AXE ar ett digitalt , datorstyrt , kretskopplat telefonvaxelsystem utvecklat av Ericssons och Televerkets gemensamma bolag Ellemtel .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

AXE utvecklades av Ellemtel Utvecklings AB , ett bolag som bildades 1970 och agdes gemensamt av Ericsson och Televerket . Pa Ellemtel var Bengt Gunnar Magnusson chefsingenjor for framtagningen av AXE.

Civilingenjor Uno Nilsson fick tva patent som lagt grunden till AXE.

Den forsta AXE-vaxeln i Sverige installerades 1976 i Sodertalje . Under perioden 1994?1997 byttes 2 500 sma telefonstationer (egentligen endast utbrutna abonnentsteg, sa kallade Remote Subscriber Stage , RSS) ut mot AXE-utrustning i standardiserade stalcontainrar. De kallas Odakra-container eftersom den forsta placerades i Odakra .

Ar 1988 bestallde Forsvarets materielverk en militar version av AXE med beteckningen MXD 2000 till en kostnad av 100 miljoner kronor for att anvandas pa Sveriges militara flygbaser inom ramen for det militara projektet BAS 90 . Systemet levererades under 1989. ^{[ 1 ]}

Den sista telestationen (moderstation) som uppgraderades till AXE i Sverige var den i Katrineholm 1996 . Den sista RSS:en som uppgraderades var den i Alvros i Harjedalen , i slutet av september 1998 .

Uppbyggnad [ redigera | redigera wikitext ]

En AXE-vaxel ar uppbyggd av moduler. Genom att byta ut moduler kan nya funktioner tillforas och gamla funktioner kan moderniseras och forminskas. Detta tankande i moduler ar en av de framsta orsakerna till framgangarna med AXE-systemet.

Pa hogsta nivan ar AXE-vaxeln uppdelad i styrsystemet (APZ) samt telefonidelen eller vaxeldelen (APT). Vissa noder i telefonisystemen behover inte APT-delen till exempel HLR (abonnentdatabas i mobilsystem) eller SCP (styrning av intelligenta natverkstjanster sasom telerostning eller kontantkortsystem). Da kan det racka med en APZ.

APS ar benamningen pa stodsystemet for utveckling av programvaran for APT och APZ.

Namnet AXE uttalas som enskilda bokstaver, inte som ett ord, och kommer fran Ericssons produktnomenklatur dar A star for telefonisystem, X for vaxlar och E for telefoni for civilt bruk.

AXE borjade som en digital vaxel for fast telefoni, men vidareutvecklades sedan till att vara huvudplattformen for all telefontrafik i NMT - och GSM -systemen. Aven i UMTS , den tredje generationen mobiltelefoni (" 3G ") spelar AXE en central roll. Telefonnatsnoderna MSC (Mobile Switching Center), BSC (Base Station Controller) och HLR (Home Location Register) ar AXE-baserade.

I modern tid har aven den gamla fastnatsdelen utvecklats och kors idag pa en TeS (Telephony Server), aven denna till stor del AXE-baserad.

APT [ redigera | redigera wikitext ]

APT, telefonidelen, bestar i sin tur av ett antal delsystem.

Abonnentsteget , SSS, hanterar telefonledningar fran abonnenter . Varje abonnentledning ar ansluten till en linjekrets , LIC tillsammans med en Codec , som omvandlar den analoga talsignalen till digitala signaler. Pa mindre orter, dar det inte ar lonsamt med en hel vaxel, placeras ett utbrutet abonnentsteg, RSS .

Gruppvaljaren , GSS, kopplar samman inkommande och utgaende forbindelser. Den digitala gruppvaljaren fungerar enligt Time-Space-Time principen. Tidvaljaren bestar av en uppsattning minnesceller. Den inkommande signalen skrivs till en cell i en viss tidlucka. Darefter lases signalen i en annan tidlucka for att skickas vidare till rumsvaljaren. Rumsvaljaren bestar av en matris med korskopplingar mellan tidsmoduler. Tidvaljaren passeras igen for att skicka signalen till den utgaende forbindelsen. I senare generationer av AXE sa har gruppvaljaren ersatts av Ethernet i bakplanet.

