Adolph Tidemand,
Sjalvportratt
, 1838
Den sarade bjornjagaren
, 1856
Adolph Tidemand
, fodd
14 augusti
1814
i
Mandal
, dod
25 augusti
1876
i Kristiania (
Oslo
), var en norsk malare.
Tidemand kom vid 17 ars alder till
Kopenhamns
konstakademi, studerade dar i fem ar, tankte sedan utbilda sig till
historiemalare
i
Munchen
, men valde i stallet pa en kamrats rad
Dusseldorf
till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av
Theodor Hildebrandt
, men tog tidigare intryck av
Carl Friedrich Lessings
relativt realistiska historiemaleri. Hans forsta storre malning behandlade ett svenskt amne,
Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora
(1841). Malningen inkoptes av Rhens och Westfalens konstforening samt forskaffade Tidemand ett resestipendium fran Norge och bestallning pa en
altartavla
till
Vor Frelsers kirke
i Kristiania.
Han reste sedan till Munchen och
Italien
, atervande till Norge pa ett kort besok sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjalltrakterna for att samla material till en patankt fosterlandsk historiemalning, men kom nu till klarhet over sitt mal. Han ville, som han sjalv yttrat, "skildra detta kraftiga naturfolks karaktar seder och vanor". Hans forsta tavla i detta syfte var
Sagoberatterskan
(1844, inkoptes av drottning
Josefina
och forskaffade konstnaren medlemskap av svenska konstakademien). Efter nya studieresor i Norge malade han
Sondagskvall i Hardanger
(koptes av
Oscar I
, pa slottet i Kristiania) och
Gudstjanst i en landskyrka
(konstmuseet dar). Han bosatte sig 1845 pa allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma ar malade Tidemand i samarbete med
Hans Fredrik Gude
den romantiska
Brudfarden i Hardanger
.
Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norska konstnarerna hem till Norge, och det sag ut, som skulle konsten nu bli rotfast i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men da lugn ater intradde, atervande konstnarerna till utlandet. Under de narmaste aren malade Tidemand for det av Oscar I uppforda lilla lustslottet
Oscarshal
, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien
Norskt bondeliv
(tio malningar). Hans sista arbete var forstudier till en aldrig utford historiemalning,
Kristian IV grundlagger Kristiania
, bestalld av
Oscar II
. Tidemand skapade aven tre altartavlor. I samarbete med Gude malade han
Afton pa Kroderen
(1849),
Ljustring
(1850),
Likfard pa Sognefjorden
(1853),
Fiskare i fara
(1859), med
Sophus Jacobsen
Lappar pa renjakt
(1873) och med
Morten Muller
Sinclairs landstigning i Romsdalen
(1875).
Han blev av sin samtid hyllad som Norges framsta representativa konstnar. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck at det nationella uppvaknandet i sitt hemland. Pa samma gang forestallde han det norska folket for den stora allmanheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de framsta representanter i samtidens konst. Han fick manga utmarkelser saval i Tyskland som i
Paris
och i
England
, och hans arbeten saldes till hoga pris. Sina mest omtyckta malningar upprepade han med tillhjalp av flera medhjalpare gang pa gang, nagra i anda till 12 exemplar. Manga av hans arbeten ar atergivna i
kopparstick
och
litografi
. L. Dietrichson utgav "Adolph Tidemand, hans liv og hans værker" (2 delar, 1878-79).
- Katekesforhor i en landskyrka
(1847)
- Haugianerna
(1848)
- De ensamma gamla
- Utvandrarnas avsked
(1851)
- Graf ol
(1854)
- Den sarade bjornjagaren
(1856)
- Sockenbud
(1860)
- Brudkladseln
(1860)
- Efter tvekampen vid ett bondbrollop
(1864)
- Farmors brudkrona
(1865)
- Fanatikerna
(1866)
Nationalmuseum
[
1
]
- Brudeslaatten
(1870)
- Brollopstag genom skogen
(1872)
- Sjalvportratt
Goteborgs konstmuseum
[
2
]
- Fore Jakten
Hallwylska museet
[
3
]
Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
Nordisk familjebok
,
Tidemand, Adolf
, 1904?1926.