Allmanbildning avser en bred kannedom om allmangiltiga amnen i motsats till fackkunskap ; ibland omfattar begreppet aven ett moget omdome och medvetenhet om granserna for den egna kunskapen . ^{[ 1 ]} Att vara allmanbildad innebar att ha goda kunskaper i olika viktiga amnen, ofta med en viss tonvikt pa humaniora . ^{[ 2 ]} Ofta anses det, att allmanbildning omfattar den kunskap om varlden som "alla borde kanna till". ^{[ 3 ]}

Termen allmanbildning kommer fran tyskans Allgemeinbildung . Begreppet encyklopedi, som ar hamtat fran gammalgrekiska rotter, har ocksa en motsvarande betydelse och visar syftet med omfattande uppslagsverk . Pa engelska finns ingen exakt motsvarighet till ordet, men begreppen erudition , general knowledge och cultural literacy kan ses som ungefarliga motsvarigheter. Ocksa begreppet Liberal education som ar en utbildningsform vid vissa amerikanska universitet motsvarar detta begrepp.

Den allra mest grundlaggande allmanbildningen kallas notorisk kunskap och ar uppgifter som inte brukar anses behova bevisas.

Trivia eller Pompekunskap kan i nagon mening ses som motsatsen till allmanbildning, da det handlar om detaljkunskaper i kuriosa som kan vara roligt att kanna till men samtidigt onodigt att veta. A andra sidan ligger ibland kuriosakunskaper och allmanbildning sa nara varandra att de sammanfaller och det kan vara svart att bestamt saga att en uppgift faller inom den ena eller den andra kategorin. Den som har latt for att skaffa sig detaljkunskaper uppnar ofta dessutom en hog allmanbildningsniva, och tvartom.

Till allmanbildning kan aven tillhora kunskaper som anses vara saker alla bor kunna, till exempel lasa och skriva.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]