Trunk och signalsystemet , TSS, hanterar forbindelser mellan vaxlar, sa kallade vior. Forbindelserna bestar oftast av SDH - eller PDH -utrustning, dar varje telefonsamtal utnyttjar en 64-kilobitskanal.

Gemensam kanal signalsystemet , CCS, anvander SS7 ("Signalsystem 7") och tilldelar kanaler i vior till andra vaxlar for respektive samtal.

Kontrollsystemet , TCS, hanterar upp- och nedkoppling av forbindelser. Det analyserar inkommande telefonnummer och valjer vart samtalet skall kopplas.

Debiteringssystemet , CHS, haller reda pa hur lange samtal varar, vilket blir underlag for debitering . Vid pulsdebitering har vaxeln en raknare som registrerar antalet markeringar under ett samtal. Vid debitering baserat pa samtalsdata skickas en datapost ( CDR ) for varje samtal till ett externt debiteringssystem.

Forutom dessa finns delsystem for overvakning och underhall.

I mobilvaxlar finns egna delsystem for NMT , GSM och 3G -telefoni.

APZ [ redigera | redigera wikitext ]

APZ, centralprocessorn, ar en dator som styr vaxeln. Den finns i en mangd olika version och byggsatt:

• BYB202 ("Bla skapen"): APZ 212 10, APZ 212 11 och APZ 212 20
• BYB501 ("Vita skapen"): APZ 212 25, APZ 212 30, APZ 212 33 och APZ 212 33C (compact)

Fram till denna version var det egenutvecklad hardvara som var optimerad for just telefonihantering. Det blev dock kostsamt att utveckla sjalv sa i de foljande versionerna har man baserat APZ pa en standardiserad industridator fran HP/Compaq. Den har ett Unix -system i botten och for att kunna kora "classic" mjukvara har man en virtuell maskin, som emulerar en klassisk APZ:s run-time-miljo for PLEX -baserade program.

• APZ 212 40, APZ 212 50, APZ 212 55 och APZ 212 60

For att minimera risken for avbrott ar APZ dubblerad. Den bestar av tva identiska processorer, CP-A och CP-B. I normalfallet gar processorerna i parallelldrift dar den ena sidan ar "EX" (EXECUTIVE), det vill saga den som styr och staller medan den andra sidan ar "SB", det vill saga standby. Bada utfor exakt samma uppgifter parallellt men SB-sidan ar nagra klockcykler efter. En kontrollenhet (MAU) jamfor standigt de bada sidorna. Om den registrerar nagon avvikelse startas ett testprogram som avgor vilken processor som ar felaktig. Den felaktiga processorn blockeras (stoppas och felmarkeras), och vaxeln styrs darefter av den fungerande processorn. Samtidigt skickas ett larm sa att felet kan atgardas. Nar det ar klart kopieras minnet fran den fungerande sidan till den urkopplade sidan, och darefter kan processorerna aterga till parallelldrift. Ar det ett fel som inte kan atgardas genom en separering av sidorna eller en overvaxling startar systemet om. En liten aterstart (SMALL) kopplar ner samtal som haller pa att sattas upp men de som redan ar igang kan besta. En stor (LARGE) aterstart kopplar ner alla pagaende samtal och rensar upp i minnet. Ar felet sa allvarligt att en aterstart inte hjalper laddar systemet automatiskt in en tidigare sparad sakerhetskopia i minnet och startar om med denna. Finns felet aven pa denna kopia borjar systemet "cykla", det vill saga den laddar om, far felet igen, laddar om etcetera. Under tiden ar vaxeln nere.

Vid en programuppdatering separeras processorerna. Ny programvara laddas in i standby-sidan, varefter processorn startas om mot den uppdaterade sidan. Skulle ett fel uppsta i den nya programvaran atergar driften efter omstart till den icke uppdaterade sidan. Nar den nya programvaran fungerat felfritt tillrackligt lange, kopieras den over till andra sidan ocksa, och darefter atergar processorerna till parallelldrift.

