30 april

Fran Wikipedia
??   ?   30 april   ?   ??
Veckodag 2024: Tisdag
Mar  · April  · Maj
Arets 120:e dag
(121:a under skottar )
245 dagar till arets slut
Ma Ti On To Fr Lo So
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30
2024
Alla datum
Manader
Januari   ? Februari   ? Mars
April   ? Maj   ? Juni   ? Juli
Augusti   ? September   ? Oktober
November   ? December

Pa Wikimedia Commons
finns media som ror 30 april

Se aven Mall:30 april

30 april ar den 120:e dagen pa aret i den gregorianska kalendern (121:a under skottar ). Det aterstar 245 dagar av aret.

Aterkommande bemarkelsedagar [ redigera | redigera wikitext ]

Flaggdagar [ redigera | redigera wikitext ]

Ovriga [ redigera | redigera wikitext ]

Namnsdagar [ redigera | redigera wikitext ]

I den svenska almanackan [ redigera | redigera wikitext ]

  • Nuvarande ? Mariana
  • Foregaende i bokstavsordning
    • Mariana ? Namnet infordes pa dagens datum 1859, for att ara prins Oscar (II):s nyblivna hustru Sofia av Nassau , som bland annat hette Mariana. Det ersatte da den aldre maskulina namnformen Marianus , och har funnits dar sedan dess.
    • Marianne ? Namnet infordes pa dagens datum 1986, men flyttades 2001 till 4 april .
    • Marianus ? Namnet fanns, till minne av en kristen martyr som halshoggs pa 200-talet, pa dagens datum fram till 1859, da det utgick till forman for den modernare feminina namnformen Mariana .
    • Marina ? Namnet infordes pa dagens datum 1986. 1993 flyttades det till 22 februari och 2001 till 20 november .
    • Valborgsmassoafton ? Denna benamning pa dagens datum har funnits sedan gammalt, men utgick officiellt 2001, aven om den finns kvar i folkmun och tradition.
  • Foregaende i kronologisk ordning
    • Fore 1859 ? Marianus och Valborgsmassoafton
    • 1859?1900 ? Mariana och Valborgsmassoafton
    • 1901?1985 ? Mariana och Valborgsmassoafton
    • 1986?1992 ? Mariana, Marianne, Marina och Valborgsmassoafton
    • 1993?2000 ? Mariana, Marianne och Valborgsmassoafton
    • Fran 2001 ? Mariana
  • Kallor

I den finlandssvenska almanackan [ redigera | redigera wikitext ]

  • I foregaende i revideringar [ 3 ]
    • 1929 ? Mirjam
    • 1950 ? Mirjam
    • 1964 ? Mirjam
    • 1973 ? Mirjam
    • 1989 ? Mirjam
    • 1995 ? Mirjam, Mia
    • 2000 ? Mirjam, Mia
    • 2005 ? Mirjam, Mia
    • 2010 ? Mirjam, Mia
    • 2015 ? Mirjam, Mia, Mira
    • 2020 ? Mia, Mirjam, Mira

Handelser [ redigera | redigera wikitext ]

