLB Network
Webbplats MLB.com
Major League Baseball 2024

American League ( AL ) ar en av de tva basebolligor som utgor Major League Baseball (MLB). Den andra ligan ar National League (NL).

American League bestar sedan 2013 av 15 klubbar som ar indelade i tre divisioner med fem klubbar i varje: East, Central och West Division. Den senaste forandringen skedde 2013, da Houston Astros flyttade till American League fran National League. [ 2 ]

Sedan 2022 ar slutspelsformatet sadant att de tre divisionssegrarna och de tre basta ovriga klubbarna (sa kallade wild cards ) gar till slutspel. I forsta omgangen, American League Wild Card Series eller ALWC, mots den samsta divisionssegraren och den samsta wild card -klubben i en matchserie och de andra tva wild card -klubbarna i en annan. Denna omgang spelas i bast av tre matcher dar den hogst seedade klubben har hemmaplan i alla matcherna. Vinnaren av den forstnamnda matchserien far darefter mota den nast basta divisionssegraren medan vinnaren av den andra matchserien far ta sig an den basta divisionssegraren. Dessa semifinaler kallas ALDS, American League Division Series, och spelas i bast av fem matcher. De bada vinnarna i ALDS mots sedan i en ligafinal som kallas ALCS, American League Championship Series, vilken spelas i bast av sju matcher. Vinnaren av ALCS moter vinnaren av NLCS, National League Championship Series, i World Series . [ 3 ]

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

American League utropade sig som en major league infor sasongen 1901 . Eftersom National League varit enda major league sedan 1892 hade ligan haft en sarstallning inom basebollen. Andra ligor hade samarbetsavtal med klubbarna i National League, men var inte jambordiga ligor utan betecknades som minor leagues . Ban Johnson , president i Western League som da var en minor league, bedomde att det fanns plats for en till liga pa hogsta niva. American League harstammar alltsa fran en minor league vid namn Western League med klubbar fran mellanvastra USA . Infor sasongen 1900 bytte ligan namn till nuvarande American League och tog in nya klubbar fran nagra storre stader. Under sasongen 1900 omfattade ligan foljande atta klubbar: Buffalo Bisons, White Stockings , Cleveland Lake Shores , Detroit Tigers , Indianapolis Hoosiers, Kansas City Blues, Milwaukee Brewers och Minneapolis Millers.

Ligans kontrakt som minor league till National League gick ut i slutet av 1900 och den 28 januari 1901 tillkannagav ledningen for American League att ligan var en ny major league. Ligan etablerade klubbar i Boston ( Boston Americans ) och Philadelphia ( Philadelphia Athletics ), stader dar National League redan hade klubbar. Vidare placerades klubbar i Baltimore ( Baltimore Orioles ) och Washington ( Washington Senators ), stader som lamnats av National League 1900. Sedan borjade klubbarna i American League att locka over spelare fran National League, vilket var forodande for den aldre ligan. National League accepterade inte att American League nu var en jambordig major league, men bade spelare och intakter forsvann ur National League.

Efter tva ars bittra stridigheter slot de bada konkurrerande ligorna fred genom att skriva under ett avtal, en ny version av det sa kallade National Agreement. Dar accepterade konkurrenterna varandra som jamlika major leagues och man lovade bland annat att inte ta spelare fran varandra.

Redan efter forsta sasongen flyttade Milwaukee Brewers till St. Louis , en stad som redan hade en National League-klubb och blev St. Louis Browns . 1903 flyttade aven Baltimore Orioles och blev New York Highlanders . Det innebar att forsta "fredsaret" 1903 hade bada ligorna konkurrerande klubbar i fem stader.

Darefter drojde det till mitten pa 1950-talet innan en klubb flyttade till en ny stad. 1954 bytte St. Louis Browns namn och stad till nuvarande Baltimore Orioles . Aret darpa, 1955, var det dags for Philadelphia Athletics att flytta vasterut och blev Kansas City Athletics . 1961 andrade Washington Senators sin hemvist till St. Paul / Minneapolis -omradet och blev Minnesota Twins . Samma ar expanderade American League till tio klubbar da Los Angeles Angels och en ny klubb vid namn Washington Senators bildades.

1968 flyttade Kansas City Athletics vidare langre vasterut och blev Oakland Athletics . 1969 fick Kansas City en ny klubb nar ligan expanderade igen, Kansas City Royals . Samma ar tillkom Seattle Pilots . American League delades aven upp i tva divisioner, West och East, med sex klubbar i varje. De tva segrarna spelade en final, American League Championship Series (ALCS), dar segraren gick till World Series. Redan efter ett ar gick Seattle Pilots i konkurs varvid klubben koptes upp, flyttades och blev Milwaukee Brewers .

