Ett
overklagande
, kallas aven
overklagan
,
[
1
]
ar en anmalan av
myndighetsbeslut
eller
domslut
till hogre
rattsinstans
, med syftet att fa domen eller beslutet andrat. Om nagot overklagande inte inkommit inom en viss tidsfrist far domen
laga kraft
.
Overklagande ar ett
ordinart
och
devolutivt
rattsmedel
.
Rattegangsbalken
och
forvaltningsprocesslagen
innehaller bestammelserna angaende sattet for
fullfoljd av talan
mot
underrattsbeslut
, medan
forvaltningslagen
innehaller bestammelser for overklagande av andra myndighetsbeslut. Tiden for overklagande ar ofta tre eller fyra veckor fran beslut eller domslut, eller fran den dag da den klagande fatt del av beslutet.
[
2
]
Overklagandet ska uppfylla vissa formella krav. Det ska ange vilket beslut som overklagas och vilken andring den klagande vill fa till stand. Det ska i regel vara skriftligt och egenhandigt undertecknat. I vissa fall kan dock ett muntligt overklagande godtas.
[
3
]
I aldre tid hade man sarskilda termer for overklagande, beroende pa till vilken hogre instans man ville vanda sig. Den som till exempel overklagade
tingsratts
dom till
hovratten
anvande sig saledes av rattsmedlet
vad
. Terminologin ersattes av nuvarande begrepp, for att ha en mer enhetlig och lattbegriplig terminologi, varfor den som forr
vadjade
till hovratten numera
overklagar
.