  • 1789 ? General George Washington installeras som USA:s forste president, sedan han har ”vunnit” det foregaende presidentvalet (han var den ende kandidaten). Installationen skulle egentligen ha hallits den 4 mars, men har mast skjutas upp till denna dag, eftersom kongressen inte ar beslutsmassig forran nu. Washington forblir sedan president i tva omgangar, fram till 1797, da han valjer att inte kandidera en tredje gang (regeln om att en president inte far sitta i mer an tva omgangar infors forst 1951) och han avlider 1799.
  • 1803 ? Franska och amerikanska delegater undertecknar ett fordrag for det sa kallade Louisianakopet , genom vilket USA av Frankrike koper det gigantiska Louisianaterritoriet , som omfattar hela den amerikanska mellanvastern, for 15 miljoner dollar. Omradet har tillhort Frankrike fram till 1762, da det har overtagits av Spanien, for att 1800 ater falla i franska hander. Den franske forstekonsuln Napoleon Bonaparte har dromt om att med omradet som bas skapa ett franskt imperium i Nordamerika, men det faktum att ett slavuppror har utbrutit pa Haiti och att ett franskt krig med Storbritannien ar nara forestaende, leder till att Frankrike istallet ar villigt att salja omradet till USA, for att sakra att omradet inte ska falla i brittiska hander. Genom detta kop blir USA till ytan mer an dubbelt sa stort som innan, men det drojer over 100 ar (till 1912), innan hela omradet ar organiserat i delstater.
  • 1812 ? Orleansterritoriet , som utgor den del av det gigantiska Louisianaterritoriet, som USA kopte fran Frankrike 1803, upptas som den 18:e delstaten i den amerikanska unionen . Da den nya delstaten fran namnet Louisiana [ 4 ] far den ovriga delen av territoriet istallet namnet Missouriterritoriet , vilket existerar till 1820, da aven det borjar delas upp.
  • 1886 ? Den konservativa tidningen Ostgota Correspondenten lanserar det protektionistiska slagordet ”Sverige for svenskarne!” (i augusti andrat till ”Sverige at svenskarne!”). Med detta tar tidningen definitivt stallning for och gor sig till sprakror for den protektionistiska sidan i den pagaende svenska tullstriden , vilka foresprakar, att Sverige ska ha skyddstullar, for att skydda sin inhemska spannmalsproduktion.
  • 1910 ? Studentparaden Cortegen arrangeras for forsta gangen i Goteborg. Aret darpa bildas Chalmers Cortege Committe (CCC), for att skapa battre organisation av arrangemanget. Cortegen blir sedermera tradition och genomfors an idag (2024) varje ar pa valborgsmassoafton av studenter fran Chalmers tekniska hogskola .
  • 1942 ? Sedan tva tyska gestapoman har blivit dodade i skottlossning med tva norska motstandsman i orten Telavag pa norska vastkusten den 26 april genomfor Gestapo en grundlig genomsokning av orten, varvid man hittar mangder av vapen, ammunition och radioutrustning fran Storbritannien. Gestapo beslutar sig for att statuera exempel och totalforstor Telavag, genom att spranga samtliga hus pa orten. Alla man mellan 16 och 60 ar skickas till det okanda Grinifangelset i Oslo och darifran vidare till koncentrationslager, forst i Norge och sedan i Tyskland. Kvinnor och barn interneras pa andra orter och forst efter krigsslutet tillats de och de overlevande mannen atervanda, for att ateruppbygga orten, vilket tar flera ar.
  • 1945 ? Den tyske diktatorn Adolf Hitler och hans alskarinna Eva Braun (som han har gift sig med dagen fore) begar sjalvmord i den bunker under rikskansliet i Berlin , dar de har levat de senaste manaderna. Berlin ar i det narmaste intaget av ryssarna ( slaget om Berlin avslutas tva dagar senare) och paret tar sina liv, for att inte hamna i sovjetisk fangenskap. Efter sjalvmorden dranks kropparna in i bensin i rikskansliets tradgard och branns upp. Flera andra hoga nazistdignitarer, som ocksa har bott i bunkern den senaste tiden, tar ocksa sina liv, daribland propagandaminister Joseph Goebbels och hans hustru Magda dagen darpa, medan flera andra ur rikskansliets personal flyr fran platsen.
  • 1959 ? Tradgards- och landskapsarkitekturutstallningen BUGA 1959 invigs med bl.a. utsiktstornet Floriantornet (med varldens forsta roterande restaurang )
  • 1975 ? Den sydvietnamesiska huvudstaden Saigon faller i nordvietnamesiska hander. Darmed ar Vietnamkriget , som har varat sedan 1955, over, en vecka efter att USA officiellt har dragit sig ur kriget.
  • 1976 ? Det svenska proggbandet Hoola Bandoola Band upploses efter att ha varit verksamt i sex ar. Bandet aterforenas 1996 for en jubileumsturne, 1999 for en minneskonsert vid gruppmedlemmen Bjorn Afzelius begravning och 2011, for annu en turne.
  • 1982 ? Sveriges riksdag beslutar att svenska flaggans dag, som har firats den 6 juni varje ar sedan 1916, fran och med 1983 ska vara Sveriges officiella nationaldag . Det drojer dock till 2005, innan dagen blir allman helgdag.
  • 1983 ? Det sista avsnittet av det klassiska tv-programmet Hylands horna sands. Programmet borjade i radio 1961, men flyttades 1962 over till tv och ar uppkallat efter programledaren Lennart Hyland .

Fodda [ redigera | redigera wikitext ]

Avlidna [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]