Programvaran i AXE ar skriven i ett eget sprak, PLEX . Den ar uppdelad i block, som kommunicerar via signaler. Det finns idag cirka 3 000 olika funktionsblock och cirka 50 000 tillgangliga signaler att skicka. Vissa anvands inte langre men eftersom block- och signalnummer ar hardkodade sa finns de kvar aven om de inte ingar i mjukvaran som laddas. Koden kompileras till assembler, kallad ASA. Tidskritiska delar i ett block kan dock vara skriven direkt i ASA. I varje block finns en tom korrektionsarea vilket gor det mojligt att ratta fel och lagga till korrektioner och andringar i ASA under drift. Nar antalet "korrar" och andringar ar for stort kompileras en ny version av blocket som laggs in i nasta uppdateringspaket. Vissa andringar kraver en aterstart for att aktiveras, speciellt om man andrar en variabel som ska propagera ut via signaler till andra block. Darfor gors uppdateringar av AXE under lagtrafikperioder vilket ofta ar klockan 03-04 pa morgonen. Gar det snett ar det inte sa manga som paverkas medan man vaxlar tillbaka till det gamla systemet.

Konfigureringen av AXE gors via MML-kommandon. Dessa ar femstalliga (sexstalliga for test) och gar ofta att utlasa vad de gor. Sista bokstaven avgor funktionen, till exempel "P" for Print, "C" for Change och "I" for Initiate. Vissa kommandon har parametrar medan andra ar parameterlosa.

Exempel:

• ALLIP; ALarm functions, LIst, Print (skriv ut vilka larm som finns i vaxeln)
• CACLP; CAlender function, system CLock, Print(Skriver ut tiden i vaxeln)
• SYREI:RANK=LARGE; SYstem functions, REstart, Initiate (en stor aterstart av systemet)

De flesta stationer har unika installningar for till exempel signalering, hardvara, nummeranalys etc. Mjukvaran som laddas forsta gangen ar "ren", det vill saga som en nyinstallation av ett operativsystem . Nar "dumpen" ar laddad sa kor man en speciell textfil med de specifika installningarna i form av MML-kommandon, en sa kallad "DT-fil" (Data Transcript). Forst darefter ar systemet redo att driftsattas.

Forutom sjalva processorn bestar APZ aven av delsystem for konfiguration, anvandargranssnitt och datalagring.

En ny version av APZ, APZ 214 01 , frangar de gamla principerna om dubblering, istallet upptrader APZ som enkla processorer (sa kallade "blad"), med en tillaggsmjukvara som gor att de fungerar som ett kluster. Detta ger en battre skalbarhet for prestanda an tidigare, mer kapactitet kan adderas genom att fler blad satts in i klustret.

IOG/APG [ redigera | redigera wikitext ]

IOG eller Input-Output Group hanterar kommunikationen till och fran APZ samt lagrar och skickar vidare debiteringsdata. Den ar liksom APZ dubblerad i hardvara.

IOG11 satt ofta ihop med en APZ 212 11 eller APZ 212 20 , det vill saga ett "blaskap" och fanns i lite olika utforanden bland annat med magnetbandsminne och/eller OD, det vill saga Optical Drive for att kunna ladda och spara mjukvara samt debiteringsdata.

IOG20 var en betydligt kompaktare version i BYB501-utforandet. Dessa var egenutvecklare och baserade pa Motorola 68000-processorn. De fanns aven i en IOG20C, det vill saga Compact (ett magasin) samt IOG20M, det vill saga Mini, som bara behovde 1/2-magasin. IOG20M rymdes med APZ 212 25 i ett magasin och blev darmed en valdigt kompakt losning for till exempel BSC'er i mobilsystemet.

