1720 ars regeringsform

Fran Wikipedia
1720 ars regeringsform. Faksimil med standernas ingress.

1720 ars regeringsform antogs av Sveriges riksdag 2 maj 1720 (se: Riksdagen 1720 ) och utgjorde grunden for frihetstidens statsskick. Den baserade sig i hog grad pa 1719 ars regeringsform som antogs 21 februari detta ar. En av anledningarna till att en ny form antogs var att Ulrika Eleonora avsade sig tronen till forman for sin man Fredrik I och standerna ville binda honom vid en forfattning pa samma satt som gjorts mot drottningen. Den var ett satt att uppstalla villkor for att tillerkanna konungen kronan och forhindra den absoluta kungamakt som funnits dessforinnan.

Regeringsformen innebar att kungen inte langre hade ensam styrande makt utan delade den med ett riksrad . I riksradet ingick 16 medlemmar som valts av de tre hogre standen (adeln, prasterna och borgarna), men tillsattes av kungen. Standerna gav kungen tre personer att valja mellan for varje plats. Nar radet, som motsvarade en regering, gick till omrostning hade kungen tva roster samt utslagsrost, medan varje radsherre hade en rost. Att kungamakten forringades i sa hog grad kan delvis forklaras av de personer som satt pa tronen under frihetstiden. [ kalla behovs ] De hade inte den kraft som kravdes for att styra mer resolut. Detta innebar i sin tur att radets makt ytterligare starktes. [ kalla behovs ] Vissa av de personer som ledde radet var dartill handlingskraftiga politiker och ersatte salunda kungen. Den narmsta parallellen i samtiden torde vara Storbritannien , som fick en ny kungaatt (dar den forste kungen, Georg I , inte talade engelska) och dar kungen alltmer avskildes fran regeringsbestyren.

Som ett led i denna revision av forfattningen, efter att det kungliga envaldet avskaffats, infordes aven en ny riksdagsordning , som tydligare angav standernas arbetssatt och hur densamma skulle utses. Den kunde darfor havda sig battre gentemot kungamakten.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  • Brusewitz, Axel, 1916; Frihetstidens grundlagar och konstitutionella stadgar ; P.A. Norstedt & soner, Stockholm 1916; Kungl. boktryckeriet, Stockholm
  • Hedenborg, Susanna, 2010; Det svenska samhallet 1720-2006 Bonderna och arbetarnas tid ; Studentlitteratur AB; ISBN 978-91-44-05329-5
  • Svensk uppslagsbok , 32 band, 1947-1955, andra upplagan; (huvudredaktorer: Carlquist, Gunnar och Carlsson, Josef); Forlagshuset Norden AB Malmo; Forlagshuset Nordens boktryckeri, Malmo
  • Sveriges konstitutionella urkunder; (flera forfattare); 1999, SNS Forlag, Stockholm

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]