Aleksandr Alechin
Fodd	31 oktober 1892 [ 1 ] Moskva [ 2 ]
Dod	24 mars 1946 [ 1 ] [ 3 ] [ 4 ]  (53 ar) Estoril [ 5 ] , Portugal
Begravd	Montparnassekyrkogarden
Medborgare i	Frankrike [ 6 ] , Kejsardomet Ryssland , Sovjetunionen och Ryska SFSR
Utbildad vid	Sankt Petersburgs universitet Universitetet i Paris Kejserliga juridiska skolan
Sysselsattning	Schackspelare , jurist , forfattare , schackteoretiker, oversattare
Arbetsgivare	Sankt Petersburgs universitet
Maka	Grace Alekhine
Foraldrar	Alexander Alekhin Anisija Ivanovna Prokhorova
Utmarkelser
Varldsmastare i schack Varldsmastare i schack Sankt Stanislausorden, tredje klass med svard och krans
Redigera Wikidata

Aleksandr Aleksandrovitj Alechin ( ryska : Александр Александрович Алехин ), fodd 31 oktober (19 oktober enl. g.s. ) 1892 i Moskva , Kejsardomet Ryssland , dod 24 mars 1946 i Estoril , Portugal ^{[ 7 ]} , var en rysk schackspelare och den fjarde officielle varldsmastaren i schack . ^{[ 8 ]} I Frankrike och i engelsktalande lander anvands den franska transkriberingen Alekhine .

Asteroiden 1909 Alekhin ar uppkallad efter honom. ^{[ 9 ]}

Schackkarriar [ redigera | redigera wikitext ]

Alechin larde sig spela schack av sin bror vid nio ars alder och gjorde mycket snabba framsteg. Han kom fran en hogt uppsatt familj i Ryssland (fadern var av adlig harkomst och medlem av landets duma , modern var dotter till en framstaende industriledare), och hade mojlighet att agna mycket tid at att studera schack. Genom goda resultat i olika turneringar i Moskva och utomlands (bl.a. i Stockholm 1912 ), bereddes han mojlighet att delta i den starka turneringen i Sankt Petersburg 1914 . Alechin blev dar ovantat trea, efter davarande varldsmastaren Emanuel Lasker och den blivande Jose Raoul Capablanca .

Efter nagra turbulenta ar i Europa kring forsta varldskriget atervande Alechin till Ryssland som da hade blivit Sovjetunionen , dar han efter att forst ha suttit fangslad i Odessa , misstankt for spioneri, frislapptes och vann det sovjetiska masterskapet i schack 1920 . Arelystnad och dalig ekonomisk stallning drev honom till att emigrera 1921 , forst till Berlin och sedan till Paris . Han atervande aldrig.

Genom att han hade funnit finansiarer som kunde garantera en prissumma fick han mojlighet att spela en match mot Capablanca om varldsmastartiteln i Buenos Aires 1927 . Alechin var kraftigt nederlagstippad, men det var inte allmant kant att han hade agnat de foregaende aren till att studera sin motstandare in i minsta detalj. Det visade sig att han var battre forberedd an sin motstandare, inte minst pa speloppningarnas omrade. Matchen blev hard, men efter 34 partier hade Alechin lyckats vinna de sex partier som kravdes for att erhalla titeln.

Han gav aldrig Capablanca chansen till en returmatch, trots att denne under lang tid allmant betraktades som den framste utmanaren. Alechin spelade istallet tva titelmatcher mot Jefim Bogoljubov , 1929 och 1935. Bogoljubov var visserligen en duktig spelare som tillhorde de tio basta i varlden, men Alechin besegrade honom bada gangerna overtygande med siffrorna 15,5-9,5 respektive 15,5-10,5. Alechin overtygade dock i samtida turneringar, som han oftast vann klart aven i de fall da Capablanca deltog. 1935 spelade han en match mot Max Euwe , som han till schackvarldens forvaning forlorade knappt. En orsak kan vara bristande forberedelser och underskattning i kombination med Alechins omattliga alkoholvanor, men man ska ha klart for sig att Euwe var en mycket stark spelare. 1937 spelades en returmatch till vilken Alechin kom synnerligen val forberedd och overtygande vann med siffrorna 15,5-9,5.

Nar andra varldskriget brot ut var Alechin sedan lange bosatt i Frankrike. Efter den tyska invasionen 1941 publicerades artiklar i Alechins namn i tva tidningar i Tyskland och Paris, dar han propagerade for den ariska rasens overlagsenhet i schack. Artiklarna bagatelliserade pa ett ohistoriskt och infamt vis framstaende judiska schackspelare, och det anses idag ovedersagligt att Alechin skrev dem, aven om en del schackvanner forsokt (och forsoker) urskulda honom. Alechin, som var en svuren motstandare till regimen i Sovjetunionen, umgicks garna med diverse nazistkoryfeer, till exempel den schackintresserade Hans Frank , "Polens bodel" kallad och avrattad efter Nurnbergprocessen 1946 .

Nar tyskarnas krigslycka vande bosatte sig Alechin i Spanien och Portugal , de enda lander i Europa dar fascismen beholl sin starka stallning. Han levde mer eller mindre ur hand i mun, forvagrades bl.a. att delta i engelska och hollandska turneringar, och forsokte fa till stand en titelmatch mot Michail Botvinnik , Sovjets unga och starkast lysande stjarna. Innan egentliga forhandlingar kom till stand dog han emellertid pa ett hotellrum utanfor Lissabon den 24 mars 1946. ^{[ 8 ]} Olika dodsorsaker har uppgivits: alkoholforgiftning, kvavning av en bit kott som hade fastnat i halsen, till och med sjalvmord, men det enda som ar fullstandigt sakert ar att han dog. Inget land ville forst bekosta en begravning, men till sist lat varldsschackforbundet FIDE bekosta en begravning pa Montparnasse-kyrkogarden i Paris.

Alechin maste betraktas som en av varldens starkaste schackspelare genom tiderna.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• 1909 Alekhin

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Alexander Alekhine chessgames.com