APG eller Adjunct Processor Group ar en nyare version av IO-systemet. Forsta generationen av APG kallades APG30 och var baserad pa Tandem NonStop hardvara (tva sidor dar vardera sidan hade dubblerade CPU:er som kunde hot-swappas), men som visade sig bli for dyr i langden. Som en motreaktion till detta tog man fram en ny APG-generation som man kallade APG40 (versionerna APG40 C1, C2 och C4) som skulle vara baserad pa standardkomponenter och valet foll pa en klustrad industri-PC (tva sidor) med Windows NT 4.0 (senare uppgraderades OS:et till Windows Server 2003 R1). Men ater igen sa insag man att det inte blev helt lyckat eftersom man hade kopt in en industri-PC:n fran en extern leverantor och hade da tappat fullstandig kontroll over hardvara och mjukvara (integreringen av operativsystemet) samt att de endast kunde anslutas via front-kablering (fanns inga anslutningar till bakplan). Den tredje generationen kallas APG43 och ar bladbaserad (likt APX 212 55 , 60, 60C och 60F) dar Ericsson tagit fram egna moderkort samt periferi-kort (harddisk, DVD-brannare, ...) som ar gemensamma i flera olika produkter och dessa kort har bade kontakter mot bakplan och front-portar. APG43 anvande inledningsvis Windows Server 2003 R2, men fran och med 2013 har man gatt over till Linux men med ett proprietart CLI (Ericsson CLI) dar man endast kan exekvera Ericsson-definierade kommandon samt manipulera en informationsmodell med konfigurationsdata.

APG40 managerades i princip endast via CLI (vissa delar gick inte att gora via CLI sa man kunde aven ansluta med Remote Desktop). Problemet var att nar man anvande CLI sa kunde man kora alla kommandon som fanns i Windows men for en del operationer fick man endast anvanda Ericsson-definierade kommandon som gjorde lite mer an motsvarande operationer via standardkommandon eller GUI (tex for att satta klocka och tidszon).

Alla APG4x-generationer bestar av tva noder som ar klustrade for filhantering. Den ena sidan ar aktiv medan den andra ar "hot standby", det vill saga en vaxling sker inte obemarkt utan med viss "downtime". APG40 ansluts med X.25 eller Ethernet till APZ och ar bakatkompatibla aven mot APZ "classic", dock inte mot APZ 212 20 och tidigare versioner. I senare versioner av APG40 (APG40C4) har dock X.25-porten tagits bort och i senare versioner av APG43 (APG43/3) sa har de separata diskkorten integrerats pa moderkortet (SSD istallet for roterande diskar) samt sa har man valt att ersatta DVD-brannaren med USB-minnen.

AXE-N [ redigera | redigera wikitext ]

Fordjupning: AXE-N

Projektet AXE-N (AXE Network) initierades av Ericsson och Telia 1987 och syftade till att utveckla en ATM -baserad ersattare till AXE-arkitekturen. Det var Sveriges mest pakostade utvecklingsprojekt efter JAS Gripen, och har betecknats som en av Sveriges storsta industrifloppar. Projektet kostade Ericsson 10 miljarder kronor, enligt en berakning. Det bedrevs under stort hemlighetsmakeri i ett samarbete mellan Telia och Ericsson inom ramen for Ellemtel fram till 1995, da det avbrots. ^{[ 2 ] [ 3 ]}

APS [ redigera | redigera wikitext ]

APS inneholl stodsystem for utveckling av mjukvaran for APT och APZ, till exempel kompilatorer , assemblers , hjalpmedel for ihopsattning av system och konfiguration av stationer.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Fotnoter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Erikssonkronikan (John Meurling & Richard Jeans), Informationsforlaget 2000 ISBN 91-7736-480-5
• The Ugly Duckling (John Meurling & Richard Jeans), Ericsson Mobile Communications 1997. ISBN 91-630-5452-3

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Vedin, Bengt-Arne (1992). Teknisk revolt: det svenska AXE-systemets brokiga framgangshistoria . Stockholm: Atlantis. Libris 7644241 . ISBN 91-7486-045-3 (inb.)