Alsaceviner

Alsaceviner ar viner fran Alsace i Frankrike mellan staderna Strasbourg och Mulhouse . I omradet produceras framforallt vita viner (90%), men aven roda viner pa druvan Pinot noir forekommer. Storsta skillnaden mellan alsaceviner och dess tyska grannar pa andra sidan Rhen , ar att alsacevinerna traditionellt far jasa ut helt och darmed saknar restsotma. De ar oftast ocksa kraftigare. En ny trend ar att en viss restsotma ar vanlig aven i rieslingviner.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Alsace som vinregion grundlaggs pa 700-talet, men det var under kung Ludvig XIV och i sviterna av 30-ariga kriget som vinodlingen tog fart i slutet av 1600-talet. ^[
1
] Nar Alsace blev tyskt efter fransk-tyska kriget 1870-71 hade omradet 65 000 hektar vinodlingar. Resten av 1800-talet innebar en kamp mot de amerikanska sjukdomarna Vinmjoldagg och Vinbladmogel ( Vinlusen anlande inte till Alsace forran 1904). Det innebar att nastan alla gamla stockar dog och en hel del amerikanska hybrider planterades. Nar Alsace ater blev franskt 1918 borjade hyriderna rivas upp och kvalitetsviner var ater ledstjarnan. Idag ar 16 000 hektar planterat. ^[
2
]

Indelning [ redigera | redigera wikitext ]

Omradet indelas i Bas-Rhin i norr och Haut-Rhin i soder. I Haut-Rhin ligger de mer kanda vingardarna.

Druvor [ redigera | redigera wikitext ]

Liksom for bourgogneviner ar vinerna i Alsace nastan alltid endruvsviner. Undantagen ar Edelzwicker och Gentil som ar gjort pa en blandning av druvsorter. Den framsta druvan ar Riesling som kan ge viner av mycket hog kvalitet som kannetecknas av sin citrus-, honung- och petroleumdoft, speciellt i lagrade viner. En annan druva som forknippas med Alsace ar Gewurztraminer (i Alsace stavad Gewurztraminer). Den ger viner med parfymerad och kryddig doft. Det forekommer fler valkanda druvor och Alsace har total 16 000 hektar planterat.

Druvor per hektar (ha): ^[
2
]

Riesling 3 400 ha
Pinot blanc / auxerrois 3 200 ha
Gewurztraminer 3000 ha

Pinot gris 2400 ha (fram till 2005 kallad Tokay-Pinot Gris )
Pinot noir 1 800 ha
Silvaner 1000 ha
Muscat a petit grains
Muscat ottonel
Chasselas
Pinot noir

Pinot Blanc ar inte bara namnet pa en druva utan aven tillaten beteckning for vitt vin fran nagon/nagra av druvorna Pinot Blanc, Auxerrois , Pinot Gris samt Pinot Noir.

De mindre kanda druvorna som har lang historia i Alsace ar:

Dessa druvor kan ge fornamliga viner i handerna pa hangivna odlare och bor inte negligeras.

Klassning [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns tre ursprungsbeteckningar for Alsaceviner; AOP Alsace (70%), AOP Alsace Grand Cru (51 gardar) samt AOP Cremant d'Alsace (25%). ^[
2
] Den totala odlingsarealen ar 15 230 ha som fordelas pa 119 byar.

For varje kategori finns faststallda regler om beskarningsmetod, maximal avkastning samt lagsta tillatna mognadsgrad (sockerhalt) vid skord. For AOC Alsace och AOC Cremant d'Alsace tillats minst 80 hl/ha, medan produktionen av viner som skall klassas som AOP Grand Cru normalt ar begransad till 55 hl/ha.

Sockerhalten ar ett grovt matt pa mognadsgraden. Som exempel pa reglering kan namnas att druvor for AOP Alsace Riesling skall ha en sockerhalt pa 144 gram/liter, motsvarande 8,5 % potentiell alkoholhalt. Motsvarande siffra for AOP Alsace Riesling Grand Cru ar 185 gram/liter, eller 11 % potentiell alkohol.

For sota viner finns tva sarskilda beteckningar:

Vendange tardive: vilket betyder "sen skord", motsvarande det tyska Spatlese .
Selection de grains nobles: Sen skord pa utvalda adelrotade druvor. Detta vin gors inte varje ar och nar det gors blir det i sma kvantiteter. Detta vin mostvarar Sauternes och Tokajer .

Dessa tva kategorier far enbart goras av Riesling, Gewurztraminer, Muscat och Pinot Gris under strikt kontroll av INAO . ^[
3
]

AOP Alsace Grand-Cru [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns 51 vingardar i Alsace vars viner far saljas under beteckningen Grand Cru. De forsta 25 lagena fick sina rattigheter 1983, och ytterligare 25 tillfordes 1990. 2006 fick aven Kaefferkopf (Ammerschwihr) status som Grand Cru.

For att fa ha beteckningen AOP Alsace Grand-Cru pa etiketten maste vinet komma uteslutande fran druvor fran de av INAO godkanda vingardarna i Alsace och vara godkanda av en expertpanel. Endast fyra druvor ar godkanda for AOP-klassningen: Riesling, Gewurztraminer, Muscat och Pinot Gris. Dessutom stalls krav pa lagsta alkoholhalt vilken ar hogre an vanliga Alsaceviner. Etiketten maste visa vilken av de fyra tillatna sorterna som anvands, argangen och namnet pa vingarden.

Totalt omfattar Alsace Grand Cru 12 % av arealen, men endast 4 % av produktionen. Orsaken till denna diskrepans ar att avkastningen ar betydligt lagre pa Grand crumark, att en ansenlig del av arealen ar planterad med icke tillatna druvor, samt att en viss del av vinerna klassas ned av odlarna for att saljas som vanlig AOC Alsace.

Fran 2005 har nagra vingardar fatt sarskilda regler. Fran vingarden Zotzenberg i Mittelbergheim far produceras Grand Cru Sylvaner (men ej Muscat), medan man fran Altenberg de Bergheim far gora Grand cruviner fran en reglerad blandning av de fyra adla druvorna.

Varje Grand Cru har en unik terroirkaraktar beroende pa jordart och bergart, mikroklimat, exponering samt odlingstradition.

Klassificeringen av vingardarna innefattar ingen inbordes rangordning, men till de mest fornama raknas, fran norr till soder, Kastelberg (Andlau), Altenberg (Bergheim), Geisberg (Ribeauville), Rosacker (Hunawihr), Schoenenbourg (Riquewihr), Furstentum (Kientzheim), Schlossberg (Kientzheim/Kaysersberg), Pfersigberg (Eguisheim), Zinnkoepfle (Westhalten/Soulzmatt) och Rangen (Thann).

AOP Cremant d'Alsace [ redigera | redigera wikitext ]

Denna beteckning har Alsace mousserande viner. Vid sidan av Champagne ar Alsace Frankrikes ledande tillverkare av denna typ av vin. Vinerna ar i vanligen gjorda pa Pinot Blanc, men aven Auxerrois, Pinot Gris, Pinot Noir, Riesling och Chardonnay forekommer.