1973 inforde American League designated hitter -regeln, varvid en utespelare fick sla istallet for pitchern . [ 4 ] Detta innebar att ett antal aldre spelare samt defensivt samre spelare fick en storre chans att spela, eftersom denna DH bara ar inne och slar. Denna regel anvands nu over hela varlden forutom i en av proffsligorna i japanska Nippon Professional Baseball (NPB).

1977 utokades American League med Seattle Mariners och kanadensiska Toronto Blue Jays . American League hade da 14 klubbar medan National League fortfarande bestod av tolv klubbar. 1994 delade man upp ligan i tre divisioner, East, Central och West, dar West hade fyra klubbar och de tva andra divisionerna hade fem klubbar. Detta innebar att man fick tre divisionssegrare plus basta tvaa till slutspel. Ligan fick infora en semifinal-omgang, kallad American League Division Series (ALDS), innan ALCS.

1997 borjade ligorna spela sa kallade interleague -matcher for forsta gangen. Det var matcher mot klubbarna i National League i grundserien som raknades in i de ordinarie resultaten och tabellerna. Dessforinnan hade de tva ligornas klubbar bara motts i World Series samt pa forsasongen och aven uppvisningsmatcher under sasongen, dar tva klubbar fran samma stad eller stat mottes. Nu fick dessa matcher en stor uppmarksamhet och man fick spela derbyn mot sina rivaler. I och med omorganisationen 2013 (se nedan) blev man tvungen att spela fler interleague -matcher for att fa det hektiska spelschemat att ga ihop. [ 5 ]

1998 gick Tampa Bay Devil Rays med i ligan. Milwaukee Brewers fick samtidigt ta steget over till National League sa ligan hade fortfarande 14 klubbar.

2012 andrades slutspelsformatet sa att en femte klubb gick till slutspel, vilket innebar annu en omgang i slutspelet, American League Wild Card Game (ALWC). [ 6 ] 2013 utokades ligan till 15 klubbar nar Houston Astros flyttades over fran National League. Astros placerades i West Division, vilket innebar att alla tre divisionerna fick lika manga klubbar (fem). [ 2 ]

Pa grund av covid-19-pandemin inleddes inte 2020 ars sasong forran i slutet av juli, nastan fyra manader senare an normalt, och sasongen forkortades fran 162 till 60 matcher. [ 7 ] En mangd tillfalliga regelandringar infordes, bland annat att aven National League skulle anvanda sig av designated hitter-regeln. [ 8 ]

Infor 2022 ars sasong infordes till slut designated hitter-regeln permanent aven i National League. Samtidigt infordes det nuvarande slutspelsformatet. Sasongen forsenades en vecka pa grund av att ligan och spelarfacket inte i tid kunde komma overens om dessa och andra forandringar i det nya kollektivavtalet . [ 9 ]

American League kallas ibland for Junior Circuit eftersom ligan ar 25 ar yngre an National League. Sedan 1903 har segraren i American League mott segraren i National League i World Series, forutom tva ganger da finalspelet stallts in. Till och med 2022 har American League vunnit 67 ganger mot 51 for National League. American League-klubben New York Yankees har hela 27 segrar. [ 10 ]

Ursprungliga klubbar [ redigera | redigera wikitext ]

Nuvarande klubbar [ redigera | redigera wikitext ]

Klubbarnas placering:
   American League East Division
   American League Central Division
   American League West Division

East Division [ redigera | redigera wikitext ]

Central Division [ redigera | redigera wikitext ]

West Division [ redigera | redigera wikitext ]

Mastare [ redigera | redigera wikitext ]

Under ligans forsta 68 sasonger, 1901?1968, forekom inga divisioner och inget slutspel utan den klubb som vann grundserien var ligamastare. Sedan 1969, da ligan for forsta gangen delades in i divisioner, utses ligamastare genom ett slutspel.

Kronologiskt [ redigera | redigera wikitext ]

I listan nedan star antalet ligatitlar inom parentes (om fler an en) och ar de klubbar markerade med fet stil som aven vann World Series samma sasong (sedan 1903 forutom 1904 och 1994). [ 10 ]

  1. ^ Sasongen avbrots pa grund av en spelarstrejk .

Per klubb [ redigera | redigera wikitext ]

I tabellen nedan anges endast klubbarnas nuvarande namn. Av dagens 15 klubbar ar det bara Seattle Mariners som aldrig vunnit ligan.

