1919 ars regeringsform

Forsta sidan av regeringsformen i Finlands forfattningssamling nr. 94/1919.

Regeringsformen (FFS 94/1919), som tradde i kraft den 17 juli 1919 , var det sjalvstandiga Finlands forsta egna grundlag . Den ersatte den gamla gustavianska regeringsformen fran 1772 , med sitt tillagg fran 1789, Forenings- och sakerhetsakten . Den ersattes i sin tur ar 2000 av Finlands grundlag .

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Forfattningsstriden i Finland

Tiden fran ryska revolutionen och Finlands sjalvstandighetsforklaring den 6 december 1917 fram tills regeringsformen slutgiltigt fastslagits var turbulent. Finska inbordeskriget brot ut i januari 1918 och efter inbordeskriget hade nastan halften av riksdagsledamoterna flytt eller fangslats. Nyval ordnades varen 1919.

Da Finland blev sjalvstandigt hade det varit klart att landet skulle bli en republik , ^[
1
]^[
2
] men efter inbordeskriget hade de monarkistiska krafterna majoritet i riksdagen. Motiven bland monarkisterna var olika och delvis motstridiga, till exempel vad gallde sprakfragan , men behovet av dels en enande kraft och dels av att knyta landet till Tyskland, som skydd mot Ryssland, var starkare nu an fore inbordeskriget. Ett forslag till monarkistisk regeringsform, baserat pa det republikanska forslaget som utarbetats fore inbordeskriget, godkandes av riksdagen, men lamnades i brist pa tillracklig kvalificerad majoritet vilande over nyval. Monarkisterna nojde sig inte med detta, utan valde Fredrik Karl av Hessen till kung i enlighet med den gustavianska regeringsformen . Efter att Tyskland forlorat i forsta varldskriget avbojde den tilltankte kungen och projektet forfoll.

Efter valet 1919 var monarkisterna i klar minoritet i riksdagen. Ett nytt forslag till regeringsform utarbetades, men ocksa detta lamnades i brist pa tillracklig kvalificerad majoritet vilande over nyval, det vill saga till efter 1922. Ett fjarde forslag fick dock tillrackligt stod och kunde godkannas slutgiltigt. Forslaget stadfastes av riksforestandaren Gustaf Mannerheim den 17 juli 1919.

Regeringsformen [ redigera | redigera wikitext ]

1919 ars regeringsform var parlamentaristisk och foljde maktdelningsprincipen . Den slog fast att makten i Finland tillkommer folket representerat av riksdagen. Presidenten fick en mycket stark roll, med ratt att utse regering och flera hoga tjansteman, upplosa riksdagen och vagra stadfasta lagforslag (varvid de maste godkannas en andra gang). Ocksa utrikespolitiken var i forsta hand i handerna pa presidenten.

Regeringsformer i Finland [ redigera | redigera wikitext ]

I Finland stiftades 1919, tva ar efter Finlands sjalvstandighet 1917, en ny regeringsform: 1919 ars regeringsform, liksom strax darefter en ny riksdagsordning. Den nya regeringsformen ersatte da 1772 ars regeringsform , som dittills gallt i Finland. 1919 ars regeringsform ersattes ar 2000, tillsammans med riksdagsordningen och tva andra grundlagar, med en ny grundlag: Finlands grundlag .