Nr Klubb Antal Ar
1 New York Yankees 40 1921, 1922, 1923, 1926, 1927, 1928, 1932, 1936, 1937, 1938, 1939, 1941, 1942, 1943, 1947, 1949, 1950, 1951, 1952, 1953, 1955, 1956, 1957, 1958, 1960, 1961, 1962, 1963, 1964, 1976, 1977, 1978, 1981, 1996, 1998, 1999, 2000, 2001, 2003, 2009
2 Oakland Athletics 15 1902, 1905, 1910, 1911, 1913, 1914, 1929, 1930, 1931, 1972, 1973, 1974, 1988, 1989, 1990
3 Boston Red Sox 14 1903, 1904, 1912, 1915, 1916, 1918, 1946, 1967, 1975, 1986, 2004, 2007, 2013, 2018
4 Detroit Tigers 11 1907, 1908, 1909, 1934, 1935, 1940, 1945, 1968, 1984, 2006, 2012
5 Baltimore Orioles 7 1944, 1966, 1969, 1970, 1971, 1979, 1983
6 Chicago White Sox 6 1901, 1906, 1917, 1919, 1959, 2005
Cleveland Guardians 6 1920, 1948, 1954, 1995, 1997, 2016
Minnesota Twins 6 1924, 1925, 1933, 1965, 1987, 1991
9 Houston Astros [ a ] 4 2017, 2019, 2021, 2022
Kansas City Royals 4 1980, 1985, 2014, 2015
11 Tampa Bay Rays 2 2008, 2020
Texas Rangers 2 2010, 2011
Toronto Blue Jays 2 1992, 1993
14 Los Angeles Angels 1 2002
Milwaukee Brewers [ b ] 1 1982
  1. ^ Houston Astros har aven vunnit National League en gang.
  2. ^ Milwaukee Brewers spelar numera i National League.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ ”National Broadcast Schedule” (pa engelska). Major League Baseball . http://mlb.mlb.com/mlb/official_info/broadcasts/national.jsp . Last 16 februari 2021 .  
  2. ^ [ a b ] Bloom, Barry M. (17 november 2011). ”Astros sale to Crane, move to AL approved” (pa engelska). Major League Baseball . Arkiverad fran originalet den 19 november 2011 . https://web.archive.org/web/20111119171759/http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20111117&content_id=25992120&vkey=news_mlb&c_id=mlb . Last 18 november 2011 .  
  3. ^ Castrovince, Anthony (10 augusti 2022). ”New MLB postseason format, explained” (pa engelska). Major League Baseball. Arkiverad fran originalet den 10 augusti 2022 . https://web.archive.org/web/20220810210626/https://www.mlb.com/news/mlb-playoff-format-faq . Last 10 augusti 2022 .  
  4. ^ ”Jan 11, 1973: American League adopts designated hitter rule” (pa engelska). History . Arkiverad fran originalet den 29 juni 2019 . https://web.archive.org/web/20190629122908/http://www.history.com/this-day-in-history/american-league-adopts-designated-hitter-rule . Last 7 juni 2012 .  
  5. ^ McCalvy, Adam (17 november 2011). ”Astros' move means year-round Interleague” (pa engelska). Major League Baseball . Arkiverad fran originalet den 19 november 2011 . https://web.archive.org/web/20111119224827/http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20111117&content_id=25994986&vkey=news_mlb&c_id=mlb . Last 18 november 2011 .  
  6. ^ Bloom, Barry M. (2 mars 2012). ”Addition of Wild Card berths finalized for 2012” (pa engelska). Major League Baseball . Arkiverad fran originalet den 2 mars 2012 . https://web.archive.org/web/20120302201339/http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20120229&content_id=26927024&vkey=news_mlb&c_id=mlb . Last 3 mars 2012 .  
  7. ^ Major League Baseball (23 juni 2020). ” MLB announces 2020 regular season ” (pa engelska). Pressmeddelande . Last 24 juli 2020. Arkiverad fran originalet den 28 juni 2020.
  8. ^ Feinsand, Mark (6 juli 2020). ”Play Ball: MLB announces 2020 regular season” (pa engelska). Major League Baseball . Arkiverad fran originalet den 23 juli 2020 . https://web.archive.org/web/20200723055403/https://www.mlb.com/news/mlb-announces-2020-regular-season . Last 24 juli 2020 .  
  9. ^ Castrovince, Anthony (10 mars 2022). ”Everything you need to know about '22 season” (pa engelska). Major League Baseball . Arkiverad fran originalet den 11 mars 2022 . https://web.archive.org/web/20220311094951/https://www.mlb.com/news/mlb-2022-season-faq . Last 11 mars 2022 .  
  10. ^ [ a b ] ”Postseason History: World Series” (pa engelska). Major League Baseball . https://www.mlb.com/postseason/history/world-series . Last 16 november 2022 .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]